Så ska tandvårdskostnaderna sänkas. Igen. Hittills har det i slutändan bara betytt högre kostnader för både den enskilde och via skatten.
OK, en check på 300 vartannat år är alltid något, täcker kanske hälften av en undersökning... Men en lagning eller något annat, av "normalstorlek", det kostar fortfarande så mycket att många avstår.
"Rabatterna" på åtgärder över 15.000 då? Tja, nog är det en ribba som är satt utifrån föreställningen att vanligt folk har löner på riksdagsmannanivå.
Min reflektion är att det grundläggande problemet är den höga totala kostnadsnivån. En nivå som är svår att kompensera bara med tillskott av skattemedel. Det borde det tittas på ordentligt. Är det för höga löner? Är det för höga lokalkostnader eller för dyr utrustning? Dyr byråkrati? Eller vad är det?
Det finns faktiskt länder där tänder kostar mindre att laga, utan statliga subventioner. Och där det inte kostar skjortan att putsa tandsten heller. Utan att därför tandläkarna är underbetalda.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar