I min barndom läste vi Norran hemma. Norran = Norra Västerbotten, frisinnad tidning.
Nu ska Norran ha en ny politisk redaktör - och det betonas att Norran politiskt vill leva upp till just den termen, frisinnad. Att det inte bara ska vara ett tomt ord.
Hedersvärt i dessa tider då ideologier alltmer underställs en ren och rå strävan efter makt, och att i den strävan så bryr man sig föga om idéer och ideologier. I min föreställningsvärd, som i hög grad formats av den folkliga socialliberalism som också betecknas som frisinne, är denna bekännelse till frisinne något mycket viktigt.
Läste i en ordbok att frisinne är det svenska ordet för liberal. Det må vara rätt, men för mig är det mer än så. Frisinne är den praktiska liberalismen, den som formats av småfolk, inte av teoretiker vid universitet. Det är den socialt ansvarskännande och medkännande liberalismen som formats i folkrörelser (så länge sådana fanns), med individer i samverkan.
Den är en framåtsträvande ideologi, som aldrig tappar sin grundval. Den har bara en del av ordet gemensamt med den snäva manchesterliberalismen (som idag ofta går under beteckningen nyliberalism). Frisinnet, socialliberalismen glömmer aldrig att människan, den enskilda människan, måste stå i fokus. Kollektivet eller staten eller någon slags "nytta", som definieras av en överhet, får inte trampa på den enskildes rätt och integritet.
Om detta kan jag skriva mycket. Och har skrivit mycket, på denna blogg och i andra sammanhang. Just nu och här bara: Så skönt att frisinnet ska få leva kvar i Norran!
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
1 kommentar:
Frisinne...ett arv från läsartiden?
Öppenhet och fri debatt saknas nästan helt i Skellefteå 2009. Alla vet att det inte lönar sig. Unga har ingen väg ut till demokratin. De som vill leva fritt får fly, och har väl så gjort de senaste decennierna. Att tala om frihet eller frisinne känns som en övermäktig uppgift, kräver nog en rejäl kursändring av många. Nuvarande enpartisystem är kvävande.
En grundläggande liberal fråga är näringsfrihet, efter alla år av svensk socialism saknar vi nästan helt näringsfrihet för vanligt folk, de stora är däremot väldigt näringsfria, blandekonomi, typ.
Avsaknaden av bolagsform för små bolag är ett svenskt problem, därav följer risk för personlig konkurs och avsaknad av trygghetssystem. Skapar vår onödiga utslagning av männinskor och bygder.
Hälsningar tomasojohansson@spray.se
Skicka en kommentar