Rättvisare taxa för nätavgiften för el

För kännedom, primärt för Pitebor, men även för andra, om nättaxorna för el.

Här presenterar jag den motion som lades redan i januari i år, av Skol och Landsbygdspartiet i Piteå. Den gör avstamp i den under senhösten livliga debatten om de höjda avgifterna för el i kyrkstugorna i kommunen, inte bara i Öjebyn utan även i övrigt - ett kulturarv, som innehavarna av stugorna själva helt förvaltar, och bekostar.  Intill nu, och sedan många år har energibolaget Pite Energi (PE, kommunägt) debiterat en årlig paketavgift som inkluderar såväl nätavgift som (schabloniserad) förbrukning.
Eftersom ny lagstiftning säger att debiteringen skall utgå efter mätning av faktisk förbrukning enl separat mätare för varje kund, så så  beslöt PE att nätavgiften/abonnemangsavgiften skulle fr o m 1 jan 2019 dels höjas kraftigt (enl  schblon för lägenhetstaxa), dels förbrukningen enl mätare.
De flesta kyrkstugeägare förbrukar väldigt lite el, främst för belysning (en glödlampa), och för att koka kaffe, sommartid, några fåtal gånger per år. Möjligen ha igång ett kylskåp någon veckor, och om det var dåligt väder vid något besök ha igång ett element någon timme (i stället för att elda i öppna spisen). Naturligvis finns (fanns) det några som var i stugan mera frekvent och kanske använde el i något större utsträckning, men de var ett fåtal, och inte heller deras nyttjande stod i nivå som den man har i en fullt utrustad lägenhet året om.

Förslaget konstaterade detta, som ett exempel på att nätavgiften inte på något sätt står i relation till förbrukningen och nyttjande av nätet, den är orättvis och stimulerar inte heller till att spara på energi. Motionen har därför en generell inriktning som syftar på rättvisare taxesättning och stimulans till att spara el.

Yrkandet lyder: "Hemställer härmed att
PiteEnergi åläggs att basera nätavgiften på förbrukad konsumtion istället som nu en fast avgift."

Här motionen i sin helhet. 

"Bakgrund:

Elförsörjningen till kyrkstugorna i Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax ska förändras. Elskåp ska monteras upp och elmätare installeras. Ny lag är orsaken. Den fasta avgiften närapå tredubblas.

När förändringen träder i kraft den 1 januari 2019 kommer den fasta avgiften att hamna på 1 890 kronor per fastighet och år. Till det läggs kostnaden för elförbrukningen.

Denna konstruktion av ett monopolföretags prissättning visar hur absurd prissättningen är. I viss kyrkstugor kan förbrukningskostnaden vara några tjugor under året.

Vi har redan nått den maximala besparingen som hushåll kan utföra. Vi har led-lampor och bytt ut vitvarorna till snåla förbrukare av el, PiteEnergi,liksom andra nätbolag, vill få in lika mycket pengar som man fått in tidigare till underhållskostnader och även höga löner för vissa. För konsumenten finns inte en chans att spara in mera på el.

Med dagens datorprogram är det ingen större svårighet att få in lika mycket mycket pengar som nu de fasta nätavgifterna tar in genom att lägga om så att den som förbrukar mycket el betalar även abonnemangsavgiften efter hur mycket man förbrukar. Genom att ha olika tariffer för säkringsstorleken har man i grunden infört detta. Men det slår orättvist.

På samma sätt som el-konsumtionsavgiften varierar varje månad beroende på hur mycket el man förbrukar så kommer abonnemangsavgiften göra likaså.

PiteEnergi-nät har cirka 22.000 abonnenter. Dessa betalar nu en fast avgift per månad. Det är den summa som bolaget behöver för att betala underhåll av nätet, nyinvesteringar, löner osv. Med lite vilja kan man ändra så att abonnenter betalar nätkostnaden efter hur mycket el man förbrukar.

Vi får ett rättvisare system. Den  som förbrukar mycket el kräver grövre kablar osv. Och kyrkstugor och andra som har en minimal eller liten förbrukning kommer därför kunna betala rättvist efter sin förbrukning.

Hemställer härmed att
PiteEnergi åläggs att basera nätavgiften på förbrukad konsumtion istället som nu en fast avgift.

Anders Nordin
Skol och Landsbygdspartiet"

Om S får som de vill, inga friskolor i glesbygd

I min hemkommun är socialdemokraterna  mycket negativa till friskolor. Samtidigt så är deras planer på att lägga ner ett antal byaskolor brännande aktuella. Liksom högstadiet i den stora, men inte största, tätorten Öjebyn. Det samhälle som var gamla Piteå och huvudorten i Piteå landskommun. Högstadiet i Öjebyn har ett stabilt elevunderlag, men centraliseringsivern är stor inom S. Att bussa eleverna till Piteå centrum skulle kräva ombyggnationer och investeringar i staden, det "glöms bort".

Givetvis är det kraftiga protester emot utarmningen av byarna genom nedlagda skolenheter. Barn finns, lokaler finns, lärare finns - och skulle det bli brist är det kommunens uppgift att skaffa lärare, t ex genom att höja de alltför låga lönerna jfrt med andra kommuner.

I en av de byar som skulle drabbats av nedläggning, Lillpite, så finns nu godkända planer på en friskola. Och jag märker att de som vill bevara byskolorna sätter sitt hopp till att så ska det bli även i de andra hotade orterna. Dvs om sossarna lägger ner, så startar byborna friskolor (t ex som ekonomiska föreningar).

Jag skulle dock inte lita på att det kommer att gå. I Piteå har s-majoriteten (i fullmäktige liksom i Utbildningsnämnden) alltid varit negativa till friskolor, och alltid sökt sätta käppar i hjulet för dem, så långt de kunnat.
Nu finns ett hot till, socialdemokraterna på riksplanet vill ge kommunerna veto emot friskolor. Av något grumliga skäl. Vi vet också att sossarnas tilltänkta samarbetspartner vänsterpartiet är ytterst negativa emot friskolor.

Därför rösta på Skolpartiet i Piteå i kommunvalet och i riksdagsvalet varken på sossarna eller vänsterpartiet om ni vill bevara skolor på mindre orter.

Lars-Erick Forsgren,
Öjebyn.

Byaskolorna viktiga för fortsatt tillväxt - apropå skolutredning i Piteå

"Piteå kommun vill att antalet Pitebor ska öka från dagens cirka 41 000 till 43 000 år 2020. För att lyckas med det krävs ett målinriktat arbete att fortsätta utveckla Piteå till en attraktiv kommun. Fungerande förskolor och skolor har stor betydelse för framtidstron bland boende och för att attrahera inflyttare till ett område eller stadsdel och är därför väldigt viktiga i samhällsbygget." 

 Så inleds den webbsida som presenterar utredningen om den kommande skolstrukturen i Piteå. Det låter fint. Frågan är dock om det som hittills framkommit om arbetet leder till detta. Redan fortsättningen av inledningen väcker farhågor om att det övergripande kommunala målet snävas in till att bara avse centralorten och till en ekonomisk-organisatorisk fråga för barn- och utbildningsnämnden.

---

Jag, liksom de flesta som uttalat sig om utredningen, menar att om antalet Pitebor ska växa så kan det inte ske genom att endast gynna centralorten. En tillväxt sker bäst genom att även de mindre orterna ges förutsättningar att leva och utvecklas. Många människor föredrar att leva på landsbygden och i mindre orter, men då ska där ges förutsättningar för ett drägligt liv i form av till exempel skola, butik, goda kommunikationer och annan samhällsservice. Erfarenheterna visar att när de förutsättningarna gradvis försämras, då förtvinar byar och andra mindre orter, de blir inte attraktiva ens för jobbpendlare. En av de viktigaste faktorerna är om det finns en skola. På de mindre orterna vill man se i vart fall en skola för elever i årskurs 1-6 och i de något större tätorterna utanför Piteå C, även ett högstadium.

När skolan läggs ner, och eleverna måste skjutsas, då minskar ortens attraktivitet för barnfamiljer även om föräldrarna kan jobbpendla. Man söker sig till där det finns en skola. Kvar i byn blir då, efter en tid, mest pensionärer, som även de eftersom försvinner från byn till ett mera centralt beläget äldreboende, och några barnlösa jobbpendlare. Kommunens attraktionskraft som helhet blir mindre, om det endast är centralorten som ger den utbildning som barnfamiljer efterfrågar.

Det är möjligt att en del av de skolnedläggningar som skett tidigare varit riktiga, sett ur ett skolekonomiskt perspektiv. Den omstrukturering som skett av samället i stort, där jordbrukssamhället blev ett industrisamhälle, innebar befolkningsomflyttningar. I dag är stora befolkningsomflyttningar inte är lika självklara, förutsatt att samhället inte självt tvingar fram dem. Industrisamhället blev ett tjänstesamhälle som i dag är ett informationssamhälle där modern teknik i hög utsträckning möjliggör för människor att leva och verka där de vill bo. Många vill faktiskt bo på mindre orter om där finns utbildning för deras barn och goda kommunikationer till omvärlden.
Har de kommunalt förtroendevalda insikt om detta, och drar de rätta konsekvenserna, så blir det mera troligt att befolkningstillväxten kan bli mer än en vacker dröm. Då ökar även elevunderlaget på de mindre orterna. Vilket leder till en kommunalekonomisk ?vinst? även om det initialt kan uppstå någon extrakostnad i barn- och utbildningsnämndens budget. Det är en felsyn att krav på lärarlegitimation, skolbibliotek, elevhälsa med mera skulle innebära behov av centralisering. Det är också ett underbetyg på hur man ser på kommunens attraktionskraft och förmåga att hantera situationen. Det kan ju inte vara utredarnas (eller s-styrets) åsikt att det bara går att rekrytera goda lärare till centralorten och att det bara är där som det ska finnas skolbibliotek, elevhälsa och goda lokaler?
Centralisering innebär behov av investeringar och andra kostnader när barnen skjutsas från en mindre ort till Piteå centrum. Det verkar också som utredarna underskattar dessa kostnader samtidigt som de överbetonar kostnader som kan uppstå om eleverna går kvar i mindre skolor. Vidare går man för snabbt förbi de skjutskostnader som uppstår vid nedläggningar. Ett rimligt antagande är att det inte ?bara? blir fler som ska åka skolskjuts på grund av en längre skolväg till skolan, utan att också ökande trafik och dess trafikfaror för barn innebär behov av fler skjutsar av trafiksäkerhetsskäl.
Om man verkligen "måste" skjutsa elever på grund av organisationen så är det inte självklart att vägen ska gå från den lilla orten till den stora. Det borde vara lika naturligt att erbjuda elever i den större orten att få skjuts till den mindre skolan. Det ökar valfriheten och ger de som vill ha en lugnare skolmiljö möjlighet att få det, samtidigt som det kan hjälpa till att bevara mindre skolor.
Utredarna ser det som en fördel att elever som skjutsas till större enheter får träffa fler kamrater. Jag menar det tvärtom kan ses som negativt att för tidigt tvingas in i stora skolor med ökad anomymitet och risker för mobbning och andra problem. Visst kan mobbning finnas även vid mindre skolor, men chansen att upptäcka och bekämpa mobbning är nog betydligt större där.
Mitt resonemang är i hög grad tillämpligt inte bara vid de rena byaskolorna, utan även det alternativ beträffande Öjebyn som innebär att högstadiet läggs ner och eleverna hänvisas till centrala staden. Elevprognoserna visar inget akut behov av detta, och med en politik som inte bara koncentrerar på centralorten så bör underlaget i Öjebyn räcka även framöver. Att lägga ner högstadiet i Öjebyn innebär också en risk för att samma sak tämligen snabbt kommer att aktualiseras även för övriga högstadier utanför Piteå C. Dessutom så kan en nedläggning av byaskolor innebära att en del föräldrar inte flyttar till orter som Hortlax, Sjulnäs, Norrfjärden eller Öjebyn, utan flyttar direkt till Piteå centrum - eller till en annan kommun. Det kan inte precis vara en riktig tillväxtstrategi för kommunen som helhet.
Eftersom skolan är en viktig faktor för att få en attraktiv kommun, där även landsbygden får leva och utvecklas, innebär det att både högstadiet i Öjebyn och de hotade byaskolorna måste få fortleva. På sikt är det god ekonomi också.

Publicerad 8 juni 2013 i Piteå-Tidningen

Plasten är en miljöfara

Dagens (24 juli) huvudledare i DN handlar om den farliga plasten. De tar plastpåsarna som en ingång till att diskutera plastens farlighet i stort. Men också att avväga olika miljöstörande faktorer emot varandra. Mycket intressant.

"För plasten är ett genuint och alarmerande miljöhot. Varje år producerar världen enorma mängder plast. Bara en mindre del energiutvinns eller materialåtervinns globalt sett. En stor del hamnar i naturen, där plasten blir kvar för mycket lång tid. För på plasten fungerar inte normal biologisk nedbrytning."

Och min kommentar är: I Öjebyn utanför Piteå planeras en plastfabrik som skall tillverka 20.000 gastankar per år. I plast. Detta i ett område där det finns bostadsbebyggelse tätt intill, inkluderande flera familjer med småbarn. Och Öjebyn är ett samhälle, som till stora delar kan störas av de miljöstörande utsläpp som förefaller oundvikliga från en fabrik som tillverkar produkter i plast.
Och sedan har vi detta med att en gång ska plastbehållarna skrotas, men då fungerar inte normal biologisk nedbrytning.
Är detta vettigt?