Flyktingpengar - eller politiskt spel?

Det här med flyktingfrågan blir alltmer komplex. Många aspekter har jag berört i andra bloggposter här tidigare. Orsaker, profitörer etc.
Dessutom diskuterar jag inte här biståndspolitik, den politik och de resurser som ska till för att hjälpa fattig ur sin fattigdom i sina hemländer.

Alltså. Jag anser det som en humanitär skyldighet, för att inte säga rättighet, att vi hjälper flyktingar som kommer till Sverige, som flytt från krig, inbördeskrig och liknande. Och det kan vi göra som privatpersoner men också solidariskt genom svenska medborgare, både genom staten och genom alla kommuner.

Då börja det talas om kostnader. De som alltid varit emot invandring har alltid talat om kostnader, trots att det sällan varit mer än ytterst marginella kostnader för samhället. Och de som är emot flyktingar har alltid sagt att det kostar för mycket, att vi nått gränsen för vad "vi" förmår. Igår. Talat om katastrof. Vi ska stänga gränserna, för att stoppa utflödet ut statskassan, och ur kommunerna. De har aldrig talat om inkomsterna, förnekat att det finns inkomster. För "flyktingarna får för mycket bidrag", och kostar kommunen för mycket.

Nu är detta svårt att reda ut, eftersom det cirkuleras så mycket desinformation. Eftersom flyktingar kostar, visst,  initialt gör de det. Men inte i längden. Och kostnaderna överdrivs och dubbelräknas - och man blandar ihop kostnader/intäkter med utgifter/inkomster, investeringar med drift, och blandar ihop bokföringsbegrepp och på vilken nivå det (initialt) uppstår utgifter. Vad är kommunala kostnader och vad är statlig? Har kommunerna några egna nettokostnader för flyktingar? Påverkas sysselsättning (och skatteintäkter) av flyktingemottagande?

Och så blandar man ihop vad som avser asylsökande, de som beviljats asyl och fått någon form av uppehållstillstånd. Dvs, det finns olika tidsperspektiv, olika faser i en flyktings tillvaro i Sverige. Alla utgifter finns inte hela tiden, och har olika adressater och mottagare. Och jag berör inte nu det som själva flykten kostar, och vilka som tar hand om de summorna.

Nu ska jag därför redovisa EN bit av detta.
Bidrag till flyktingar som är asylsökande. Som inte fått asyl, som inte är inne i det som kallas "etableringsfasen".

(Uppgifterna hämtade från migrationsinfo.se - och MIV)

 Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till dagersättning medan de väntar på beslut. Denna ersättning ser ut såhär:

Bor den sökande på en av Migrationsverkets anläggningar där fri mat ingår är dagersättningen:

• 24 kr/dag för vuxna ensamstående
• 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll
• 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)
• Dvs en ensam vuxen får på en 30-dgrsmånad 720 kr. 
• En familj med 2 vuxna o ett 10-årigt barn får 1500 kr. 

Har den sökande eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen:

• 71 kr/dag för vuxna ensamstående
• 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll
• 37 kr/dag för barn upp till 3 år
• 43 kr/dag för barn 4–10 år
• 50 kr/dag för barn 11–17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)
• En ensam vuxen med eget hushåll som sköter maten själv får 2130 kr - på en månad om 30 dgr. 
• En familj, 2 vux med en tioåring, som sköter maten själv, ska klara sig på: 4950 kr. 

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Detta är alltså det som går direkt till asylsökande.  Och som förbrukas/konsumeras inom kommunen där de befinner sig. Ökar omsättningen i näringsliv och service, = bra för kommunen som sådan och dess befolkning.
---
Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. Etableringsersättningen är individuell och lika för alla oberoende av var i landet man bor. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.  Etableringsersättning träder då in i st för dagersättningen ovan.  (Dubbelräkna inte.)
Men den ska jag redovisa en annan gång.

Annat intressant är givetvis hur mycket kostar boende, vem står för det - vem bestämmer och vem betalar. Hur mycket får kommunerna - jfrt med vad de ger ut.
T ex om kommunen hyr ut till flyktingar av sig själv, då blir det en intäkt i den kommunala budgeten, som tas från det statliga bidraget. Dvs ingen kommunal kostnad (däremot statlig), utan en inkomst.

Detta virrvarr av frågor, om vem som betalar vad och hur det räknas,  tycks alltmer bli ett politiskt spel - som inte bara SD och deras sympatisörer står för.