Amerika och Sverige, viktig gemensam historia (+Tillägg)

Det är märkligt hur tankebanorna kan gå. Eller kanske inte så underligt.
Jag skrev för tre veckor sedan att jag (genom Olle Wästbergs månadsbrev) fick upp ögonen för boken Swede Hollow (Ola Larsmo, Albert Bonniers). Beställde den omedelbart och hade den i handen en vecka senare, och började läsa. Intensivt.
Samtidigt pågår ju dels en intensiv debatt om invandring - och i USA "vinner" Donad Trump på ett förvirrad populistiskt program (?) presidentvalet, dvs valet om elektorsröster, där kärnan är invandrarfientlighet, främlingsrädsla, protektionism, isolering av USA från omvärlden mixat med "löften" om att fixa jobben. Man tar sig för pannan och undrar om USA glömt sin historia.

Och jag undrar om svenskarna glömt hur deras förfäder och -mödrar i stora skaror flydde Sverige i hopp om att skapa sig en bättre framtid i Amerika. En av de som for var, som framgår av min länkade text, min far.

I nutidsdebatten om USA-valet hittar jag på Facebook en text där en senator Elizabeth Warren ställer ett antal skarpa frågor till Trump och  ställer honom mot väggen för redan brutna vallöften "Baserat på offentliga rapporter, omfattar ditt övergångsteam och ditt potentiella kabinett över tjugo personer från Wall Streeteliten, industriinsiders och lobbyister, vilka kan fatta beslut med stora konsekvenser för sina kunder eller arbetsgivare. De omfattar bland många andra, en tidigare Goldman Sachs chef, som ryktas bli en handplockad finansminister; en betald konsult för Verizon, som fattar viktiga beslut på din administrations Federal Communication Commission; en "top lobbyist" vars företag lobbade på uppdrag i frågor angående Trans-Pacific Partnership och som nu formar ditt Arbetsdepartment och en förnekare av klimatförändringar, av oljeindustrin betald tankesmedjaanställd, som leder ditt miljölags övergång".  Mycket skarpa frågor som knappast torde få något tillfredställande svar.
Hos mig uppstår dessutom frågan om hon kan vara släkt med den avlidne Earl Warren, bl a domare i Högsta domstolen i USA, liberal republikan som aktivt bekämpade segregrationen och ö h t syns ha varit en viktig liberal kraft. En man vars namn jag minns från min ungdom. Jag googlar honom, nej Elizabeth och Earl är inte släkt. 
Men hittar några fakta om honom som gör mig intresserad. Bland annat hans födelseår, 1891. Det är samma födelseår som min far hade.
Earl Warren var son till en norsk far/immigrant (Varren) och en svensk mor. Han föddes i Los Angeles, Californien och arbetade som ung som järnvägsarbetare (liksom fadern och många av de fattiga svenska invandrarna som hamnade i Swede Hallow). Inte ett statusjobb precis, men tung och hårt. Hans far mördades under ett rån.
I Wikipedia ser jag också ett foto på Earl W som ung officer, 1918. I den enkla uniformen ser jag likheter mellan honom och min far. Och erinrar mig att precis den tiden var också min far inkallad till militärtjänst (-utbildning) också i Californien. Det är ju helt möjligt att Earl Warren och min far stötte på varandra under militärutbildningen...  Men i och med fredsstilleståndet så slapp båda att skeppas över till Europa.  P g a militärutbildningen så blev min far av med sitt "homestead" - och Earl W återgick till sin akademiska karriär (juridiken), som i sinom tid resulterade i att han blev guvernör i Californien och domare i Högsta Domstolen.
Samtida, med enkelt ursprung, något år geografiskt på samma plats. Och med vissa "vibbar" som får mig att tänka på Swede Hallow. 

Min far nämnde St Paul, Minnesota. Men jag kan inte direkt erinra mig att han sagt något om att han hamnade i Swede Hallow, eller ens kände till det. Trots att hans tid i USA sammanfaller med den tid så de tyngsta kapitlen i boken utspelar sig. Och boken omfattar, med korta bilder, ju flera decennier även efter 1890-1920-talen. Förutom det min far berättade så kommer mina ungdomsårs kunskaper om ut- och invandringen av förstås Vilhem Mobergs böcker (som mina föräldrar tyckte jag var för ung för att läsa), där jag faktiskt fick en av volymerna som skolpremie, plus de berättelser som då spreds i svensk press om företrädesvis farmgångsrika svenskamerikaner.  Men numera vet vi ju att alla verkligen inte skar guld med täljknivar, utan levde hårda liv.  Det bör vi bör känna till.

En del återvände till Sverige efter några år, andra aldrig, och många lämnade rätt få spår efter sig. Ola Larsmo har gjort en viktig insats som lyckats gräva fram även hur dessa levde - och dog.
Praktiskt taget alla har vi väl någon slags relation till utvandringen och de utvandrades historia. Läs därför boken. Möjligen kan den ge lite relief till och förståelse också för dagens migrationsrörelser.
---
Tillägg, betr Swede Hollow.
Svenska dalen kallades det. Men läser man boken och studerar kartbilden (stadskartan) som finns på omslaget så känns det riktigare att kalla det Svenskhålet. Varför? Ja, som jag uppfattar det så var/är det ett hål, inte ravin, där de fattigaste hamnade - och där många (de flesta?) förblev i hela sina liv. Ett gytter av träskjul, en del visserligen nödtorftigt förbättrade om den/de som bodde där hade möjlighet till det. Inga egentliga gator, en farlig stig upp till den riktiga staden, alternativt genom en trång, farlig tågtunnel. Och en plats, närmast avstjälpningsplats, inte bara för svenska invandrare, även om de utgjorde en stor del, utan också för irländare och italienare m fl.
Boken handlar om en familj, plus några i deras närhet. Från ankomsten sent 1890-tal och i princip till ca 1930, men med ögonblicksbilder med något decenniums skillnad. Korta, gripande, belysande.
Handlar om vardagen, livet, det mödosamma, hårda. Om stark kärlek, ofta en kärlek som inte hade ord. Om förödande kärlek, som leder till uppoffringar av skilda slag - och fördärv. Också om brott och straff. Där straffen ofta var kallhamrat grymma - och där brotten också kunde vara grymma, men inte alltid skulle betraktas som allvarliga sedda med dagens ögon. Om fördomar, om hur lynchningsstämning piskas upp. Om stolthet - "fattig men stolt". Om vänskap. Om en tid och en utveckling där människorna, speciellt de som kommit ett halvt trappsteg upp, kände en kluvenhet inför sin bakgrund, sin historia.
Ja, läs boken.