Nu signalerar Anders Borg, finansminister (m) att bensinskatten kan höjas pga klimathotet. Visst är utsläppen från bensin farliga för miljön. Men skall därför vanligt folks nyttjande av bilen stoppas?
Borg tror mycket mera på ekonomiska styrmedel (höjda skatter) är på stimulanser och ändrade attityder.
Det är möjligt att han har rätt. Men blir det därför rättvist - eller effektivt? Höjda skatter på bensin innebär att de som har en god inkomst (eller mer) kan fortsätta köra sina bensinslukande bilar. Eller som riksdagsledamöter och ministrar, åka taxi på skattepengar. Eller, som Stockholmare nyttja väl utbyggd och subventionerad kollektivtrafik.
För oss andra, som inte bor i Stockholm och som har låga eller normala inkomster innebär det våldsamma ingrepp i vår vardag. Vi måste ställa, eller sälja, den helt nödvändiga bilen. Vi tar oss inte till jobbet och fritiden utarmas eftersom det blir alltför kostsamt att skjutsa barn eller oss själva till olika aktiviteter, till sport- eller kultur.
Bensinen är redan alltför dyr för oss. Därför vore det bättre att ytterligare pressa bilfabrikanterna till att ta fram bensinsnålare bilar, att se till att motorstyrkan drogs ner (= sänker bensinförbrukningen), att ta fram mera av alternativa drivmedel. Och att de övergångsvis subventioneras.
Den nuvarande inriktningen är ju att skatta oss till döds för att minska energiförbrukningen. Att göra alternativ energi billigare, relativt sett, genom att beskatta olja och el. Men vad hjälper det den som inte har pengar nog? Den som har höga inkomster får en valfrihet, men vi andra vi får frysa och hålla oss hemma.
Är det en inriktning som räddar miljön, som skapar nya jobb och utveckling? Jag har svårt att tro att en eländigare tillvaro för vanligt folk "räddar miljön".
Nej, en sund sparsamhet, som inte framtvingas in absurdum genom skatter, kombinerad med teknikutveckling, det måste vara mera positivt på både kort och lång sikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar