Häromdagen nåddes vi via media om uppgiften att svenska elever halkat ner vad gäller läskunnigheten. Fortfarande bra, men andra länder hade gått om oss.
Nu hör jag också att elevernas kunskaper i naturvetenskap inte heller är lysande. Där låg vi inte i topp tidigare, men har nu halkat ner en rejäl bit ytterligare.
Och sossarna tvekar och velar fortfarande om de behöver ompröva sin skolpolitik. Ack, ja.
Nyligen fick vi också läsa att regeringens (läs, fp-ministrarnas i utbildningsdepartementet) förslag till ett “lärarlyft” hotade att bli ett fiasko.
Inte så att förslaget i sig var dåligt, utan pga att kommunerna var sena och snåla med att ställa upp med sin blygsamma andel.
Det hela gick ut på 30.000 behöriga lärare skulle få chansen att vidareutbilda sig och fördjupa sina kunskaper med till stor del bibehållen lön, staten skulle stå för större delen av kostnaden, och kommunerna en mindre del.
Nog verkar det behövas ett lyft av den svenska skolan, bl a genom att lyfta lärarnas kunskaper. Elevernas resultat tyder inte på att det är riktigt bra idag. Och kanske har vi i Sverige trott att vi varit världsbäst (vi tror ju ofta det) på lärarutbildning. Tar man av skygglapparna så är uppenbarligen den mycket bättre på andra håll. Trots att svenska myndigheter och lärarutbildare inte insett det.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar