13 januari 2023

Apropå "sista kungen", förändring eller någon ny variant av statschef?

Teve-programmet igår, torsd 12 jan, om de sista kungarna, det var intressant. Om än viktigt och mindre viktigt blandades friskt. Av de nu levande "kungliga" var det två som som intervjuades; kungen (som nog blir den siste), som är årsbarn med min i fjol avlidna syster, och prinsessan Christina, som är årsbarn med mig. Båda dessa, de två yngsta av Sibyllas barn, uttryckte sig diplomatiskt försiktigt. Men trots att Tjabo var nästan skrattretande försiktig, lyckades han ändå uttala sig om arvsrätten till kronan på ett sätt som retat upp många då han ifrågasatte grundlagsändringen som satte Viktoria före Carl-Filip. (Intressant var också att när han som tämligen färsk kung presenterade (läste upp) den  nya grundlagen, så verkade han inte begripa den fullt ut, vilket han indirekt bekräftade i programmet.).
 För mig får han tycka vad han vill, men det ska han inte säga högt, p g a att han som statschef inte ska uttala sig i en politisk, konstitutionell fråga. Christina verkade både mera försiktig och samtidigt "kunnigare" och förstående för monarkins begränsningar...
Finns mycket att säga i detta ämne. Dock nöjer jag mig med att konstatera att jag är republikan, statschefen ska på ngt sätt väljas av folket, inte av vems gener statschefen kommer. (En ggn i tiden hade vi förresten - i princip - valda kungar. Om än skaran som valde dem var "något begränsad".)
Sen tycker jag att kungliga har något begränsade rättigheter (men finfina ekonomiska villkor), för kungen råder ingen religionsfrihet, han/hon MÅSTE tillhöra Lutherska kyrkan, inte vara muslim eller ateist t ex. Det är ju inte numera kungens armé eller flotta, men pacifist kan han ju inte vara. Och han får inte tycka till om politik, absolut inte. Men 1 el är det 2 ggr om år så blir han informerad om vad regeringen beslutat... Etc. Däremot far han (och i viss mån drottningen och kronprinsessan, ev med prinsmannen Daniel runt på en hel del middagar och invigningar, och en och annan utrikestripp (då de ska hålla käften och inte uttala sig om något som kan snudda vid politiskt kontroversiella ämnen).
Sen kan man ju diskutera om hur en demokratiskt vald statschef ska utses och ha befogenheter. Det diskuterar jag inte här, konstaterar bara att där finns många olika lösningar.
Konstaterar dock att om nu kungen vill behålla monarkin, då borde han snarast frivilligt abdikera ("pensionera sig") till förmån för Viktoria. (Och då skulle nog Estelle ha en chans att bli drottning i sinom tid.) Jag tror mig förstå att en motivering till att han inte planerar att avgå inom de närmsta åren, det är att han gärna vill låta Viktoria få vara "hemma med barnen", att slippa ta över "regerandet". att få vara mammaledig i kanske 10-15 år till (om han inte trillar av pinn tidigare). Jag tror inte att det skulle bli ngt allvarligt ifrågasättande av att Viktoria fick överta tronen inom kort (säg 3-4-5 år). Men dröjer det en längre tid, Bernadotterna har ju en tendens att bli gamla, då gissar jag att "man" (politiskt, principiellt) gör slag i saken och avskaffar monarkin. Och exempelvis gör riksdagens talman till statschef. I någon mån är han ju det redan, han föreslår vem som ska bli statsminister och tyx då och då få fungera som vikarierande/ställföreträdande statschef.
Det är inte mitt förslag, men det är en rätt smärtfri, enkel lösning.
---
Ett alternativ, "kompromiss" skulle kunna vara att vi med republik kunde låta en (utvidgad) riksdag välja den republikanske regenten i 7-årsperioder, max 2 ggr. Och att man till den kunna benämna presidenten  för "kung" , och nominera Viktoria till vald kung ...  ,, som en mjuk övergång till ett demokratiskt styre, som även omfattar statschefen, hur denne utses... 

1 kommentar:

Alma Lena Andersson sa...

Håller helt med. Vald kung och Victoria som den första i raden , vore perfekt.

Kungen själv är en stor black om foten för monarkin. Hans uttalande där han framstår i all sin ynkedom som både förälder och kung när han dissar Victoria, gjorde mer för republik än någon republikan kunde ha drömt om.

Men kanske är kungen själv emot monarkin? I så fall agerade han helt logiskt.