Bankerna var en gång serviceinrättningar, de tog emot sparmedel som gav en liten ränta, och lånade sedan ut dem mot en något högre ränta till de som ville investera i något som kunde ge en bra avkastning. Starta en rörelse, en fabrik, eller för att bygga ett litet hus som inte kostade så mycket att bo i, men det var aldrig för att konsumera. Men det uppstod fenomenet att handla på bok, dvs att betala när man fick lönen. Och större inköp kunde köpas på avbetalning, vilket givetvis blev dyrare än att betala kontant och genast.
Minns så väl hur min kloke far sa, man handlar inte på vbetalning, man lånar inte. Det blir för dyrt. Och, den som är satt i skuld är icke fri. Han var bibelsprängd också. (Långt före Göran Persson... )
Man sparar ihop i förväg, man ska ha pengarna i handen (eller plånboken) innan man handlar. Så sa min far.
Men så uppstod bankerna, som ersatte procentarna och privatbankirerna. Och bankerna, affärsbankerna
hade ett gott syfte, att möjliggöra (sund, lönsm) affärsverksamhet och sparbankerna detsamma för "vanligt och enkelt folk".
Och alla transaktioner bokfördes noga, inte bara hos varje bankkontor, utan också i kundernas BANKBÖCKER. Och vid varje årsskifte räknades ut, och skrevs in i bankboken hur mycket ränta kundenfått på sin (sina) bankböcker. Decennierna gick, konjunkturer gick upp och ned, liksom räntorna. Det uppstod bankkrasher, när bankerana inte skött sig, lånat ut för mycket. Och när spararna inte fick ut sina sparade pengar. Systemet i sig överlevde dock, bl a p g a att guldmyntfoten avskaffades, och det började tryckas sedlar utan täckning... med inflation som både orsak och verkan.
Men folk visste om de hade pengar eller inte. Det såg man i plånboken och i bankboken. Och statliga penningpolitiska åtgärder blev allt fler. Och Keynes glömdes eller misstolkades...
Dock, bankerna hankade sig fram. Fick stöd för att överleva. Då ofta pga att de satsat för mycket i att låna ut till bostadsbyggande. Men "billigt" blev inte billigt, och kunderna kunde inte betala lånen, husen tömdes liksom bankernas och kundernas konton.
Nå. Bankväsendet "sanerades" och bakerna började tjäna pengar igen. De lånade ut, men betalade allt dåligare ränta till sparana, bankerna fick bra marginaler.
Men, bankböcker började försvinna runt senaste sekelskifter, tror jag. Jag har ett antal (makulerade) någonstans. Och de är inte sedan stenåldern, utan en del sedan 1960-talet... De fanns alltså ännu kvar under det som kallades för "Nya tiden", då de flesta (?) av oss, här vid dagens daatorer, var unga, friska, med spänstiga ben och/eller med cykel eller bil försedd (fast det behövdes ju inte i storstäder eller världmetropoler, där fanns och finns subventionerde t-banor ochpendeltåg)..
Men, samtidigt i och med att internet kom och s.k. bankkort introducerades (vid ett hål i väggen, utanför bankkontoret, ATM), började eländet. Och vi bankkunder tappade alltmer kontrollen över våra pengar. Och bankerna lurade oss att låna pengar "billigt", så vi trodde att vi kunde bo snudd på gratis i stora, moderna hus. Och länge var det " "omodernt" att amortera av på de stor huslånen också. Så även om räntorna var låga så sjönk ju inte lånen - utan bankerna fick in räntor ändå..... utan att anstränga sig.
Och de, bankerna betalade väldigt låga räntor till sparana, som dessutom måste betala skatt på pengarna. Samtidigt som lånetgarna får ett avdrag på de (redan) låga räntor de betalar på (höga) huslånen.
Vilket ju visar att det är en skriande orättvisa mellan låntagare och sparare, till spararnas nackdel..
Det är alltså spararna som betalar att låntagrna har kunnat ha så låga räntekostnader. (OBS!)
Men nu i dessa yttersta dagar får vi veta att nu ska "vi" (dvs de gynnade låntagarna) plötsligt BETALA - och upptäcker samtidigt att vi inte har kontroll på ekonomin. Den digitaliserade ekonomin är svår att kolla, när datorer och system är upplagda så att det för många är svårt att klara det. Rapporter och underlag får man inte på papper, utan måste letas fram via datorer och internet. (Datoer och internet som inte alltid funkar och som dessutom utsätts för cybersabotage.)
Och den som är satt i skuld är icke fri....
Bankerna har "lurat" oss, med statsmakternas goda minne. Spararna har fått ynkligt lite betalt i (beskattad) ränta. Och de som tagit lån, har trott att det var nästan gratis att bo i fina stora hus. Som byggarna fått bra betalt för, genom att bankerna beviljat de höga lånen.
Vilken chock nu att upptäcka att man måste, inte bara i ngn mån amortera på de stora lånen, utan att man också måste betala en ränta, som inte bara är marginell, utan sett i historisk perspektiv närmar sig ett normalläge. Allt medan bankerna fortsätter att tjäna pengar.
Men det blir tufft att bygga nya hus också, med de höga kostnader som är. Och att köpa begagnade hus, som p g a byggkostnader och räntepolitik också blivit för dyra. I vart fall om man ska köpa med lånade pengar.
tillägg 24 sept 2025: Nu, igår, sänktes låneräntan till 1,75% Oj så lågt änker jag. Eller högt... Inte minst för att jag vet att de flesta bankkonton ligger på noll %, och ev FR-konto bara aninge mer för "inlåning" (som det heter när man sparar).
