05 oktober 2015

I Karl Staaffs anda - avskaffa monarkin

Det har lagts en motion i riksdagen om avskaffande av monarkin. Jag vill gärna se fyrpartimotionen som en hyllning till den store liberalen och demokratiske förkämpen Karl Staaff. Jag vet ju inte om det är avsikten, men jag vill gärna se det så.
Och om motionen bifölls av riksdagen skulle det vara en värdig hyllning till den man som ville ge folket makten - att ta den från kung och kungahus. 

Hans Lindblad, som skrivit en av de nya böckerna om Karl Staaff, påminner om hur hatet emot Staaff kommer från konflikten mellan parlamentarism och personlig kungamakt.
Eftersom samma kungafamilj sitter kvar tror Lindblad att kungafjäsket ligger som ett lock över väldigt mycket. 
Nuvarande kungen återkommer ofta till den första bernadotten, men mycket selektivt, t ex aldrig något om övervakning av liberaler och ingreppen mot pressen. Han påpekar också att TV gav en vinklad beskrivning av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge.
Den nuvarande kungens sätt att uppkalla kronprinsessan efter Staaffs och demokratins värsta fiende drottning Victoria, är lika tondövt som när han mitt under den arabiska våren reste ned med scoutmedalj för att uttrycka sin solidaritet med den saudiska kungen och därmed för fortsatt diktatur.
---
Även om kungen inte har mycket av formell makt kvar så har ändå då och då uttryckts en vilja att ta tillbaka en del makt till kungen. Vilket tyvärr inte uppmärksammas, utan tystas ner - ibland lite generat. Och den informella makt som fjäsk och underdånighet ger är inte i enlighet med demokratins fundament. 
En regent, vare sig det är en kung/drottning eller en president kan givetvis göra fel, av olika dignitet. Men en president har valts av folket, inte av gener, och sitter på folkets mandat. Gör han något som inte stämmer med folkviljan blir han/hon inte omvald, och sitter på begränsad tid. Och kan ställas till ansvar om det är rent brottsligt.  

Exempelvis ytterligare. A
tt söka radera bort ur historien bort Bernadottes anfall på Norge några månader efter grunnloven  är orimligt. I Norge måste det te sig märkligt. 200 års fred borde ha uppmärksammats med hänvisning till konventionen i Moss 14 augusti 1814, men det skulle ha irritera kungafamiljen. Det är alltså i nutid, som det fjäskas för kungahuset betr historieskrivningen.
Kungen vill tydligen ännu tydligare markera striden kring parlamentarismen som familjens höjdpunkt, så om någon vecka döps den senaste prinsen till Gustaf.Hans Lindblad erinrar sig också att det var ganska sällan som han fick anonyma hatbrev i riksdagen, men de kom när han i en riksdagsmotion reagerade mot att  nuvarande kungen på egen hand utvidgade meningarna om att han förklarade riksdagen öppnad till att bli kungahusets egna politiska tal, inte alls i linje med den nya grundlagen att kungen inte ska agera politiskt - men riksdagen är alldeles för flat mot kungen.
Liksom SVT intill denna dag fortsätter att fjäska för kungahuset. Det är inte ett oskyldigt fjäsk i största allmänhet då det faktiskt ger kungahuset in informell makt som de inte ska ha. 

Nog finns det anledning att, i demokratins namn, avskaffa monarkin i Sverige. I likhet med vad Karl Staaff ansåg, insåg.

Inga kommentarer: