Yttrandefrihet, är det ett frikort för rasistiska åsikter?

Yttrandefriheten är oerhört viktig. Det anser jag. Och därför ska vi värna om den, så den inte missbrukas. Det anser även lagstiftaren.
Och en mycket vanlig åsikt är att yttrandefriheten är så viktig att vi ska gå i döden för den, även om det innebär att de yttranden och uppmaningar som sker i dess namn innebär hot mot demokrati, frihet såväl fysiskt som andligt, mot vår överlevnad.
Jag anser att yttrandefriheten inte ska kunna användas för att avskaffa yttrandefriheten, för att avskaffa demokrati och mänskliga rättigheter, inte för att hota utsatta minoriteter av skilda slag.
Ytterst handlar det om yttrandefriheten ska kunna användas som frikort för skada de grundläggande reglerna i det demokratiska samhället.

En del av dessa hot har också lagstiftaren sökt hindra, genom lagstiftning, t ex bl a i
BrB Kap 16, § 8.
(Jag skriver om detta även i föregående bloggpost.)

Ett ytterst aktuellt exempel är synen, på olika håll, på sverigedemokraternas omfattande affischering i T-banan i Stockholm den 2 augusti. Detta med ett, enl min mening ytterst provokativt rasistiskt budskap emot de tiggande romerna, som kommer hit som EU-migranter. Många människor reagerade, protesterade, kände obehag över att tvingas möta ett sådant budskap, och att det skulle vara den bild av Sverige som turister skulle få.
Andra ryckte på axlarna. En och annan till och med gillade det. Och SD:s propagandamakare myste. För det fick ett enormt medialt genomslag.

Så beslöt en del som inte gillade det rasistiska och diskriminerande budskapet, att SD hotar en grupp människor av annat etniskt ursprung och från annat land. De beslöt demonstrera. Som vi ofta gör i detta land, lugnt och behärskat. Men denna gång så var det en liten minoritet av demonstranterna som rev ner ("vandaliserade") några affischer varav en del hängde i taket över rullbanan. Vilket inte var så välbetänkt ur säkerhetssynpunkt. Och att riva ner affischer med ett "politiskt" budskap, det får man inte göra.
Det var dessutom väldigt dumt, korkat och kontraproduktivt.
För därmed fick SD chansen att ropa att dessa demonstranter var huliganer, att de hindrade SD:s yttrandefrihet. Och en mängd tyckare, som till stor det sa sig inte gilla SD, de tyckte detsamma. Därmed flyttades fokus från SD:s vidriga åsikter till affischrivarnas brott mot yttrandefriheten.
Vilket givetvis SD räknat med. Gedigna demokratiförsvarare ryckte de facto ut till försvar för SD! Detta SD fick chansen att bära martyrkronan och dra på sig offerkoftan.

Nu anmäldes förstås både SD och SL för brott mot "hatparagrafen" (BrB 16:8) till JK. Som snabbt uttalade att så kunde man inte göra. Det var inget rasistiskt brott, inget diskrimineringsbrott.
Och så kan yttrandefrihetslagen användas som frikort för att framföra, dessutom på ett mycket uppseendeväckande sätt, rasistiska åsikter.

Jag menar att detta inte är speciellt välbetänkt. Tvärtom, det är trångsynt, insnävat in absurdom på ett sätt som knappast kan ha varit avsikten, och visar att JK:s tolkning innebär att man vid tillämpning av lagen inte behöver (eller ens får) inse avsikten med de i reklamen framförda påståendena.

Jag menar att de som tillämpar lagen på det sättet inte inser vad som är rasism, vad som är bakgrunden till begreppet ras, vad som är en hotad grupp.
Låt mig änb en gång  citera aktuell paragraf:
"Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids
hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell
läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två
år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och
högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall
särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt
eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal
personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande
uppmärksamhet. Lag (2002:800)."---
Att avsikten med (i vart fall en del av) affischerna varit att peka ut och hota de romer, EU-migranter, som tigger i Sverige är fullständigt klart.
Det är ett utpekande, ett hot, en missaktning, mot en grupp med visst nationellt och etniskt ursprung, och meddelandet var kränkande, spreds till många personer, och var avsett att väcka betydande uppmärksamhet.
Och gjorde det.

Att riva ner affischerna var fel, det var dumt. Men de skulle aldrig har tillåtits sättas upp. 

För lättfattliga beskrivningar av begrepp som ras, rasism, se t ex denna länk. T o m Nils Funcke, som anser att yttrandefrihetslagen är till för att just möjliggöra avvikande och kränkande åsikter inom alla samhällsområden, anser att det finns gränser. Han nämner därvid just de hot som avses i §8  ovan. Men skriver också bl a att det inte innebär en rätt att kräva att enskilda personer, företag eller organisationer ska ge plats för eller sprida dem oavsett om de delar dem eller ogillar dem. Däremot anser han, märkligt nog, att i detta fall SL var tvungna att ge utrymme för åsikter de inte delar. Jag menar tvärtom att givetvis ska SL inte har diskriminerande åsikter, men ser ingen vits i att de ska tvingas upplåta plats för dem heller. 

I sammanhanget vill jag också ge länken till en artikel, som en facklig företrädare för SEKO skrivit i ETC. Man kan ha olika åsikter om ETC, men artikeln ska bedömas för vilka åsikter som där framförs, inte för var den publicerats.
Ett intressant påpekande där är betr tidpunkten för  SDs affischering.
"Den 2 augusti 2015 hölls en minnesceremoni för förintelsens romska offer i Stockholm, en minnesceremoni för att hedra offren efter massavrättningarna som pågick mellan den 2-3 augusti 1944 i dödslägret Auschwitz. Den 2 augusti 2015, natten mot den 3 augusti tapetserades tunnelbanestationen Östermalmstorg med SD:s hatkampanj om "tiggarna".