01 september 2009

Politik i kyrkan? Varför det?

Vad i allsin dar ska vi ha kyrkoval till? Vad är kyrkopolitik?

Det har varit några debattartiklar Piteå-Tidningen, främst av partiföreträdare, inför kyrkovalet den 20 sept. Dessutom hade PT:s nye ledarskribent Bengt-Urban Fransson en utmärkt ledare den 1 september om vad sverigedemokraterna står för i detta val.
Dock menar jag att han drar delvis fel slutsats. Hans artikel, liksom debattartiklarna, visar framför allt det orimliga i att ha partival till kyrkans beslutande organ!

Svenska kyrkan lever i samhället, men är inte detsamma som samhället. Sv kyrkan är en sammanslutning för och av personer med en viss religiös uppfattning. Den är stor, javisst, och den är mycket generös när det gäller medlemskrav. Icke desto mindre är den något helt annat är ett samhällsorgan! Med nuvarande ordning är det helt tydligt att Sv kyrkan ännu inte är en fri kyrka. Kyrkan bestämmer inte över sig själv, inte över sin tro, inte över på vilka grunder dess styrande skall utses. Det gör politiker, som givetvis utgår från sina program, sina respektive ideologier (i den mån sådanda fortfarande existerar...)

Kyrkomötet beslutar, men kyrkomötet är politiskt utsett. Därför är det svårt att ändra reglerna för hur det och andra regionala och lokala organ utses. Politikerna släpper inte gärna ifrån sig makten.
Samtidigt ger det en god chans för tvivelaktiga idéer och partier, som sverigedemokraterna, att ta sig in i kyrkans styre.

Det finns röster för att avskaffa partivalen, märkligt nog menar en del av dessa röster att folk ska välja deras parti för att avskaffa partival...

Nu är det väl inte så viktigt med kyrkan och kyrkovalet, så menar majoriteten av svenska folket, och avstår från att rösta. De som röstar är mest några ytterst partilojala väljare som vill stödja sitt parti, trots att man inte är helt övertygad om vare sig kandidaternas lämplighet eller det lokala kyrkovalsprogrammet. Det låga valdeltagandet gör att utrymmet för kupper är stort, för den som vill och orkar med sådant.

Nej, kyrkan är inget politiskt organ likställt med riksdag eller kommunfullmäktige. Det är helt andra frågor som en fri och levande kyrka ska syssla med. Och vad det är, det är det de i kyrkan aktiva medlemmarnas sak att avgöra. Inte partiernas.

Hur kan de deklarerat icke-kristna Reinfeldt och Sahlin stå ut med att deras sekulära (trodde man) partier ställer upp till val i ett kristet trossamfund? Vill de helt enkelt ha makt över trossamfunden borde de väl ställa upp i val till Sveriges Muslimska Förbund också? Jasså, det får dom inte - trodde väl det.

PT:s referent från kyrkovalsinformationen härförleden fann det svårt att se några skillnader mellan partiernas kyrkovalsprogram. Tror jag det. De är allmänt välmenande, men knappast speciellt inriktade på kyrkans naturliga frågor. Ett exempel: Svenska kyrkans målsättningar för sitt utlandsarbete är, politiskt styrd som den är av s+c, 1) landsbygdsutveckling, 2) klimat och miljö, 3) ekonomisk rättvisa.
Skratta inte nu. Det är helt OK målsättningar.
Om det vore ett politiskt organ. Men vart tog kyrkan vägen? Borde inte evangeliets spridning komma med på listan?

Avpolitisera Svenska kyrkan, låt den vara ett fritt trossamfund som bestämmer över sig självt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vill du att det ska bli så så måste du rösta på de som delar den åsikten!!!! Partipolitikerna måste röstas ut, de tänker inte gå frivilligt.

I kyrkovalet finns icke-partipolitiska nomeneringsgrupper som driver denna fråga.

Jag tänker därför rösta på Frimodig Kyrka, alla på deras lista är kyrkligt engagerade!

Lars-Erick Forsgren sa...

Jag har inte bestämt om jag ska rösta än. Vill gärna ha ut partipolitiken, men de andra alternativen är, med förlov sagt, väldigt otydliga också.

Informationen från dem drunknar i de politiska partiernas. Trots att det inte är mycket man får veta från dem heller.

"Kyrkligt engagerad" räcker inte, anser jag. Jag vill veta hur, på vilket sätt etc.

Anonym sa...

Det finns mycket att läsa på nomeneringsgruppernas websidor. Jag själv är engagerad i kyrkan och ser iaf på Frimodig kyrkas listor att det är folk jag träffat i kyrkan, kyrkfolk som går i kyrkan på söndagar, som leder alphakurser, kokar kyrkkafe, skriver kyrkoblad...som i stort och smått arbetar i kyrkan som frivilliga eller anställda.

POSK funkar också att rösta på om man önskar en kyrka utan ett partipolitiskt valsystem

www.frimodigkyrka.se
www.posk.se

Leif Ekstedt sa...

Delar Din och även Nineve´s uppfattning. Modellen kan förenklas. Men först måste vi ställa frågan till moderater och socialdemokrater på vilken grund de har partiledare som inte driver frågan om partiernas uppgift i kyrkan. Reinfeldt ( min partiledare) som i övrigt vill skilja kyrka och stat åt använder säkert kyrkovalet för att bereda väg för herren i nästa riksdagsval.
Inget får störa uppladdningen.
På lokalplanet röstar man ju i kyrkovalet på människor som man känner och tropr att de blir bra som kyrkofullmäktige.
Det räcker. Grunden är församlings och samfällighetsvalen. Därefter bör man tillämpa indirekta val.