Visar inlägg med etikett Kurt Järnberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kurt Järnberg. Visa alla inlägg

06 januari 2020

Nytt år, 2020 - ett årsskifte med återblickar.

Så har det gått en bit in på det nya året, 2020. En inte helt lyckosam början när man ser sig om i världen. Och i den nära världen har tiden ägnats åt div bekymmer, men också åt återblickar, av skilda karaktärer.

Lyssnar just nu på en CD med Kurt Järnbergs Big Band. Haft CDn något år, men den är inspelad under åren runt 1970. Kurt Järnberg hade ett mycket fint storband i svensk toppklass, baserat i Gävle, med musiker från runt om i länet, några av dem hade anknytning till musikskolan i Söderhamn, som jag hade en viss "övervakande hand" över då (som skoladministratör över det mesta), och jag ordnade då också konserter med Kurts storband (ibland kallat TBV-storband) bl a i folkbiblioteket i Ljusne. Självklart ger mig denna CD goda vibrationer och minnen av musik som då och där spelades. Fina musiker som Thomas Jutterström p, Leif Halldén tp, Anders Lindskog ts och förstås Kurt J själv på både tp och tb.

Mellandagarna och dagarna kring nyåret har i rätt hög grad ägnats åt något helt annat än storbandsjazz, som Hasse & Tage, inte så mycket av de teve-program som sändes (av rätt skiftande karaktär), utan fastmer av långfilmer (i TV) som Att angöra en brygga och Äppelkriget. Vilket också föranledde att vi tog fram en dubbel-cd med några av de finaste godbitarna med Hasse Alfredsson och Tage Danielson m fl…   (Ännu ospelade finns också några LP:n från den tid det begav sig.)  


En annan tidvis rätt bortglömd gigant, men med förnyad aktivitet och uppmärksammats, är Owe Törnqvist; Melodifestivalen härom året.. Hittade en stump på TV, en timme "Boogieman", och plockade fram en packe cd plus en DVD och en bok om/med Owe. Vilken härlig musiker, sångare, textförfattare med mera. Ordvitsande, intelligent humor, svängigt framförd med de främsta musikerna på de storsäljande skivorna på 50-60-talen. Jazzmusiker av absolut toppklass. Från folkligt skillingtrycksliknande burleskerier, via samtida schlagervarianter - med texter som skiljer sig positivt från de vanliga enklare, och med mera fart och variationer än det vanliga - och till bitande satirer och samtidskritik i humoristisk form över till finstämd lyrik, som också framförts av andra.
Några musikerexempel, bara för att antyda klassen: Arne Domnérus, Georg Riedel, Benny Baily, Bengt Hallberg, Allan Lundström och Arno Gullberg (dessa båda från Piteå),  Leppe Sundevall, Bjarne Nerem, Tommy Potter, Folke Göken Andersson, Joe Harris, Åke Persson, Ove Lind, Anders Burman, Bengt-Arne Wallin, Rune Gustafsson, Gunnar Svensson och hur många fler som helst.
Melodier: Anders & Brita, Rumba i Engelska parken, Titta, titta,  Josefsson, Korvblues, Albin & Pia, Dagny, Loppan, Ösa sand, Wilma, Varm-korv boogie, När min vän, Mister Kelly  (insjungen av  Monica Zetterlund och en massa andra).  Nog med exempel.

Återblickar att duga, det nämnda. Att njuta av, och som relief till nutiden.

Återblick av annat slag. Jag för ett år sedan (jan 2019)
i en annan del av världen. Vid en fiskestrand i den Filippinska södern. 

Boken om Piteås historia 400 år (1621-2021) då? Visst, jag fick den som julklapp. En tung volym, knappast lämpad att läsa i sängen. Men mycket intressant. Jag har bara hunnit läsa några inledande  kapitel, från förhistorien och just tiden runt när Piteå blev stad, placerad i Öjebyn. Plus skummat lite de senaste decennierna. Snabb kommentar: förhistorien och början ger en bred och djup bild av folket och olika viljor, åsikter, stridsfrågor etc. Däremot verkar de senaste decennierna vara en mera ensidig redovisning av dagens makthavare, dvs det socialdemokratiska partiet. Föga om opposition och åsikter utanför SAP. Det känns magert. Hoppas att bilden breddas, i vart fall när vi kommer till nittonhundratalets tidigare delar.



09 mars 2018

Kurt Järnberg med sitt storband!

Av någon anledning har mina bloogtexter på senare tid mest handlat om musik. Kanske eftersom dagens politiska storhändelser är för svåra och många, ofta deprimerande.

Häromdagen hörde jag, som framgår av min förra text, Bohuslän Big Band med Rigmor Gustafsson. Ett av de främsta storbanden i Sverige just nu. Av en händelse så råkar jag nu plocka fram en CD med ett annat av de finaste storband vi haft i landet. Och samtidigt ett inte allför känt storband, möjligen för att det inte höll till i Stockholm och inte heller var en länsmusik (och Rikskonserter) finansierad orkester.

Jag tänker alltså på Kurt Järnbergs storband, stationerat i Gävle och Gävleborgs län. På den tid som jag anordnade några konserter (bl a i Ljusne folkbibliotek)  med bandet så kallades det för hans TBV-band. Vilket antyder att TBV bidrog till att det kunde existera. Vi talar nu om tiden sent 60- och tidigt 70-tal.

Skivan väcker minnen, och visar just att det var ett storband av högsta klass! Kurt Järnberg är ju en av de främsta svenska trombonisterna genom tiderna, som spelat med också amerikanska storheter, men kom lite i skymundan när han hamnade i Gävle. Förutom trombon spelar han också trumpet och flygelhorn, skriver och arrangerar.
Den aktuella skivan heter "Down Memory Lane" men det har också kommit ut en vol 2 och vol 3 med samma namn, med Kurt i andra kombinationer, företrädesvis hans mindre grupper.
Som man kan se av bl a en tidigare av mina bloggtexter var Kurt J med redan 1958 vid Newportfestivalen då, i den Internationella ungdomsjazzorkestern, tillsammans med den än yngre Bernt Rosengren (ts), som finns förevigad på LP, där de gjorde något nummer tillsammans med självaste Louis Armstrong (jo, jag har det på et LP-album) också. Louis var ju då i sin krafts dagar, dock i något som ansågs som en äldre stil. Men Kurt J och Bernt R var unga, och modernt inriktade.

Skivan jag nu lyssnar på visar att det Kurt J spelade var den då aktuella moderna jazzen.  T ex Gugge Hedrenius "Kick of the Blues" och "Baby Blues" (också Gugges - ännu en väldigt drivande och fin storbandsledare under flera decennier). Where Am I och Along Come Betty - Benny Golson, Mercy, Mercy, Mercy av Joe Zawinul, plus låtar av Jimmy Heath. Etc.

Summa. Kurt Järnberg var/är en fin-fin trombonist och ledde ett härligt storband. OK, några mindre grupper också. Försök gärna få tag på skivor med honom.

PS. Jag hittar inget om Kurt Järnberg på Wikipedia. Men visst finns det annat skrivet om honom på internet. Så t ex finns en genomarbetad text på GD av Göran Olsson om Kurt J.  Om ni vill veta mera om Kurts liv och musikkarriär.
DS.

20 september 2013

Louis Armstrong on the Sunny Side


Jag hade inte hört inspelningen på länge, länge. Borde förstås ha anat att detta är en Ludde i fin form. Liksom på de oftare hörda två spåren med hans All-Stars på samma skiva. Detta handlar alltså om Louis Armstrong när han vid Newportfestivalen 7 juli 1958 frontar Newport International  Jazz Band, ett storband i andra sammanhang också kallat International Youth Jazz Band. En kombination av yngre musiker, bl a svenskarna Bernt Rosengren (ts) och Kurt Järnberg (tb) men också sådana som t ex Albert Mangelsdorff, Dusco Gojkovic, Jan Wrobleski, Ronnie Ross och Gabor Szabo.

"Ungdomsbandet" hade ett set före Armstrongs avslutande final på söndagskvällen. Tydligen såg festivalledningen det som en god idé att låta Armstrong fronta de unga kommande stjärnornas storband före det egna ssetet.  Vilket Armstrong tar på största allvar, visar att gammal är äldst. När jag nu lyssnar på inspelningen, som återfinns på en dubbel-LP på CBS, så finner jag att Armstrong dominerade On the Sunny Side of the Street helt. Först med trumpeten i introduktionen, sen med ett vokalinslag och så med mera trumpet igen. Spel på mycket hög Armstrongklass. Ungdomsbandet fungerar mest som bakgrund, effektivt men anonymt trots de uppåtgående namnen i det.

Det är dryga sex gyllene minuter.

Louis A spelade tillsammans med svenske Bernt Rosengren och Kurt Järnberg!





Bernt Rosengren (ts) och Kurt Järnberg (tb) spelande i samma orkester som Louis Armstrong (tp, voc), kan det stämma. Jomen visst!
Såg i (nyinköpta) diskografin av Hans Westerberg om Louis Armstrongs inspelningar detta. Louis spelade med Newport International Jazzband, där bl a dessa svenska jazzmusiker ingick, 1958 "On the Sunny Side of the Street".  I boken (som har några år på nacken) finns ingen notering om att detta utgivits på platta.

Det kändes som detta var en nyhet för mig. Snudd på sensation. 1958 var ungdomarna Rosengren och Järnberg representanter för den nya, moderna jazzen. Louis Armstrong var den store giganten och stjärnan, ännu i bästa form och skaparkraft. Men definitivt inte en person som av samtidens jazzvänner sågs som "modern".  Vad nu det är.

Men, minnet sviker. För säkerhets skull kollade jag i mina skivhyllor. Där finns för många skivor, både LP och CD och annat. (Om det nu kan bli för många, annat än på så sätt att jag knappast lär hinna spela ens en bråkdel av dem en gång till under min livstid.)
Där fanns en dubbel-LP med höjdpunkter från Newportfestivalerna 1956, 1958 och 1963 (CBS 88605). Innehållande bl a spåret med ungdomsorkestern och med Louis Armstrong!  Albumet köpte jag för trettio år sedan, så nog har jag lyssnat på det ett antal gånger, men mindes inte detta.  Nu måste jag förstås hinna spela den igen.

F.ö. ingår flera av de nummer som Louis och hans All-Stars spelade vid samma tillfälle i den klassiska filmen Jazz on a Summers Day".  Se den!

Slutligen, skulle vara kul att veta om Bernt R och Kurre J har några intressanta minnen från just detta att spela med Louis Armstrong ?!

Här Louis i Newport 1958, från filmen. Tyvärr hittade jag inte spåret med svenskarna på Youtube. Men håll tillgodo!