Skilj kyrkan från staten - på riktigt!

Nu är det hög tid att skilja kyrkan från staten! Oavsett vad man anser om beslutet om Sv kyrkan ska få viga homosexuella, så var det ett beslut som fattades av fel personer. Kyrkomötet är - genom statens inblandning - formellt kyrkans högsta beslutande organ. MEN, Svenska kyrkan är lika lite som Baptisterna eller Katolska kyrkan en del av den svenska staten. Ett kyrkomöte som är som en kopia av riksdagen är inte något som hör hemma i ett fritt samfund. Eller i någon annan fristående organisation som helst.

En fri kyrka skall naturligtvis besluta själv vad den tror på, vad den vill arbeta för. En fri kyrka är inte ett samhällsorgan för verkställande av politiska beslut. Hur den interna demokratin skall utformas i fria organisationer skall inte de politiska partierna lägga sig i. Visst kan utomstående ha synpunkter på det, men det är medlemmarnas sak att bestämma det, inte partiernas.

Beträffande beslutet i sig har det uttryckts farhågor för att FRA-lagen ökar risken för registrering och förföljelse av homosexuella. Det är givetvis helt riktigt. Däremot har jag svårt att se den direkta kopplingen till kyrkomötets beslut eller om det var bra eller dåligt.

Andreas Holmberg beskriver beslutet som ett politikens phyrrusseger.

Däremot anser jag att hela hanteringen av frågan om homoäktenskap är helt oacceptabel. Vigseln, äktenskapet är en juridisk inrättning, som har koppling till en tung lagstiftning. Denna lagstiftning är inte något som något samfund kan göra, det är riksdagens sak.

Vigselrätten, att viga till äktenskap ska därför tas ifrån alla religiösa samfund, det bör lämpligen vara en sak för statliga organ att sköta om. Sedan är det upp till varje samfund att självt besluta om det vill ha egna ceremonier för att välsigna och bekräfta vigseln utifrån sin uppfattning.

Svenska kyrkan blir inte lika fri som andra samfund förrän den skakat av sig partistyrningen och sluppit ifrån vigselrätten.

Att vara gift, en juridisk eller religiös fråga?

Jag har många invändningar emot Alliansens arroganta politik, inte bara betr FRA-frågan och liknande integritetskränkande frågor.

Men jag har svårt att förstå att just frågan om "homoäktenskap" ska vara så svårlöst.
För Kd är det en profil- och kärnfråga, där de inte gärna kan kompromissa hur mycket som helst. Gör de det försvinner kärntrupperna. Det kanske inte är så allvarligt anser andra partier, men därmed försvinner definitivt partiet från riksdagen. Vill de/alliansen det ? Och vart tror de rösterna går? Inte till något annat alliansparti i alla fall. Knappast till s,mp,v heller.
Många röstskolkar väl, andra går till sd. Vill vi det?

Mark Klamberg antyder det jag ser som lösningen. Staten ska stå för det juridiskt bindande, kalla det vad man vill. Men denna registrering (!) är det obligatoriska för den som vill ingå "äktenskap". Och det är det som staten/riksdagen/politiker ska lägga sig i. Faktiskt ser jag detta som en helt legitim registrering, då den sker med de inblandade samtyckte! Det är den som "länkar" till lagstiftningen.

Staten ska däremot inte bestämma vad folk ska tro på, vi har religionsfrihet och fria frikyrkor och andra religiösa samfund. De måste få leva enl deras tro. Om de då också vill erbjuda något slags välsignelseceremonier i enlighet med sin tro - kalla det vad de vill, utan att det är det juridiskt bindande - så är det OK.

Det borde tillfredställa alla, inklusíve kd?

F.ö. är detta en typisk fråga där det inte under några förhållanden skall finnas partipiska! Samvetsfråga/ideologisk fråga = samvetsröstning.

Och i det avseendet är likheten med FRA-frågan påfallande.