Nyårsfundering (1), mjölkbutiker och mattanter

Denna tanketråd började med att en av långhelgens traditioner är att köpa och äta bl a dadlar. Att årets dadelköp inte vart så bra, så kanske borde jag kolla om det mera kända och beprövade märket finns till halva priset om någon dag i butikerna. Överbliven julmat och dito julgodis brukar ju numera snabbt reas ut så det inte måste kastas pga passerat bäst-före-datum.
Varvid tanken gick till hur butikernas sortiment förändrats.

I min barndom fanns ännu mjölkbutiker. Sortimentet bestod av mjölk. Punkt slut. Inte lättmjölk, mellanmjölk eller standardmjölk. Utan mjölk, rätt och slätt. Till ett pris av drygt 40 öre litern, som köptes i mjölkhämtare. Dessa butiker försvann succesivt under 50-talet eller så ökade de sitt sortiment. Blev livsmedelsbutiker i eller i anknytning till ett mejeri till exempel.

När jag tänker på "min" första mjölkbutik får jag också alltid en association till Saab. Det bilmärket var bara något år gammalt denna tid, men ett exemplar av bilen hade letat sig upp till de nordliga breddgrader där jag var barn. Saab var ett märke som stack ut. Och det levde kvar längre än mjölkbutikerna.

Nästa mjölkbutik fanns i ett mejeri (nu sedan länge nedlagt) på den ort i södra Norrland dit vi flyttade. Där jobbade ett par kvinnor, som ganska snabbt bytte jobb och blev mattanter i min skola. De kallades ju så, de som byggde upp skolbespisningarna. En av dem var gift med skolstyrelsens ordförande. Den andra var mor till ett par tvillingar, en flicka och en pojke, som gick i min klass. Mamman fortsatte i skolmåltidsverksameten i många decennier till, hennes man och tvillingarnas pappa var fjärdingsman, bytte så titel till polis, förstatligades, och blev mer och mer politiskt verksam och till slut landstingsman och landstingsråd.

Är mjölkpriset viktigt?

Så blev det klarlagt. När bönderna får mera för mjölken de levererar, då blir priset i handeln högre. Men när bönderna får mindre, då sjunker inte mjölkpriset. Då ringer folk till radions telefonprgram och säger att inte missunnar de bönderna betalt. Men det var ju inte det det var frågan om.
Frågan, som är svaret, är att det är mellanhänderna som alltid tar för sig. Sedan kan man tvista om, om det är handlarna eller mejeristorbolagen.
Och, ja, mjölkpriset är viktigt. I sig, eftersom det är en vara som många är storkonsumenter av, men också då den är något som symboliserar hur den allmänna prisnivån utvecklas. Ingen bra mätare, men ändå...