Poliserna friades, förstås

Hörde precis i SR P1 att poliserna i tunnelbanan friades.
Fallet blev väldigt uppmärksammat och föremål för livlig diskussion i bloggarvärlden, ja inte bara där. Även dagspressen refererade det s k "tuggarmålet".

I eftermiddag kom domen i målet mot poliserna som var anklagade för att ha tvingat Jesper Nilsson att radera en film och flera bilder från sin telefon. Åtalet ogillades och poliserna frias alltså.

Det är en skam för Sverige att poliser i stort sett alltid kommer undan. I detta fall fanns dessutom bildbevis över deras agerande. Och det var bland annat det som de ville eliminera... men de gick att rekonstruera. Rättssäkerhet är tydligen inte något som polis och domstolar står för.
Video som visar verkligheten förkastas, men polisernas ytterst subjektiva beskrivning tas med hull och hår.

Jag skrev nyligen om fallet bl a här. Och här kan du se hur Hans Lindblad kommenterade det för dryga året sedan. Det tog alltså ett år för domstolen att avgöra fallet. Och då blev det fel, moraliskt sett.

Mera om den minskade rättssäkerheten

För drygt ett år sedan blev det s.k. tunnelbanefallet uppmärksammat. Där en ung man blev provocerad av poliser, men som filmade det hela. Det är också känt som Tuggarna-fallet. Som ett exempel på bristande rättssäkerhet, att poliser ibland gör som det faller sig - utan att vara speciellt goda föredömen för hur ett rättssamhälle och dess företrädares ska uppträda.

Jag skrev om det då i februari ifjol. Ni kan läsa om det bl a här, där finns också länkar till vad andra skrivit om polis och rättssäkerhet, bl a Hans Lindblad. Fler texter i samma ämne, polis och rättssäkerhet.

Igår läste jag - på Facebook - om att nu ska det bli rättegång, där poliserna ska granskas. Äntligen. Här länken till Tuggarnas text om detta.

Vad ska vi tro om utgången av den rättegången? Blir poliserna fällda? Och i så fall, får det några konsekvenser betr polisens uppträdande?

Hans Lindblad om t-banepolisen och om att fotografera poliser.

Händelsen, där poliser i t-banan gick till attack mot en som filmade dem, har verkligen väckt en debatt, främst i bloggarvärlden, men även något i gammelmedia. Ett intressant faktum är att denna sak läggs till en mängd redan känd kritik emot polisen och dess arbetssätt i Sverige.

Jag har i ett par bloggposter, se nedan här och här, kommenterat det hela.

Jag har fått en reaktion från Hans Lindblad om hur han ser bl a på detta aktuella fall också. Principiella synpunkter. För nya läsare av denna blogg kan jag nämna att Hans Lindblad är f.d. riksdagsman (fp), som redan när han satt i riksdagen hade stark kritik emot polisens arbetssätt och bristande effektivitet.

Hans har kollat på min blogg och skriver:
"Jag reagerade också på tidningsuppgiften om att poliser ingripit mot en person för att han tagit bilder, och att de beordrade honom att tömma kameran.
Det finns ställen med fotoförbud, utfärdade av länsstyrelsen. Det har i allmänhet rört sig om militära områden eller annat som varit viktigt av totalförsvarshänsyn.
På andra platser är det tillåtet att fotografera, och polisen kan knappast ha lagstöd för sitt försök att stoppa en fotograf.
Det står ingenstans i lagen att man inte får ta bilder om en polisbil eller polis kommer med på bilden.

Vad jag skrev för några år sedan var att det är tacknämligt om många fler kan videofilma vad de ser, för utan videoinspelning är det i praktiken omöjligt att få en polis fälld för t ex misshandel. För när det är två poliser, som det alltid är i bilar, så intygar alltid den ene polisen att den andre absolut inte gjort något fel. Att ljuga är satt i system, efter det finns en kåranda i polisen som helt tar över i sådana fall."

Det är ord och inga visor!

Hans L kommenterar också torrt, att om den för sexbrott misstänkte länspolismästaren berättat allt om sina brott, så skulle polisen besparas att ägna enorma utredningsresurser åt detta. Det finns ju mycket anant att utreda. Denne polischef är alltså bara lojal emot sig själv, inte mot polisen och mot rättsstaten.

Mot bakgrund av Hans Lindblads kommentar frågar jag mig: Var finns dagens aktiva politiker? Vad gör de för vår rättssäkerhet?