FRA. Kring 2 svt-program, Bildt, vuxenmobbning, Ullenhag och framtiden.

Några dagen-efter reflexioner till två tv-program, 14 sept. Dels FRA- tre bokstäver som... och Agendas inslag av vuxenmobbningen i riksdagen.

Jag följde lite av chatten på Svt.se efter det första programmet. Påfallande att FRA-kramare var upprörda över att programmet inte stödde FRA-lagen. Men nej, programmet var mycket neutralt till lagen i sig. Det visade däremot en objektiv bild över hur frågan växt fram och åtminstone i någon mån vad lagen leder till, och hur den "motiveras".
Det var förödande nog för lagen och dess tillskyndare.

FRA-kramarna sade oss: FRA-lagen drabbar bara trafik över gränsen och påstod att då drabbas inte svenskar, och spaningen är bara mot yttre hot.
TV-programmet FRA-3 bokstäver... visade att det viktiga för FRA är att kunna idka byteshandel med andra länder, att sälja information om personer i Sverige till främmande makt! Det är det helt avgörande för FRA.
Carl Bildt erkände att FRA handlar med "rådata" även med diktaturer. Alltså, FRA klarar sig inte utan att köpa info från utlandet.
Som betalning ger man "rådata", som FRA samlar in, över kommunikation som sker i Sverige och över gränserna (vilket det mesta gör).
Jag blir knappast förvånad. Denna affär visar att vi inte ska ha några som helst illusioner om att de politiker vi valt ska ge oss skydd för mänskliga rättigheter och integritet. FRA ges möjlighet till en "helvetisk övervakning" (W Agrell).

Men likafullt är det så upprörande att jag nästan saknar ord.
Hur vi blivit vilseledda av cyniska politiker och manipulerande spionbyråkrater, som vill förverkliga sina drömmar om att hålla koll på varje individ in i minsta detalj.
Misstanke eller ej är ovidkommande för dessa personer. De SKA ha tillgång till ALLT. Perverst!

Och politiska "kontrollorgan" vill inte veta vad som händer... Cynismen hos "demokratins förkämpar" står helt avklädd.

Lika beklämmande var den vuxenmobbning som visades i Agendainslaget. Politiker som hade samvete kallades in för förhör, en och en, för att fås att rätta in sig i ledet. Och i m hölls ståndsrätt av en uppenbarligen desperat Fredrik Reinfeldt, som helt tappade all besinning, emot en in i det sista sprattlande integritetsförkämpe. Som till slut fick vika sig och kvitta ut sig när det blev klart att även centerns FRA-motståndare gett upp. Jag tänker på Macciavelli och metoder som inte har det minsta med demokrati att göra.
Inom partier som agerar så i den interna debatten, där finns tydligen inga skrupler. Ordet demokrati har man glömt.

Jag hade stora förhoppningar på Erik Ullenhag en gång, när han blev partisekreterare (fp). Men här går han i partiledningens ledband. Måste väl, har kanske också han utsatts för något slags hot. Jag kan inte för mitt liv tro att han i hjärtat stöder vare sig FRA-lagen eller sättet att behandla oliktänkande i partigruppen.

Denna fars blir alltmer absurd. En politisk, demokratisk härdsmälta.

Vi måste alltså jobba vidare.
Enl två handlingslinjer. Antingen får vi se till att åtminstone "de 6 fp-kvinnorna" trots allt står ut, inte viker sig i någon "kompromiss" - att de håller hela vägen. Helst att ytterligare några andra ledamöter från alliansen visar samma mod och ansluter sig till dem. Trots riskerna för att mobbas av inpiskare och andra. Och att dessa tillsammans med oppositionen fixar till en motion som alla kan stå för.
Eller. Och det vore det bästa. Att vi kan få regeringen att backa. Att den visar mod och plötslig klarsyn och självt ser till att lagen rivs upp och att det hela utreds - i botten - osv. Att den inser att de måste sluta med vuxenmobbningen av sina egna, inom och utom riksdagen.
Då måste regeringen väl "offra" Tolgfors och kanske FRA-chefen, men OK ;)

Det behöver rensas ... släppas in frisk luft.

... och allt fler ansluter sig till fp-uppropet emot FRA-lagen.