Provvalen i USA angår hela världen.

I USA pågår sedan en tid den märkliga provvalscirkusen för att vaska fram de stora partiernas presidentkandidater. Uppenbarligen tillgår det på mycket olika sätt, inte alla helt moderna eller förtroendegivande. Både kandidaterna och omvärlden löper en uppenbar risk att tröttna på denna långdragna process.
Dock är den viktig, inte bara för partierna eller USA. Som dagens enda stormakt, om än med skamfilat rykte främst pga Bushs utrikesäventyr, är det av mycket stor betydelse vem som väljs till nästa president. Bush anses ju som den sämsta president, speciellt då betr utrikespolitiken, som USA någonsin haft. (Och t ex framlidne president Gerald Ford ansåg att Bill Clinton var den bäste presidenten någonsin!)
Man har svårt att tro att någon kan vara så ödesdiger för USAs rykte som Bush, men det kan man inte säkert veta.
På den republikanska sidan förefaller John McCain mest “rumsren”, trots diverse hårda ståndpunkter i utrikespolitiken. Men där finns några som man undrar hur de öht taget kan ställa upp med sina märkliga åsikter.

För oss svenskar är förstås Hillary Clinton mest känd. Mycket meriterad och erfaren, och väldigt hyllad av maken Bill. Och med ett inre patos för rättvisefrågor. Samtidigt verkar hon lite för kyligt intellektuell. Det framgår till och med av Bills memoarer, alla dennes hyllningar till trots.
När det gäller Barak Obama är det ungefär tvärtom. Han bärs fram av en ungdomlig entusiasm, men vad vill han egentligen? Vad man vet ligger han i stort rätt nära både Hillary Clinton och republikanernas John McCain, med med en brasklapp att han dessutom är mycket otydlig. En klar fördel för hans kampanj är förstås Kennedyklanens stöd.

Personligen känner jag sympati för demokraten John Edwards, men det verkar redan vara kört för honom.

Men vad är det USA och världen behöver, Clintons kyliga intellekt och erfarenhet eller Obamas unga entusiasm? Inte vet jag. Och vem har störst chans att besegra en republikansk kandidat?
Båda väcker starka känslor, för och emot. Många väljare kan inte se en kvinna som president, andra kan inte tänka sig en färgad president. Dessa antipatier kan driva dem att rösta republikanskt även om de inte hyser varmare känslor för deras kandidat, vem det än blir.

USAs president har en våldsamt viktig post. Den kan både brukas för goda saker eller missbrukas. Dock brukar amerikanerna se till att presidenten sällan blir för mäktig, ofta får presidenten en kongress emot sig, så han måste kompromissa. Maktdelning kallas det.

Vem bryr sig om KD och deras syn på äktenskapet?

Betyder det något hur det går för kristdemokraterna?

Kristdemokraterna har problem. I regeringen har de fått massor av stryk, fått ge sig för “glädjen” att sitta med i regeringen. Opinionssiffrorna viker, oftast snubblar de runt de fyra procenten, eller ligger en bit under spärren. Ett av kd:s vallöften, att slopa fastighetsskatten, massakrerades av Reinfeldt och Anders Borg till oigenkännlighet. Och av sänkt bensinskatt blev det höjd skatt. Nå, de är/var visserligen profilfrågor för kd, men knappast speciellt ideologiska i djupare mening.

Men nu har en svårknäckt nöt dykt upp. För kd och för hela regeringen. Frågan om homo-äktenskap. (Eller “samkönade” äktenskap som det något oegentligt kallas i debatten.) Detta är en moralfråga av det slag som är grundläggande för de som är kds kärna, som orsakade att kd bildades en gång. Det är en fråga, som för många kristdemokrater är mycket mera än politik. Vanliga polititska frågor går som regel att kompromissa om. Partiledaren vill visserligen hitta en kompromiss, som räddar ansiktet (och själen) för kd. En sådan kompromiss måste i sak ge kd “rätt”, utan att de övriga partierna ska behöva dagtinga alltför mycket. Men - hur skulle en sådan kompromiss se ut?

Inte blir det lättare av att Reinfeldt själv mycket klart betonat att detta är inget som han vill kompromissa om. Så var hamnar regeringen då? Har Reinfeldt och övriga allianspartier insett vad denna moralfråga betyder för kd? Inser de att för kds rötter är det frågan om att vinna eller försvinna, för kd. Förlorar kd i regeringsförhandlingarna så antingen spricker kd eller åker ur riksdagen vid nästa val. Eller både-och. Tvingar Reinfeldt kd att ge upp, då tappar Göran Hägglund sin position inom kd. Partiet har ju bara sin kärntrupp kvar, de religiösa och/eller allmänt moralkonservativa. Inte sitter de stilla i båten om kd får ge sig i detta också.

Detta bör väl åtminstone kds partiledning inse, och det är deras plikt att göra det klart för Reinfeldt och övriga partiledare. Rimligen måste alliansen vilja vinna nästa val, då kan de inte straffa ut kd i detta läge. Övriga tre partier torde knappast klara en majoritet utan kd, ett kd som antingen inte vill stödja alliansen eller inte kommer in. Det verkar inte otroligt att kd tvingas ställa kabinettsfråga om detta. Att frågan hanteras så att kd överlever. Och varför skulle kd inte vilja överleva?

Ett teoretiskt alternativ skulle vara fri röstning. Det vore ur flera avseenden en sympatisk lösning, partidisciplinen är alltför hög i riksdagen. Det finns frågor som för enskilda ledamöter har en sådan vikt att det inte borde behöva tvingas att rösta emot sitt samvete. Samtidigt skulle det bli en framgång för homosexuella äktenskapsivrare, eftersom ju de finns i hög grad även inom de tre oppositionspartierna.

Det svåra i detta sammanhang är att det samtidigt helt skulle ta bort motiveringen för kd att ingå i regeringen. Varför stödja en regering som i fråga efter fråga går emot kd, och dessutom i denna för kd oerhört viktiga överlevnadsfråga? Vilken långsiktig strategi är den rimliga för regeringen mot denna bakgrund?

En ytterligare komplicerande faktor är sverigedemokraternas agerande. De närmar sig alltmer riksdagsspärren. De har helt uppenbart strävat efter att få över moralkonservativa väljare till sig. Ett oskickligt hanterande av homo-frågan kan inte bara stjälpa kd, inte bara framtvinga en regeringskris inom den närmaste tiden. Det kan också innebära att kd åker ur riksdagen, och till och med orsaka att sverigedemokraterna kommer in!

Regeringskris och Reinfeldts avgång i vår vill möjligen oppositionen ha (även om den inte har något program) och inte skulle Sahlin och övriga “vänstern” sörja över att kd försvinner från riksdagen. Men vill ens de att sverigedemokraterna istället kommer in? Demokratin skulle långsiktigt inte må bra av en sådan utveckling.

Klasskort från 1952...

Att tiden går är inget sensationellt påstående. Denna bild är från tidigt 50-tal, då vi (mina föräldrar, jag och min syster) flyttat till Vallsta. En tidstypisk skolbild från klass 2 (= åk 2)


Längst bak står lärarinnan, fröken Ester Ingmansson.
Eleverna från vänster till höger, bakre raden: Sven "Svinken" Andersson, Ulla Nilsson, Ingrid Olsson, Ingrid Sennvik, Maj-Lis Eriksson, Viola Eriksson, Kerstin Eriksson, Nany (el. Nancy?)med bortglömt efternamn, hon flyttade visst efter den terminen.
Mellersta raden: Kjell Nordlander, Bengt Jonsson, Solveig Martinsson, Siv efternamn ?, Gunnel Andersson "Rönnings", Maj-Britt Flykt, Siv Sandström, Monica Vennström, Ingrid Eriksson, Ingrid Hallström.
Framför Ingrid, i en rad för sig står Lars Johansson( Arwén).
Främre raden: Jan Sandström (tvilling med Siv S), Viljo Jonsson, Mårten Eriksson, Bernt Nordlander (tvilling med Kjell N), Lars-Erik Forsgren, Stig Sundell, Leif "Hanken" Svensson.

Ska fattiga barn svälta ihjäl för att “rädda” miljön?

Att bilar ska gå på etanol, det har jag länge varit tveksam till. Detta av det enkla skälet att jag inte ser det rimliga i att bränna upp spannmål (till etanol för bildrift) i stället för att det ska bli mat. När man fraktar etanolbränslet över halva jordklotet så kostar frakten både i pengar och miljöförstöring dessutom.

Nu kommer också, i takt med att s.k. miljöbilar som drivs med etanol säljs alltmer, allt fler varningar för etanolen. Den innehåller flera farliga ingredienser. Den driver upp spannmålspriserna enormt, med följd att inte bara maten i de rikare länderna blir dyrare. Nej, nu rapporteras att det också innebär kraftigt ökad risk för svält hos barnen i de fattigare delarna i världen. Fler barn kommer att dö eftersom vi köper och bränner upp spannmålet som bränsle i våra “miljövänliga” bilar.

Nog måste det finnas bättre alternativ till bensinen än etanolen! Alternativ som inte förstör miljön eller gör att barn svälter ihjäl.

Galor och galor, man blir galen.

Visst, det är viktigt att kunna följa med i teves nyhetsprogram. (När jag periodvis varit utan teve så har jag dock klarat mig bra med radions P1 “bara”.) Dock, ibland kan det dock behövas lite avkoppling, gärna på en inte för enfaldig nivå. Men var ska man söka de programmen? Inte är de överväldigande många i det programutbud som man betalar licens för. Knappast heller om man skulle köpa en knippe betalkanaler (vilket ord, man betalar ju redan licens!).

Det verkar som att teveutbudet i såväl monopolteve som i TV4 numera domineras av galor. Det är Guldbaggegalor, idrottsgalor, melodifestivalprogram till tusen, dansgalor och s.k. Idolgalor, och så en knippe välgörenhetsgalor. OK, de sista med sympatiskt ändamål, men varför stöpta i samma trista form? Allt till förvillelse lika.

Oavsett kanal så fylls de av reklam, diretkt eller indirekt, öppen eller dold, eller likartat material. Ofta fylls programmen, speciellt då Idolprogram och dansgalor, också av tjatiga återblickar stup i ett och allt presenteras av hurtfriska “programledare”, utan överväldigande intelligens och med enfaldiga texter att framföra.

Vart tog de spirituella programledarna vägen och de lekfulla och fyndiga programidéerna vägen? Har tevekanalerna förlorat förmågan att göra kvalitativa underhållningsprogram? Allsång på Skansen (som alltmer spårat ur) och Så ska det låta är alltför fåtaliga undantag i den annars så trista och jämntjocka smörja som numera dominerar tevekanalerna.

Jag blir galen av dessa eneverande galor. Något mer borde man få för licensen!

Jämställdhet?

Och nu ska mord på kvinnor utredas speciellt, det ska tillsättas en social haverikommission vid varje mord av en kvinna i en nära relation.
Tja, varje mord ska väl utredas, men detta ska alltså bli något utöver den polisiära utredningen. Kanske inget fel i det, möjligen bara ännu svårare än den polisiära biten. Hur finna sanningen? Om det nu är den man är ute efter. Men det kanske inte är meningen?

Dock, varför bara vid mord av kvinnor. Även män dödas av sina hustrur eller sambos. Vart tog jämställdheten vägen?

Tre föredettingar blir landshövdingar

Ser att regeringen utsett nya landshövdingar. En sosse, en vänsterpartist och en moderat. S.k. Vänstermajoritet i de utnämningarna...

Men det som får mig att hoppa till är utnämningen av f.d. utvisningsministern Barbro Holmberg till landshövding i Gävle, för Gävleborgs län. Vad allsin dar har hälsingar och gästrikeborna gjort för ont för att drabbas av detta straff?

Stackars Gävleborg...

Kalla väcker heta känslor.

Den unga skidåkerskan Charlotte Kalla från Pajala väcker heta känslor. Entusiasmen i hemkommunen Pajala och i Norrbotten öht är enorm över hennes fina segrar. Kallas senaste framgångar gav henne prispengar på bortåt miljonen, och mer lär det bli om hennes form och envishet håller i sig.
Pajalas kommunalråd lovade i glädjeyran att kommunen skulle skänka henne en tomt.

I hastigheten “glömde” han bort att så får man inte göra, dvs att man inte får leka så med skattepengar och gynna en enskild. Men han kände nog på sig att det var ett populärt förslag, vilket bevisas av den insändarstorm som stödjer honom och som öser galla över de som ifrågasatt hans givmildhet med skattemedel.