Kyrkovalen - varför, och vem ska bestämma.

Varför kyrkoval? Och hur veta vad kandidaterna står för – kyrkligt?

Kyrkovalet är inte som de politiska valen. Svenska kyrkan är ett från staten skilt fritt kyrkosamfund, och valet är bara öppet för de som är medlemmar i Sv kyrkan, inga andra. Vi betalar inte kyrkoskatt, däremot så betalar medlemmarna kyrkoavgift, som i och för sig staten administrerar. Som en fri och frivillig ”förening” så ska inte Sv kyrkan styras partipolitiskt, medlemmarna bör utse styrelse och ledning utifrån hur de anser att kyrkan (lokalt och på riks) ska fullgöra sin evangeliska uppgift enl sin lära – och rent praktisk, på bästa sätt.

Naturligtvis kan en del, främst praktiska frågor, ha en politisk sida – men det betyder inte en partipolitisk! Det vore naivt att reducera Svenska kyrkan, eller andra religiösa samfund, till partipolitiska megafoner eller plattformar.

 
Däremot kan och får givetvis förtroendevalda inom kyrkan ha ett samhällspolitiskt engagemang också, men det är vad de vill med kyrkan som bör vara det viktiga – inte eventuell partibok.
Därför menar jag att partibok i sig inte ger ledning till kandidaternas åsikter om hur kyrkan ska styras. Varje ”nomineringsgrupp” ska klart och tydligt ange var den står, dels läromässigt, dels i olika aktuella verksamhetsfrågor. Det är en viktig uppgift också för media, inkl PT, att redovisa. (Betr PT, så har den på ledarplats starkt propagerat för att man ska rösta, och då på Socialdemokratiska listor. ) Men PT och andra media ska redovisa och granska alla listor och kandidater.

Det kan t ex gälla synen på kyrkans barnaktiviteter, på dess sociala verksamhet, diakoni, migrations- och flyktingfrågor (”skall jag ta vara på min broder”?), på missionen och annan utrikes verksamhet, på hur kyrkomusiken ska utvecklas/breddas. Behövs en ny psalmbok, i så fall varför? Och mycket annat. Konkret, inte bara i allmänna ordalag.

Från ett par håll (i Piteå) har en del fragmentariska åsikter förts fram (i PT), men de flesta inte, och inte har någon bred information nått oss kyrkomedlemmar, även om något kan finnas på hemsidor på internet. För att kunna välja krävs rejäl allsidig information. I Piteå kommun finns flera församlingar – och kyrkovalet gäller ju också ledamöter till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

oinformerad och osäker väljare i kyrkovalen

(Artikeln är skriven för PT, lokaltidningen, men är i princip giltigt över hela landet. )

Inga pirater i kyrkan?

Hittade på Rick Falkvinges blogg ett påpekande om att det är ett år till valet.

Ett år till valet? Vaddå då? OK, det är ett år tills valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige äger rum. Det är alltså inte ett val, utan tre.

Men REDAN IDAG, SÖNDAGEN 20 sept 2009 är det val! Till kyrkomöte, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige i de olika församlingarna inom Svenska kyrkan. Alltså, det är inte val av kyrka, vilket den slarviga benämningen kyrkoval kan antyda, utan val till beslutande organ inom kyrkan!

När jag röstade hittade jag inga valsedlar med piratpartiets namn. Och lika bra är väl det. För partipolitik är inget för kyrkan. Frågan är om detta att inte ställa upp i valen till de kyrkliga valen är ett medvetet ställningstagande från piratpartiets sida? Och vilken motiveringen är?

Att riksdagspartierna har olika nomineringsgrupper för att få in sitt folk i kyrkans organ, det vet vi ju. Det gäller att hålla greppet.
Men varför ställer till exempel samerna upp med en lista? Finns det ett speciellt samiskt perspektiv på Svenska kyrkan?