22 juni 2010

Märkligt betr förskolan i Piteå.

I Piteå kommun så vill man höja kvaliteten inom barnomsorgen/förskolan. I princip ska det bara vara förskollärare anställda. Inte barnskötare, eftersom de inte är behöriga genom sin kortare utbildning. Det är ett rimligt och riktigt ställningstagande, i vart fall när det gäller barngrupper där barnen passerat blöjåldern. Man kan bara undra varför det dröjt så länge!

Samtidigt så erbjuder Piteå kommun (genom sitt s-styre) att de barnskötare som så vill får vidareutbilda sig, på kommunens bekostnad, till ett slags "förskollärarbehörighet" giltig bara i Piteå (dvs en förkortad variant).
Generöst så det förslår. Det normala är ju att lärare utbildar sig på egen bekostnad och tar avsevärda studielån, som de sedan måste betala av på under större delen av sin verksamma tid.
Det rättvisa i beslutet kan således diskuteras.

En ytterligare komplikation är att barnantalet går ner i förskolan, och att avdelningar dras in och då blir det färre tjänster, förstås! Redan idag finns personer i kommunen med full behörighet att undervisa i förskolan (dvs för mer än bara sköta barn), som inte har fast tjänst, och som många gånger måste konkurrera med barnskötare om vikariat.

Det är högst troligt att redan utbildade lärare, som bekostat sina studier själva, nu kommer att gås förbi till både de fasta tjänsterna och till vikariat av de av på kommunens (skattebetalarnas) bekostnad vidareutbildade barnskötarna, som i många fall har fler tjänsteår än de "riktiga" lärarna som inte har någon av de krympande fasta tjänsterna.

Piteås sossemajoritet har således fattat ett dyrt beslut, ett beslut som diskriminierar utbildade förskollärare och som står i strid med beslutet om att höja kompetensen inom förskolan.

2 kommentarer:

Daniel Rhodin sa...

Jag är av en annan åsikt, jag tycker - också av principskäl - att det SKA finnas både barnskötare och förskollärare. De ska dessutom ha skilda ansvarsområden och befogenheter (och naturligtvis också lön).

En förskollärare ska vara pedagogisk ledare i förskolan. Planera och utvärdera den pedagogiska verksamheten, ansvara för att barn i behov av särskilt stöd får den hjälp som behövs osv. En barnskötare ska sköta de praktiska sysslor som kommer med att ta hand om barn. På/avklädning, matning, blöjbyte, passning. Att sen rollerna går i varann är bara naturligt - men i huvudsak tycker jag att det ska fungera så. Vi ska inte ha högskoleutbildad personal som byter blöjor.

Det är också viktigt att förskolan tydliggör sina två roller; den ena rollen är att ha en pedagogisk verksamhet som utvecklar barnen och utjämnar förutsättningar. Den andra rollen är ren barnpassning för att föräldrarna ska kunna arbeta. Det måste inte vara pedagogisk verksamhet dygnet runt inom barnomsorgen, utan det kan ske på dagtid. Har man kvällsöppna dagis så ser jag inte skälet till att förskollärare behövs för att driva barnpassningen på obekväma tider.

Missförstå mig inte, det klart att det är "bra" om vi har personal som har jättehög utbildning. Men det är inte nödvändigt, och jag vill hävda att det inte heller ökar kvaliteten på verksamheten. Däremot skulle en separering av rollerna kraftigt höja kvaliteten (och även statusen för förskollärarna).

Lars-Erick Forsgren sa...

Daniel, ditt resonemang har många hakar. Dvs om man ser på verkligheten vs målen. Eller ska vi säga att du i någon mån renodlar mitt resonemang...

Ok, dagens förskola har sitt ursprung i två olika "ben". Det ena, lekskola/kindergarten med pedagogiska syften för barnen. Det andra att vara barnpassning, för att kvinnorna skulle arbeta.

Idag blandas dessa syften utan eftertanke, syns det mig. Märkligt nog kallas verksamheten också barnomsorg... vilket tyder på barnpassning o arv från den tid det låg under socialnämnderna (och sågs som ett socialdemokratiskt tänkande).

OK, som jag skrev i förbigående. Jag menar också att småbarnstillsynen kan (och bör!) skötas av barnskötare. Det är onödigt med lärarutbildade med (förhoppningsvis) högre lön för att mata babysar och byta blöjor.

Däremot ska äldre barn, säg från 3 år, ha förskola, och då ska det vara utbildade lärare!

Ett problem är att i Sverige har man ofta åldersblandade grupper, s.k. syskongrupper. Vilket ju motverkar en renodling av personalens uppgifter - och pedagogisk inriktning.

Självfallet behövs inte förskollärare på kvällar och nätter! Då är det renodlad tillsyn, inget annat!

Men problemet idag är att de beslutande har plockat in barnskötare i stor grad för att spara pengar! Och utbildat för många barnskötare! Det är ju också en kort och föga krävande utbildning, jfrt med en lärarutbildning. Denna övervikt för barnskötare har gjort att alltför många förskollärare (tro mig, jag vet!) sänkt sina ambitioner och nöjt sig med att vara en aning förgyllda barnskötare i praktiken, löneskillnaden är ju också ytterst liten... (så varför utbilda sig, har många barnskötare resonerat!).

Jag vill stryka under det du säger, och som jag kanske borde har betonat ytterligare, att den pedagogiska verksamheten är viktig, ja den viktigaste för förskolans personal. Iag är det förskola från 4-årsåldern, men bara i 15 tim/vecka. Det är ett slöseri på alla sätt. Barnen skulle utvecklas mycket snabbare om förskolan faktiskt blev förskola, och inte barnpassning som kallas förskola.

Beslutande politiker verkar ofta vara alltför långt ifrån verkligheten för att upptäcka att kvaliteten inte är vad den sägs vara i förskolan. Därför menar jag att Jan Björklund (för en gångs skull!) faktiskt har rätt i att kvaliteten måste höjas. Men inte bara lite - utan mycket.

Och för att återkoppla till Piteå. Då duger det inte att snabbutbilda barnskötare med begränsad behörighet. Men det görs med skattepengar för att rädda kvar barnskötarna som sosseväljare...

Kanske borde man kalla barnpassningen för 0-3-åringar för barnpassning också. Och bara kalla förskolan (för 4-6-åringar) för förskola. Inte blanda ihop begreppen.