Ett par sorters klasstänkande.... SD:s och "stordirektörer"

Trots kvarstående krångel att få igång alla funktioner i datorn så känner jag behov att skriva av mig betr ett par aktuella frågor. Ett par frågor som på sätt och vis hänger ihop, beroende på hur en del människor ser på sig själva och andra.

Alltså. En del av de som anser sig som näringslivets företrädare, dvs topptjänstemän, VD-ar och styrelseordföranden, de lever och har värderingar som gammaldags brukspatroner, fastän med än större makt och ännu längre från sina underlydande än de gamla patronerna.
Som vi vet har de ofta våldsamt höga löner, plus bonusar (om deras anställa gör ett extra bra jobb), fina pensioner och generösa fallskärmar om de skulle göra bort sig. Vi vet ju också att när en VD gjort det antal år han anser sig behöva göra så, så trappar han av jobbet, men trappar upp i makt och kan sätta sig som styrelseordförande, trots att han/hon i "bästa" fall bara har en blygsam aktiepost och  alltså inte är huvudägare. Samtidigt brukar ett antal andra "tunga" styrelseuppdrag ge bra klirr i kassan, förutom den generösa pensionen.
Sålunda har vi de senaste dagarna fått veta att SE-bankens högsta tjänsteman, Annika Falkengren hade en inkomst 2013 på 29 milj kronor.
Vi läste också om hur SCA göder sin VD, Jan Johansson, genom att han kan använda SCA:s privatjet även för hustruns resor hit och dit. Och att detta privatjet även används av KF:s och Swedbanks ordförande Anders Sundström (tidigare VD för Folksam och fd sossepamp) vid diverse jaktresor.
Vi vet också att SCA seglar för en halv miljard (!).

Just SCA har sista tiden figurerat ofta senaste tiden, idag också genom avslöjandet att bolaget har bekostat ett jaktslott i Härjedalen för sådär hundra miljoner, vilket används av toppcheferna och deras bekanta, och speciellt då av förre VD:n och numera styrelseordföranden Sverker Martin-Löf. Anläggningen beskrivs som ett jaktparadis i lyxklass.

Detta är några exempel på att det finns en ekonomisk (och i viss mån även inflytandemässigt) överklass som lever helt i sin egen värld. I en bekymmerslös värld, utan kontakt med den verklighet som vanliga inkomsttagare (och arbetslösa och sjuka) lever i. Exemplen visar också att de faktiskt har en massa fritid också, tider då de inte arbetar (trots att de brukar sägas att de jobbar dygnet runt) utan har dyrbara nöjen, som firman betalar. Och de är inte ens ägare, inte entreprenörer som satsar egna pengar, nej de är "bara" sällsynt högavlönade tjänstemän, som lever (bättre) än kungar.
En tjänstemannaöverklass i sin egen värld.

En annan grupp i vårt Sverige, som vill leva helt för sig själva, det är Sverigedemokraterna. Man må åsätta dem vilka etiketter man vill, men helt klart är (numera) för alla (?) att de står för vidriga åsikter betr de som inte i allt är som de själva är - eller vill vara. SD:s definition av vad som inte är "svenskt" är minst sagt vid. Och väldigt intolerant, samtidigt som konsekvens och logik inte precis hänger ihop. Detta visar sig ju genom att många av de främsta företrädarna inte skulle platsa som svenskar, om de var konsekventa.
Kent Ekerot, en av SD:s främsta företrädare,  vill t ex registrera inte bara invandrare utan även de svenska medborgare, födda i Sverige OCH som har en invandrare som förälder. Detta p g a att han anser att "invandrare", även i andra led, har annan kultur och därmed inte passar in i Sverige.
Därmed så blir en mängd svenska medborgare, födda i Sverige, diskriminerade  då de har minst en förälder som inte är född i Sverige.
Då ska vi veta att Ekerot själv, med judiskt ursprung, har en mor som inte är född i Sverige, och som är straffad, vilket är väldigt allvarligt för den som inte "svensk"  sedan generationer (Ekeroth, känd bl a för järnrörsaffären). Varifrån modern kommer råder visserligen delade meningar om (Expressen har en uppgift, Wikipedia en annan), men född i Sverige är hon inte. Varför Kent Ekeroth enl de regler han själv sätter upp inte skall godkännas som svensk. Och dessutom registreras, för säkerhets skull.

När Jimmie Åkesson är sjukskriven dansar råttorna på bordet. Åkesson försökte ju genom ett väldigt korrekt uppförande och genom att ständigt dra fram olika brister i välfärden som kunde fixas om bara "invandringen" skulle minskas (med 90%!).  Och det är klart att många är oroade av (de kortsiktiga) kostnaderna för flyktingmottagandet. Men nu är det helt klar, eller borde vara, att det är rasism och främlingsfientlighet som ÄR sverigedemokraterna primära och allt dominerande mål och syfte. Allt som inte är "svenskt" ska stoppas, ska ut.
Så har vice talman (!) Björn Söder (SD) framfört att invandrarna bör "fara hem" (vart far den som flytt från politiskt förtryck?), och att de ska få pengar för att sticka iväg. Utvisning med betald biljett och en liten peng på fickan, kallar jag det.
Han menar därför att gamla minoriteter, som han inte anser "svenska" (samer, judar) också är oönskade och inte är som "vi andra", som inte är riktiga svenskar, de "får" leva i Sverige, men de ska veta att de inte är svenskar. Vilket lämnar fältet öppet för olika behandling, ngt slags apartheid.
SD anser att olika kulturer i Sverige är "samhällssplittrande".

Det blir allt tydligare att det inte är "kostnaderna" som oroar SD. Nej, det viktiga är att allt som de anser är annorlunda, det ska bort. Oavsett om det är etnicitet, färg, ursprung, "fel föräldrar", annan kultur än den kultur som SD godkänner, eller vad som helst annat som inte SD gillar, de ska ut. 

Jag blir inte det minsta förvånad av de krav som nu kommer på att Björn Söder ska avgå som talman. Han vill ju tydligen inte representera ens alla svenska medborgare, än mindre de svenskar som inte hunnit blir medborgare.

Att sätta sig sjävt främst och att inte ha med andra att göra, om än på olika sätt, det förenar våra toppdirektörer och SD:s ledarskikt, och medlemmar (?).

Makt korrumperar, en alltid aktuell sanning. (jfr A Borg och A Sundström)

Makt korrumperar, så sa Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet). Det är ett kallt konstaterande, som har ständig aktualitet. Som vanliga medborgare måste vi ständigt ha det i minne, för de som har makt i något avseende, de "glömmer" eller förnekar att det skulle gälla dem. Politiker som kommit sig upp på höjderna glömmer sina ideal och sina ideologier, och hoppar de av eller blir de avsatta så är många snara att utnyttja sin forna makt och sina förbindelser och kontakter för att skaffa sig lönsamma uppdrag.

Nu avslöjas det att Anders Sundström, bl a f d s-minister och nu ordförande i Swedbank och KF (lönsamma "reträttposter" för sossepolitiker) liksom Sparbanken Nord/Pitedalens sparbank minsann inte bara umgås med s.k. näringslivshöjdare, som knappast delar den ideologi som en sossepolitiker i toppositioner förväntas ha (men som hen nog lämnat) utan också helt "fördomsfritt" (skamlöst, skulle nog många mena) utnyttjar de olika förmåner som han kan få i sitt nya umgänge av kompisar som badar i pengar.

Så här skriver Dagens industri, med uppgifter från SvD/N360. "SCA:s företagsplan har använts för privatresor av Anders Sundström, ordförande i Swedbank, KF och tills nyligen Folksam, tillika jaktkompis med SCA-vd:n Jan Johansson."" Anders Sundström gjort ett tvåsiffrigt antal resor med SCA:s privatjet, enligt flera källor. Bland annat har Anders Sundström fått åka planet flera år i rad för transport till en årlig dovhjortsjakt i Skåne.

Anders Sundström och SCA-chefen Jan Johansson uppges vara gamla bekanta. Samtidigt är relationen pikant med tanke på Swedbanks rivalitet med Handelsbanken, som kontrolleras av SCA:s storägare Industrivärden.
Anders Sundström är tidigare socialdemokratisk minister och tillfrågades att ta över partiledarposten för S men tackade nej. Hans uppdrag för folkrörelseanknutna KF och Folksam andas långt ifrån jaktresor i privatjet.

Di har tidigare avslöjat att SCA:s VD Jan Johansson  låtit sin fru flyga i SCA-planet på privatresor till Dubai, Barcelona och Nice.
Jag anser att SCA:s VD:s privata utnyttjande av firmans jetplan för frun i sig är illa nog.
Men Anders Sundströms resor är än värre, och systematiska, genom att han nått sin nuvarande maktställning genom sin politiska bakgrund som socialdemokrat (kommunalråd, minister etc) med åsikter om minskade skillnader i samhället, rättvisa och socialt ansvar. Och det var inte länge sedan han var aktuell i diskussionerna om ny partiledare för socialdemokraterna. 

Jag blev en gång i tiden (några decennier tillbaka) uppringd av en kvällstidningsjournalist (och även av en annan journalist, som numera sen länge är känd och storsäljande deckarförfattare) om jag, som då var känd som skarp och aktiv oppositionspolitiker (fp) i Piteå, hade några saftiga avslöjanden betr Anders Sundström t ex om hans privatliv eller agerande som kunde ses som omoraliskt i hans kommunalrådsroll. Nej, svarade jag, politiskt är jag väldigt kritisk, men hans privatliv vet jag inget om och bryr mig inte om. Inte heller kan jag anklaga honom för maktkorruption eller något skumt ekonomiskt för hans egen vinning.

Nu kan jag bara konstatera att Sundström privat lämnat de socialdemokratiska värderingar som han hade en gång, och som s än idag gärna hävdar. Att han låtit makten korrumpera sig. Vilket tid efter annan olika journalister kan avslöja. 

I sammanhanget kan jag påminna om att kontakterna mellan näringslivets höjdare, inte minst Wallenbergs, och socialdemokratin varit täta och utan ideologiska "fördomar" och utnyttjats av båda sidor. Sträng t ex gillade att kunna ringa Wallenbergs och vice versa, och komma överens. Sämre, betydligt sämre var det med kontakterna mellan s-topparna och småföretagarna. På senare år har det till och från ifrågasatts om inte fd ministrar o likn borde sitta i karantän några år innan de går till poster inom företag som är beroende av politiska beslut. Detta då ex-ministrar sitter inne både med kunskaper som gör dem jäviga i någon mening och dessutom har kontakter som näringslivet gärna betalar för att kunna påverka. Insiderinformation från avhoppare ger bra pengar.

Och vad läser jag då mera idag? Jo, Anders Borg, helt nyligen finansminister (m) ska börja tjäna pengar på att vara styrelseproffs i storbolag. Di skriver att ex-ministern ska  ta plats i styrelserna för Kinnevik respektive sfärens telekombolag Millicom.styrelse. Med hans oöverträffade marknadsinsikt och globala perspektiv kommer han att bidra med unik kompetens till styrelsen. I ett skede när vi förstärker vår närvaro på utvecklingsmarknader ser jag fram emot att arbeta med Anders Borg för att bygga ett ännu starkare Kinnevik", säger Cristina Stenbeck, ordförande i valberedningen och styrelseordförande i Kinnevik.
 Jojo, Stenbeckssfären har ju inte heller tidigare varit sen att rekrytera en avgången minister, Björn Rosengren (s). Ideologiskt är måhända inte det avhoppet så stort, men ändå, Anders Borg sitter ju på kunskaper (och kontakter) från sin ministertid, som inte ska byta sida. Dvs från vald politiker till att lotsa fram ett par bolag i den politiska djungeln. Nu avser Anders Borg att använda sin maktställning som politiker för att tjäna pengar själv och åt privata företag.

Nu lyfter Göran Persson ett varnande finger åt Anders Borg, Han säger att Borg kan bli misstänkliggjord. Och han tycker att en karenstid på ett år borde vara rimlig för Borg. Riktigt. Samtidigt så var ju inte Persson själv mera blyg än att han själv raskt tog på sig lobbyistuppdrag, för att tjäna pengar på sina ministerkunskaper. Ack, ja. 
I och för sig är det inget fel i att arbeta i privata företag, tvärtom, men inte genom att utnyttja i tid närliggande makt och insiderkunskap etc från politikertiden.

Makt korrumperar. Nu som tidigare. Låt oss inte blunda, utan vara medvetna om detta.