Ser på facebook att sverigedemokraternas osmakliga och hetsande kampanjer emot romer och andra som de inte gillar ska kallas yttrandefrihet, de försvaras med hänvisning till att lagen inte ska användas för att stoppa SD:s rasistiska angrepp på de de inte gillar - utan med argument som klär av dem.
Var ser jag den debatten? Visst finns den, på undanskymda platser. Men inte när de spektakulära utspelen, som de i T-banan görs.
I stället rusar då folk, som kallar sig för yttrandefrihetens försvarare, fram och kliar SD på ryggen och ger SD ett slags alibi för sin hatkampanj emot romer (och i förlängningen alla som inte är eller tycker som SD). Så SD kan fortsätta sin strävan efter ett samhälle med bara en åsikt.
Jag försvarar yttrandefriheten. Men inte till döds, dvs inte när den används för att legitimera det som de facto är angrepp på den.Fortsätter anpassningen till SD:s politik som den nu gör, med att steg för steg göra den rumsren av de "anständiga" partierna, med försvar för SDs propaganda oavsett hur den ser ut, var den förs fram och vem den drabbar, så har vi om tio år eller så bara EN åsikt i landet. Dvs bara en åsikt som får yttras: SD:s.
Så blir yttrandefriheten bortspelad, blir en frihet bara för extremism i sverigedemokratisk tappning.
Jag känner en djup förtvivlan.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar