14 mars 2016

Smarta fånar - eller osmarta

Jag blir irriterad. Borde kanske bara skratta åt eländet, men det går inte. Det är ju så dumt. Osmart, ointelligent detta.
Var helt nylingen några dagar i Stockholm. På grund av folkanhopningen där blev det än tydligare än  när man ser på "landet". Nej, jag tänker inte på Anna Batra och hennes tal om lantisar, bevare mig väl. Det är ingen replik till hennes uttalande i början av sin karriär i moderata högerpartiet.

Det jag reagerar på är detta överdrivna användande av smartphones och liknande små apparater att hålla i handen framför näsan. Smarta fånar har jag börjat kalla dem, men menar osmarta fånar. Och tänker då i första hand på de som håller dessa manicker i handen.

Alltså, så sent som häromdagen var det, än en gång, ett inslag i Rapport om att föräldrar gör en stor dumhet när de alltid ha igång mobilen, också när de egentligen ska sköta och se till barnen. Till och med när de är ute på stan, vare sig de har barnen i barnvagn eller om ungarna går. Då de möjligen kastar en snabb blick en tusendels sekund på barnet/barnen men egentligen bara stirrar in i mobilen, som osmarta fånar. Barnen behöver ögonkontakt. Kontakt! med sina föräldrar. Och det gäller även när de lämnas på dagis. De ska inte bara pytsas in på förskolan... barnen (och personalen) måste få ha kontakt med föräldern vid överlämnandet. Liksom de bör ha när de är hemma. Det duger inte att de vuxna sitter med fån-apparaten och knappar när det är frukost och middag. Inte heller när de (eventuellt) ser på teve.

Helt nyligen så läste jag också (i papperstidningen!) att folk börja få besvär med synen mycket tidigare numera än förr, och det på grund av att de sitter (och står och går) med den lilla skärmen framför näsan alldeles för mycket. Ögonen orkar inte med det hur mycket som helst.
Och vad än värre är, det gäller även barnen. För barnen gör ju som de vuxna, "lär sig" att hela tiden de också ha mobilen (som de tyvärr får alldeles för tidigt, och utan restriktioner betr användandet) framför näsan. Och optikerna har observerat att även små barn måste skaffa glasögon mycket tidigare och i större utsträckning än före de "smarta telefonernas" tid.  Men visst, det ger ju optikerna mera jobb och större inkomster.

När jag så kollar medtrafikanterna i Stockholm så observerar jag en något anmärkningsvärt. Många människor ser ut att prata för sig själva. Nej, nej inte med de människor de möter, det var ju inte så vanligt tidigare heller. Snabbt upptäcker jag att de slingar sig en lite sladd, ner från halsen i kläderna. Det tyder på att där också döljs en liten mikrofon - och att de talar i mobilen som vilar i någon ficka. Det visar ju alla fall att de inte är gaggiga eller galna och talar högt för sig själva. Men det visar också att de inte ser mycket av det som är framför ögonen. De koncentrerar sig på telefonsamtalet.

Ärligt talat så är det ändå inte så väldigt många som går och står och pratat i sina mobiler medan de åker i eller väntar på T-banan eller bussen. Kanske bara 10-15%.  De flesta, säg 80 - 85% , de har mobilen framme, och knappar på den. De kan tyckas stirra ner i asfalten, men nej, de ser på den lilla skärmen och knapparna framför näsan. De ser inte sin omgivning, inte folket omkring sig. Mobilen är alltid igång, vilket verkar göra folk både osmarta och asociala. Märkligt nog kallas mycket av det som sker på internet (där smartphones i hög grad funkar) för "sociala medier".  De som gör att folk inte är sociala med varandra IRL (= internetförkortningen för "in real life"). För att vara social IRL måste man vara AFK (=away from keyboard). Vilket ytterst få verkar vara numera, ens utomhus.
Inomhus då? Tja, jag har en känsla av att många på jobbet är online mest hela tiden. Förhoppningsvis är det för att där sköta jobbet, men jag undrar... Och hemma då? Där är mobilen igång och tar uppmärksamhet från det man (dvs många) vaknar, via frukost (och jobbresan och jobbet) till middagen och medan de snabbkollar (mycket snabbt) barnen och (eventuellt) lite teve, innan de går isäng. Där mobilen är den som sist stängs av. Näe, nog är den igång, om än "passivt", även under natten då den laddas upp.

Jag tycker faktiskt att det är skrämmande. Den direkta och fysiska kontakten mellan människor har i hög grad försvunnit. Och mellan barn och vuxna. Visst, nog kan FB etc vara bra ( i måttlig omfattning) för att hålla kontakt med vänner (?) som befinner sig en bit bort.  Men det är ju inte nödvändigt att SMS-a den som är 10-100 meter bort. Eller att kolla "likes" på FB hela dygnet. Nog borde det finnas tid för att se och prata med familj och vänner som finns  i närheten - också.  Se folk i ögonen. Prata i st för alltid knappa meddelanden om allt (ofta onödigt) på en liten ögonförstörande manick.

Använd mobilen som telefon, om det behövs - inte som en dator som snart sagt ligger under huden. Och använd e-mail i st f SMS. Och använd datorn, i fullvuxen version, till det som sker bäst där, e-mail, söka kunskap och information, skriva-räkna, beräkna, sköta ekonomi (med säkerhet) etc. Det är smart att inte låta mobilerna ta över allt. Det är smartare att tänka själv, prata och umgås, utan att avskärma sig från det verkliga livet via smartphones små skärmar.


Inga kommentarer: