Internationella olympiska kommittén sticker huvudet i sanden och påstår att idrott och politik inte hör ihop. Det är oerhört naivt.
Denna attityd från IOK (och många idrottare och idrottsledare) gör att det är fritt fram för skrupelfria politiker och odemokratiska länder att utnyttja Olympiska Spel och idrotten öht taget för sina politiska syften!
Det är fullständigt klart att OS praktiskt taget alltid används i politiska syften av det arrangerande landet. Det kanske inte är något större problem så länge det är frågan om demokratiska länder, där politiker kan avsättas i fria val.
Däremot så är det allvarligt när diktaturer av olika färg befäster sin ställning genom att utnyttja OS. Dessutom ser vi alltför ofta att mänskliga rättigheter råkar illa ut när OS anordnas.
Senaste exemplet är hur Kina kränker de mänskliga rättigheterna nu inför OS, som börjar om några dagar.
Kina bryter sina löften om större öppenhet för internationella nyhetsmedia under OS . Amnesty och andra människorättsorganisationer får sina internetsidor censurerade! Någon information om massakern på Himmelska fridens torg 1989 får inte finnas för internetanvändare i Kina. Etc.
Allt som andas kritik mot diktaturen i Kina försöker de stoppa.
Hur kunde IOK tro annat?
Det är dags för IOK att dra upp huvudet ur sanden och inse att idrott och politik hör ihop. Annars springer IOK bara diktaturens ärenden.
Och hädanefter bör det inte vara möjligt att anordna olympiska spel i diktaturstater.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
30 juli 2008
Nu är hon SVENSK
Kom ett rek i morse. Det är ovanligt. Och nyss fick jag telefon från frugan att hon varit förbi "posten" och hämtat rek-et. Hon är svensk medborgare nu! Och det är hon mycket stolt över!
Det var raskt handlagt av MIV, väldigt mycket snabbare än enligt förvarningen, som talade om 1-7 månader, med ett snitt på tre månader för normalfall.
I kväll ska vi fira!
FRA, dokument, hemligstämpel mm
JK vill inte granska FRAs anmälan av den bloggare som avslöjat att FRA bedrivit signalspaning sedan länge utan lagstöd - och enl många - i strid mot mänskliga rättigheter i en demokrati.
Allmän åklagare ska se på anmälan.
Självt så gick FRA ut och offentliggjorde vissa hemliga uppgifter, för att "bevisa" att signalspaning behövs och är bra. Dock släppte de inte så mycket att man kan se värdet i dessa "bevis". De framstår som värdelösa påståenden.
Men när dokument från FRA publiceras, så blir FRA prinsessan på ärten. Självklart, eftersom där kan man se att FRA agerat utanför lagen.
Nu går alltfler ut och publicerar vidare dokumenten. Kampen mot FRAs anspråk på att inte behöva följa lagar och att få lagar som ger FRA rätt att kolla och använda all kommunikation på kabel, den går vidare.
I demokratins och rättsäkerhetens namn!
Allmän åklagare ska se på anmälan.
Självt så gick FRA ut och offentliggjorde vissa hemliga uppgifter, för att "bevisa" att signalspaning behövs och är bra. Dock släppte de inte så mycket att man kan se värdet i dessa "bevis". De framstår som värdelösa påståenden.
Men när dokument från FRA publiceras, så blir FRA prinsessan på ärten. Självklart, eftersom där kan man se att FRA agerat utanför lagen.
Nu går alltfler ut och publicerar vidare dokumenten. Kampen mot FRAs anspråk på att inte behöva följa lagar och att få lagar som ger FRA rätt att kolla och använda all kommunikation på kabel, den går vidare.
I demokratins och rättsäkerhetens namn!
29 juli 2008
Är det olagligt att avslöja en myndighets olagligheter?
FRA har anmält en bloggare till JK för att denne avslöjat hemliga dokument som sägs visa att FRA bedrivit signalspaning på kabelkommunikation redan för sådär ett dussin år sedan. Det vill säga, FRA har brutit mot lagen, eftersom den FRA-lag som riksdagen beslutat inte fanns då, och inte träder i kraft förrän vid kommande årsskifte.
Mycket märkligt. JK verkar förvirrad över om anmälan från FRA är JKs bord. Men det märkliga, och ruskiga, är att en myndighet anmäler den som säger sig avslöja myndighetens lagbrott.
Är det under sådana betingelser som FRA lever, eller anser sig leva? Är det så vår "demokrati" fungerar? Jag blir allvarligt skrämd.
Sverige kan inte kallas en demokrati, med respekt för lag och ordning och individens trygghet och integritet, om en myndighet kan leva vid sidan av lagen, och till och med söka bestraffa den som påvisar att myndigheten begått lagbrott. FRA verkar ha en samhällssyn och syn på sig självt som inte stämmer med demokratiska värderingar.
Denna anmälan visar att det inte räcker att FRA-lagen modifieras, eller ens stoppas. FRA måste avskaffas. I stället måste det byggas upp ett demokratiskt baserat system för att skaffa de underrättelser som Sverige behöver.
Mycket märkligt. JK verkar förvirrad över om anmälan från FRA är JKs bord. Men det märkliga, och ruskiga, är att en myndighet anmäler den som säger sig avslöja myndighetens lagbrott.
Är det under sådana betingelser som FRA lever, eller anser sig leva? Är det så vår "demokrati" fungerar? Jag blir allvarligt skrämd.
Sverige kan inte kallas en demokrati, med respekt för lag och ordning och individens trygghet och integritet, om en myndighet kan leva vid sidan av lagen, och till och med söka bestraffa den som påvisar att myndigheten begått lagbrott. FRA verkar ha en samhällssyn och syn på sig självt som inte stämmer med demokratiska värderingar.
Denna anmälan visar att det inte räcker att FRA-lagen modifieras, eller ens stoppas. FRA måste avskaffas. I stället måste det byggas upp ett demokratiskt baserat system för att skaffa de underrättelser som Sverige behöver.
27 juli 2008
Tropical heat - tropisk värme
Nu har vi tropisk värme i Sverige, i vart fall några dagar och enligt väderlekstjänstens definition. Det är för varmt att vara inne och svettigt ute också.
Så idag cyklade vi iväg till en utomhuspool och var där några timmar.
Total avkoppling från världsproblem liksom från svenska problem. Och "glömde" allt vad som måste göras hemmavid.
Visst är det skönt i solen, särkilt om det fläktar en aning. Här vid nämnda pool, söndag em den 27 juli 2008.
Så idag cyklade vi iväg till en utomhuspool och var där några timmar.
Total avkoppling från världsproblem liksom från svenska problem. Och "glömde" allt vad som måste göras hemmavid.
Visst är det skönt i solen, särkilt om det fläktar en aning. Här vid nämnda pool, söndag em den 27 juli 2008.
26 juli 2008
Är välfärd och trygghet socialism?
Det är märkligt hur vissa föreställningar sammanfaller hos sossar och moderater. Det gäller både gamla och nya moderater, om än inte alltid i samma frågor betr nya o gamla moderater.
Jag tänker just nu på detta att alla i Sverige är sossar eller till och med socialister. Det som man då pekar på är att "alla" människor vill ha trygghet och välfärd och att såväl sossar som moderater (numera) kallar sig arbetarpartier. För några år sedan var det populärt bland ungmoderater att kritisera sitt moderparti för att det var för mycket sosselikt. Då var det ungefär det värsta en moderat kunde säga, att m var för likt s. Idag är det en vinnande strategi. Eller var 2006.
Nu har jag svårt att se någon direkt ideologisk klarhet vare sig i sossarnas eller (nya) moderaternas praktiska politik. Det är ett velande hit och dit efter populistiska ställningstaganden, utan koppling till vare sig socialism, liberalism eller konservatism. Makten har blivit "överideologin"! Sorgligt, men sant. Så ser jag det.
Strävan efter välfärd och trygghet är inget socialistiskt, det vill nog de flesta svenskar liksom riksdagspartierna sträva efter. (Inget riksdagsparti eftersträvar den sk nattväktarstaten.) Utan att de är vare sig socialister eller sossar. Däremot så skiljer sig vägarna att nå detta mål. Utan att partierna är speciellt duktiga på att förklara hur det kan appliceras på en ideologi. Kanske därför att det inte går.
Samarbete är bra. Men nog vore det klargörande för väljarna, som ett första steg om alla partier verkligen visade var de står ideologiskt. Inte bara rapar upp diverse punkter i ett valmanifest, som har föga eller ingen ideologisk bäring. Eller där de olika punkterna kanske t o m motsäger varandra ideologiskt.
Jag tänker just nu på detta att alla i Sverige är sossar eller till och med socialister. Det som man då pekar på är att "alla" människor vill ha trygghet och välfärd och att såväl sossar som moderater (numera) kallar sig arbetarpartier. För några år sedan var det populärt bland ungmoderater att kritisera sitt moderparti för att det var för mycket sosselikt. Då var det ungefär det värsta en moderat kunde säga, att m var för likt s. Idag är det en vinnande strategi. Eller var 2006.
Nu har jag svårt att se någon direkt ideologisk klarhet vare sig i sossarnas eller (nya) moderaternas praktiska politik. Det är ett velande hit och dit efter populistiska ställningstaganden, utan koppling till vare sig socialism, liberalism eller konservatism. Makten har blivit "överideologin"! Sorgligt, men sant. Så ser jag det.
Strävan efter välfärd och trygghet är inget socialistiskt, det vill nog de flesta svenskar liksom riksdagspartierna sträva efter. (Inget riksdagsparti eftersträvar den sk nattväktarstaten.) Utan att de är vare sig socialister eller sossar. Däremot så skiljer sig vägarna att nå detta mål. Utan att partierna är speciellt duktiga på att förklara hur det kan appliceras på en ideologi. Kanske därför att det inte går.
Samarbete är bra. Men nog vore det klargörande för väljarna, som ett första steg om alla partier verkligen visade var de står ideologiskt. Inte bara rapar upp diverse punkter i ett valmanifest, som har föga eller ingen ideologisk bäring. Eller där de olika punkterna kanske t o m motsäger varandra ideologiskt.
25 juli 2008
Grönt säljer
Gröna bilister. En liten liten organisation, med mycket pengar. Gör reklam för Etanol. Och det säljer. Så till den milda grad att folk svälter runt om i världen pga att vi bränner livsmedel/etanol i våra bilar.
Gröna kontor, läser jag i bladet, har blivit ett säljargument för byggarna. Tja, om det behövs 200 kwh per kvm och år i ett genomsnittligt kontor, då finns potential för besparingar.
Inte kan vi ha så varmt i vår kåk. Borde gå att med vanlig sparsamhet ta de 25% (50 kwh/kvm) som är kravet för "grönt kontor". Ett kontor innehåller väl många människor som skapar värme i sig. Med sparsamhet och en aning besparande åtgärder borde man komma ner i under hälften av energi-förbrukning.
Men inte behöver det kallas för grönt för det.
Gröna kontor, läser jag i bladet, har blivit ett säljargument för byggarna. Tja, om det behövs 200 kwh per kvm och år i ett genomsnittligt kontor, då finns potential för besparingar.
Inte kan vi ha så varmt i vår kåk. Borde gå att med vanlig sparsamhet ta de 25% (50 kwh/kvm) som är kravet för "grönt kontor". Ett kontor innehåller väl många människor som skapar värme i sig. Med sparsamhet och en aning besparande åtgärder borde man komma ner i under hälften av energi-förbrukning.
Men inte behöver det kallas för grönt för det.
24 juli 2008
FRA ute och seglar
Märkligt vilka metoder som FRA-kramarna tar till. Igår gick FRA-chefen ut och avslöjade hemligstämplat material, därtill tydligen pressad av regeringen. Detta för att "bevisa" att den nya FRA-lagen skulle vara bra och nödvändig.
Hoppsan. Det är hemligstämplat, får FRA som myndighet avslöja sådant. Det är gamla fall, som inte har det minsta med den nya lagen att göra.
Ett fall gällde frågan om tortyr etc i Tjetjenien. För det behövs ingen signalspaning, det räcker att läsa tidningar och ta del av fakta som presenteras i öppna media.
Hur många vet att FRA redan idag sysselsätter fler än vad Socialstyrelsen gör?
Hoppsan. Det är hemligstämplat, får FRA som myndighet avslöja sådant. Det är gamla fall, som inte har det minsta med den nya lagen att göra.
Ett fall gällde frågan om tortyr etc i Tjetjenien. För det behövs ingen signalspaning, det räcker att läsa tidningar och ta del av fakta som presenteras i öppna media.
Hur många vet att FRA redan idag sysselsätter fler än vad Socialstyrelsen gör?
Plasten är en miljöfara
Dagens (24 juli) huvudledare i DN handlar om den farliga plasten. De tar plastpåsarna som en ingång till att diskutera plastens farlighet i stort. Men också att avväga olika miljöstörande faktorer emot varandra. Mycket intressant.
"För plasten är ett genuint och alarmerande miljöhot. Varje år producerar världen enorma mängder plast. Bara en mindre del energiutvinns eller materialåtervinns globalt sett. En stor del hamnar i naturen, där plasten blir kvar för mycket lång tid. För på plasten fungerar inte normal biologisk nedbrytning."
Och min kommentar är: I Öjebyn utanför Piteå planeras en plastfabrik som skall tillverka 20.000 gastankar per år. I plast. Detta i ett område där det finns bostadsbebyggelse tätt intill, inkluderande flera familjer med småbarn. Och Öjebyn är ett samhälle, som till stora delar kan störas av de miljöstörande utsläpp som förefaller oundvikliga från en fabrik som tillverkar produkter i plast.
Och sedan har vi detta med att en gång ska plastbehållarna skrotas, men då fungerar inte normal biologisk nedbrytning.
Är detta vettigt?
"För plasten är ett genuint och alarmerande miljöhot. Varje år producerar världen enorma mängder plast. Bara en mindre del energiutvinns eller materialåtervinns globalt sett. En stor del hamnar i naturen, där plasten blir kvar för mycket lång tid. För på plasten fungerar inte normal biologisk nedbrytning."
Och min kommentar är: I Öjebyn utanför Piteå planeras en plastfabrik som skall tillverka 20.000 gastankar per år. I plast. Detta i ett område där det finns bostadsbebyggelse tätt intill, inkluderande flera familjer med småbarn. Och Öjebyn är ett samhälle, som till stora delar kan störas av de miljöstörande utsläpp som förefaller oundvikliga från en fabrik som tillverkar produkter i plast.
Och sedan har vi detta med att en gång ska plastbehållarna skrotas, men då fungerar inte normal biologisk nedbrytning.
Är detta vettigt?
Skammens OS
Protesterna emot att hålla årets OS i Kina har varit beklämmande få och lama.
Varför?
Är alltför många sportintresserade helt likgiltiga för att med OS så legitimeras den diktatur och mördarregim som styr Kina?
Är affärsintressena så starka att alla demokratiska hänsyn får vika?
Jag vet inte, men vi får ju ständiga tecken på att diktaturens förtryck är konstant och högt i Kina. Kameraövervakning överallt och laddade stridsspetsar/robotar står färdiga att avfyras runt de olympiska arenorna. Fattiga människor tvingas bort från Peking för att inte störa utländska OS-turisters bild av Kina. Hundratusentals extra poliser ska bevaka ordningen i Peking under OS. Människor avrättas för bagatellbrott efter skenrättegångar. De mänskliga rättigheterna sitter lika illa till som alltid under kommunistdiktaturen.
Regimen tål inte ens kritik på internet. Nu straffas t ex Du Daobin för att ha spridit regimkritiska åsikter. Och de stora internetoperatörerna och mobilbolagen ställer upp på regimens kontroll av vad som sker i mobiler och internet.
De olympiska spelen 2008 i Peking är skammens OS.
Varför?
Är alltför många sportintresserade helt likgiltiga för att med OS så legitimeras den diktatur och mördarregim som styr Kina?
Är affärsintressena så starka att alla demokratiska hänsyn får vika?
Jag vet inte, men vi får ju ständiga tecken på att diktaturens förtryck är konstant och högt i Kina. Kameraövervakning överallt och laddade stridsspetsar/robotar står färdiga att avfyras runt de olympiska arenorna. Fattiga människor tvingas bort från Peking för att inte störa utländska OS-turisters bild av Kina. Hundratusentals extra poliser ska bevaka ordningen i Peking under OS. Människor avrättas för bagatellbrott efter skenrättegångar. De mänskliga rättigheterna sitter lika illa till som alltid under kommunistdiktaturen.
Regimen tål inte ens kritik på internet. Nu straffas t ex Du Daobin för att ha spridit regimkritiska åsikter. Och de stora internetoperatörerna och mobilbolagen ställer upp på regimens kontroll av vad som sker i mobiler och internet.
De olympiska spelen 2008 i Peking är skammens OS.
23 juli 2008
Den AVlyssnande Reinfeldt
Såg en fyndig och vass formulering någonstans om Reinfeldt med anledning av FRA-lagen.
Reinfeldt säger sig vara en lyssnande ledare.
Nu vet vi att han menar - avlyssnande!
---
Kanske någon kan tala om för honom skillnaden!
Reinfeldt säger sig vara en lyssnande ledare.
Nu vet vi att han menar - avlyssnande!
---
Kanske någon kan tala om för honom skillnaden!
22 juli 2008
Nytt nätverk emot FRA-lagen
Det är väl bra. Ett nytt nätverk emot FRA-lagen allstå. Så som det presenterar sig på DN-debatt idag (22/7). Företrädare för samtliga icke-socialistiska partier. Det intressanta är att även kd här visar sig ha FRA-motståndare och ingen mindre än EU-parlamentarikern Ander Wijkman.
Och i radion uttalar sig Cecilia Wikström (fp) emot att v vill ta ledartröjan i FRA-motståndet. Bra rutet, men det gäller att hon och Camilla L m fl får med sig i första hand hela fp, och sedan också resten av regeringspartierna!
Jag har tidigare hoppats att FRA-lagen på något sätt kunde förbättras eller reformeras för att bli mindre integritetskränkande. Men ju mer jag kollar upp och sätter mig in i frågan och diskuterar med FRA-kramare ser jag att den måste nog slopas helt. För att få någon vettig rätsida på detta är det lika bra att börja om från början.
Kanske måste även FRA i sig avskaffas. Och möjligen ersättas av något nyare, som inte är så impregnerat av unken spionromantik. Det måste vara möjligt att kolla upp eventuella fiender av olika slag utan att det kan ske (eller sker) integritetskränkande för oss vanliga medborgare. Ett fräscht och liberalt "kontraspionage".
Och i radion uttalar sig Cecilia Wikström (fp) emot att v vill ta ledartröjan i FRA-motståndet. Bra rutet, men det gäller att hon och Camilla L m fl får med sig i första hand hela fp, och sedan också resten av regeringspartierna!
Jag har tidigare hoppats att FRA-lagen på något sätt kunde förbättras eller reformeras för att bli mindre integritetskränkande. Men ju mer jag kollar upp och sätter mig in i frågan och diskuterar med FRA-kramare ser jag att den måste nog slopas helt. För att få någon vettig rätsida på detta är det lika bra att börja om från början.
Kanske måste även FRA i sig avskaffas. Och möjligen ersättas av något nyare, som inte är så impregnerat av unken spionromantik. Det måste vara möjligt att kolla upp eventuella fiender av olika slag utan att det kan ske (eller sker) integritetskränkande för oss vanliga medborgare. Ett fräscht och liberalt "kontraspionage".
Social-demokrati och social-liberalism, o lite om social-konservatism
Vad är socialdemokrati? Från början var det en vilja från en del (f.d. radikala) socialistiska arbetarledare (alla arb-ledare var inte socialister, många var frisinnade/liberala) att bygga ett parti som skulle ta makten med demokratiska medel, dvs genom allmänna val, och inte genom revolution.
När de tog namnet "socialdemokrati" så såg de nog "social-" som en, möjligen smart, förkortning av termen socialistisk. De ville (vill?) ha en socialistisk omvandling av samhället, men inte skrämma folk med blodig revolutionsromantik.
Det visade sig vara en vinnande strategi. Visserligen är det inte ofta som sossarna vunnit egen majoritet, men de har alltid haft kommunisterna som ett lydigt och lojalt stödparti. Och har ibland hittat andra stödpartier (bondeförbundet/centern eller miljiöpartiet), som inte anser sig som socialister, men ändå ställt upp.
När sossarna velat ta för stora steg i sin socialiseringsplan (ex-vis löntagarfondsfrågan) så har de fått ge sig, backa. Det har varit smartare att ta ett litet steg i taget - salamistrategin. Då och då har man bestridit sin socialiseringsplan, ibland av taktiska skäl. Ibland har det funnits företrädare som varit mera pragmatiska och själva inte varit så socialistiska. Men i grunden verkar partiet som sådant vara stabilt socialistiskt, de s k "förnyarna" till trots.
En del sossar kallar sig t.o.m. för socialliberaler. Ofta är det en missuppfattning, de tror att socialliberalism är liberaler som är socialister (vilket ju är en omöjlighet, man kan inte vara både-och), om än med en mjukare framtoning. En del sossar inser att marknadsekonomi är ett måste, att det är den välfärdsskapande kraften. Att en socialistisk planekonomi bara leder till fattigdom och ofrihet. Vad dessa sossar har för ideologi i grunden är oklart.
"Social" i socialliberalism är alltså något annat än socialism. "Social" står här för socialt ansvarstagande utan socialism. Ja, socialliberalismen är anti-socialistisk, den anser att alla människor ska behandlas lika, inte att alla ska vara lika. Samtidigt finns det även liberaler som ser med skepsis på socialliberaler, de har samma felsyn på ordet "social" som många sossar.
Men socialliberaler har ofta samarbetat med socialdemokratin. När de haft samma mål. Exempelvis när den allmänna och lika rösträtten för både män och kvinnor skulle genomföras i kamp mot de konservativa. Exempelvis när sociala reformer skulle genomföras, trygghetssystem införas för sjuka, för barnfamiljer, för äldre etc(även det i strid mot de konservativa). Så länge dessa system inte slagit över i socialisering. För socialliberaler har frihetsaspekten alltid varit viktig, att se till individens integritet, att den enskilde är viktigare än ett svårdefinierbart kollektiv. Sossarna har gärna prioriterat kollektivet och statsnyttan före individen. (Under några decennier såg sossarna också möjligheten att köpa röster genom att överdimensionera olika bidragssystem till en grad som i längden inte kunde hålla.) Att prioritera staten före individen är något de har gemensamt med de konservativa och med kommunister/socialister.
Socialliberalismen står således för både social trygghet, som "alla" vill ha, och samtidigt för individens rätt och integritet, som också "alla" vill ha. Några socialliberala teoretiker är John Stuart Mill, John Rawls, Karl Popper, i Sverige Bertil Ohlin.
Socialdemokratin vill också (?) ha social trygghet, men prioriterar kollektivet och staten och vill att staten ska vara en Storebror som ser och styr allt, socialisering.
Socialkonservatismen vill också ha en grundläggande social trygghet - men inte på den enskildes villkor, utan den ser det mera som en godhet som staten/patronen i nåder ger de stackare som inte klarar sig själva. Staten är viktigare än individen, liksom hos socialdemokratin, men med skillnaden att socialkonservatismen inte gillar socialisering.
Eftersom staten är så viktig för både sossar som konservativa är makten över staten i form av riksdag och regering det helt övergripande målet.
"Riktiga" socialliberaler vill i stället stärka den enskilde i förhållande till både staten och privata maktcentra.
(Efter det att jag skrev detta såg jag bl a följande bloggar som delvis diskuterar detta ämne:
http://susning.nu/Socialliberalism
och: http://nihonshu.blogsome.com/2007/03/29/socialliberalism/
De ger en del ytterligare intressanta aspekter på det hela. )
När de tog namnet "socialdemokrati" så såg de nog "social-" som en, möjligen smart, förkortning av termen socialistisk. De ville (vill?) ha en socialistisk omvandling av samhället, men inte skrämma folk med blodig revolutionsromantik.
Det visade sig vara en vinnande strategi. Visserligen är det inte ofta som sossarna vunnit egen majoritet, men de har alltid haft kommunisterna som ett lydigt och lojalt stödparti. Och har ibland hittat andra stödpartier (bondeförbundet/centern eller miljiöpartiet), som inte anser sig som socialister, men ändå ställt upp.
När sossarna velat ta för stora steg i sin socialiseringsplan (ex-vis löntagarfondsfrågan) så har de fått ge sig, backa. Det har varit smartare att ta ett litet steg i taget - salamistrategin. Då och då har man bestridit sin socialiseringsplan, ibland av taktiska skäl. Ibland har det funnits företrädare som varit mera pragmatiska och själva inte varit så socialistiska. Men i grunden verkar partiet som sådant vara stabilt socialistiskt, de s k "förnyarna" till trots.
En del sossar kallar sig t.o.m. för socialliberaler. Ofta är det en missuppfattning, de tror att socialliberalism är liberaler som är socialister (vilket ju är en omöjlighet, man kan inte vara både-och), om än med en mjukare framtoning. En del sossar inser att marknadsekonomi är ett måste, att det är den välfärdsskapande kraften. Att en socialistisk planekonomi bara leder till fattigdom och ofrihet. Vad dessa sossar har för ideologi i grunden är oklart.
"Social" i socialliberalism är alltså något annat än socialism. "Social" står här för socialt ansvarstagande utan socialism. Ja, socialliberalismen är anti-socialistisk, den anser att alla människor ska behandlas lika, inte att alla ska vara lika. Samtidigt finns det även liberaler som ser med skepsis på socialliberaler, de har samma felsyn på ordet "social" som många sossar.
Men socialliberaler har ofta samarbetat med socialdemokratin. När de haft samma mål. Exempelvis när den allmänna och lika rösträtten för både män och kvinnor skulle genomföras i kamp mot de konservativa. Exempelvis när sociala reformer skulle genomföras, trygghetssystem införas för sjuka, för barnfamiljer, för äldre etc(även det i strid mot de konservativa). Så länge dessa system inte slagit över i socialisering. För socialliberaler har frihetsaspekten alltid varit viktig, att se till individens integritet, att den enskilde är viktigare än ett svårdefinierbart kollektiv. Sossarna har gärna prioriterat kollektivet och statsnyttan före individen. (Under några decennier såg sossarna också möjligheten att köpa röster genom att överdimensionera olika bidragssystem till en grad som i längden inte kunde hålla.) Att prioritera staten före individen är något de har gemensamt med de konservativa och med kommunister/socialister.
Socialliberalismen står således för både social trygghet, som "alla" vill ha, och samtidigt för individens rätt och integritet, som också "alla" vill ha. Några socialliberala teoretiker är John Stuart Mill, John Rawls, Karl Popper, i Sverige Bertil Ohlin.
Socialdemokratin vill också (?) ha social trygghet, men prioriterar kollektivet och staten och vill att staten ska vara en Storebror som ser och styr allt, socialisering.
Socialkonservatismen vill också ha en grundläggande social trygghet - men inte på den enskildes villkor, utan den ser det mera som en godhet som staten/patronen i nåder ger de stackare som inte klarar sig själva. Staten är viktigare än individen, liksom hos socialdemokratin, men med skillnaden att socialkonservatismen inte gillar socialisering.
Eftersom staten är så viktig för både sossar som konservativa är makten över staten i form av riksdag och regering det helt övergripande målet.
"Riktiga" socialliberaler vill i stället stärka den enskilde i förhållande till både staten och privata maktcentra.
(Efter det att jag skrev detta såg jag bl a följande bloggar som delvis diskuterar detta ämne:
http://susning.nu/Socialliberalism
och: http://nihonshu.blogsome.com/2007/03/29/socialliberalism/
De ger en del ytterligare intressanta aspekter på det hela. )
21 juli 2008
Kontrollsjukan leder till 1984
Vi passerade årtalet 1984 utan att direkt tycka oss uppleva att Orwells bok förverkligades. Men nog var vi redan då några steg på väg. Problemet är ju att främst socialdemokratin tillämpar den s k salamimetoden. Man skär en bit i taget. Går oftast små steg för att skapa ett socialiserat kontrollsamhälle. Socialism och kontroll över människorna hör ju ihop. En av de som kritiserade detta och karaktäriserade det som "de små stegens tyrrani" var väl förre fp-ledaren Bengt Westerberg (eller var det redan Ola Ullsten, jag blir osäker i skrivande stund). Både Bengt och Ola har ju av senare tiders "liberaler" anklagats för att vara halvsossar... Så där ser man hur stor historielösheten är.
När s velat ta större steg har de misslyckats, jfr Löntagarfondsstriden.
På senare år har, trots maktskiften, kontrollerandet av medborgarna tagit ny fart. Nu förs ständigt fram krav av allt skarpare kontroll av sjukskrivna, av arbetslösa etc. Senast har vi kraven från sossarna Österberg-Astudillo. Kontrollen av arbetslösas benägenhet att söka jobb ska ytterligare skärpas enl dem. Misstron från eliten emot folket blir att större.
Vad annat är, i grunden, striden om FRA-lagen egentligen fråga om. Makten-eliten vill ha koll på oss medborgare. Storebror ska se oss.
Det hoppgivande är att nu protesterar folket. Trots att etablissemanget säger att vi inte ska vara oroade.
Det oroar oss kanske än mer.
När s velat ta större steg har de misslyckats, jfr Löntagarfondsstriden.
På senare år har, trots maktskiften, kontrollerandet av medborgarna tagit ny fart. Nu förs ständigt fram krav av allt skarpare kontroll av sjukskrivna, av arbetslösa etc. Senast har vi kraven från sossarna Österberg-Astudillo. Kontrollen av arbetslösas benägenhet att söka jobb ska ytterligare skärpas enl dem. Misstron från eliten emot folket blir att större.
Vad annat är, i grunden, striden om FRA-lagen egentligen fråga om. Makten-eliten vill ha koll på oss medborgare. Storebror ska se oss.
Det hoppgivande är att nu protesterar folket. Trots att etablissemanget säger att vi inte ska vara oroade.
Det oroar oss kanske än mer.
20 juli 2008
Ingen (?) politiker älskar A-kassan
Arbetslöshetsförsäkringen, populärt A-kassan, är en viktig del av det ekonomiska skyddsnätet i Sverige. Då staten är inblandad som delfinansiär i denna försäkring har den under de senaste decennierna alltmer råkat ut för politikernas klåfingrighet, speciellt under lågkonjunkturår. "A-kassan kostar för mycket", har det hetat. De attacker som kommit under senare år har dock fått alltmer av ideologisk prägel. Samtidigt som etablissemanget i form av heltidspolitiker och bolagsdirektörer själva skaffar sig ekonomisk trygghet i form av s.k. fallskärmar har intresset alltmer fokuserats på att sänka, torpedera anser en del, A-kassa och sjukersättning.
Dessa neddragningar påbörjades av socialdemokratiska regeringar och har fortsatt under Alliansregeringen. I opposition har sossarna kritiserat sänkningar i A-kassan, trots att de i allt väsentligt ligger i linje med vad de själva genomfört.
I dessa yttersta dagar har dock även sossarna svävat på målet lite, trots att man söker ge intryck av att vilja "återställa" A-kassereglerna.
Det inlägg som två framträdande sossar (Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo) hade på DN-debatt den 19 juli får dock mig att hoppa till. De säger sig vilja - på sikt - återställa 80%-nivån i ersättningen. Men endast vid korttidsarbetslöshet!
För "hög" ersättning ska finnas en tidsgräns! Hoppsan, där kom det, samma uttryck som vissa "borgerliga" företrädare använder flitigt men som sossarna hittills försökt undvika. Nu vet vi att inte heller sossarna är att lite på, inte heller i detta avseende.
En annan noterbar sak i denna sosse-artikel är att man flitigt använder ordet KONTROLL. De arbetslösa ska kontrolleras på alla sätt. S-företrädarna har ingen tilltro till människors vilja att arbeta eller att söka arbete. De tycks tro att folk föredrar att leva i misär på a-kassenivå framför att arbeta med normal lön och känna sig vara med i samhället! Jämför gärna detta sossekrav på kontroll med dagens debatt kring FRA-lagen. Medborgarna ska kontrolleras!
Jag undrar hur det kan komma sig att så många politiker anser att när någon som blir sjuk eller blir arbetslös så är den första tiden värst, ekonomiskt. Och att efter en tid så klarar den sjuke/arbetslöse sig på mycket lägre nivå, eller utan inkomst alls?
Egentligen är det väl tvärtom, några veckors mindre bortfall av full inkomst, det klarar de flesta (men inte alla). Däremot så får ofta(st) en längre tids kraftigt sänkt inkomst svåra konsekvenser för den drabbade. Det är av det som utslagning och "utanförskap" kommer!
Det verkar som att trygghetssystemen inte är speciellt älskade av politikerna. I vart fall inte de system som ska omfatta vanligt folk.
Dessa neddragningar påbörjades av socialdemokratiska regeringar och har fortsatt under Alliansregeringen. I opposition har sossarna kritiserat sänkningar i A-kassan, trots att de i allt väsentligt ligger i linje med vad de själva genomfört.
I dessa yttersta dagar har dock även sossarna svävat på målet lite, trots att man söker ge intryck av att vilja "återställa" A-kassereglerna.
Det inlägg som två framträdande sossar (Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo) hade på DN-debatt den 19 juli får dock mig att hoppa till. De säger sig vilja - på sikt - återställa 80%-nivån i ersättningen. Men endast vid korttidsarbetslöshet!
För "hög" ersättning ska finnas en tidsgräns! Hoppsan, där kom det, samma uttryck som vissa "borgerliga" företrädare använder flitigt men som sossarna hittills försökt undvika. Nu vet vi att inte heller sossarna är att lite på, inte heller i detta avseende.
En annan noterbar sak i denna sosse-artikel är att man flitigt använder ordet KONTROLL. De arbetslösa ska kontrolleras på alla sätt. S-företrädarna har ingen tilltro till människors vilja att arbeta eller att söka arbete. De tycks tro att folk föredrar att leva i misär på a-kassenivå framför att arbeta med normal lön och känna sig vara med i samhället! Jämför gärna detta sossekrav på kontroll med dagens debatt kring FRA-lagen. Medborgarna ska kontrolleras!
Jag undrar hur det kan komma sig att så många politiker anser att när någon som blir sjuk eller blir arbetslös så är den första tiden värst, ekonomiskt. Och att efter en tid så klarar den sjuke/arbetslöse sig på mycket lägre nivå, eller utan inkomst alls?
Egentligen är det väl tvärtom, några veckors mindre bortfall av full inkomst, det klarar de flesta (men inte alla). Däremot så får ofta(st) en längre tids kraftigt sänkt inkomst svåra konsekvenser för den drabbade. Det är av det som utslagning och "utanförskap" kommer!
Det verkar som att trygghetssystemen inte är speciellt älskade av politikerna. I vart fall inte de system som ska omfatta vanligt folk.
Missade Support Choir
Nej, det blev inget besök i Badhusparken igår, när Support Choir - den fantastiska gospelkören - skulle framträda. Anledningen? Ekonomisk, alltför hög entré. Min gissning är att den höga entrén berodde på att körens framträdande matchades fram genom att samtidigt "bjuda" på Magnus Bäcklund, som lär åtnjuta en viss medial popularitet. Så onödigt, så väldigt onödigt. Support Choir har så förnämliga kvaliteter att den står mer än väl på egna ben.
Att söka locka större publik med att addera mer kända namn ger fel signaler. Möjligen ökar publiken, men inte kvaliteten. Så känner jag det.
Vi hade tänkt att lyssna på och gripas av Support Choirs sång tillsammans med ett par andra familjer. Nu blev det inte så.
I stället for vi ut i skogen och grillade korv tillsammans med en annan av dessa familjer.
Att söka locka större publik med att addera mer kända namn ger fel signaler. Möjligen ökar publiken, men inte kvaliteten. Så känner jag det.
Vi hade tänkt att lyssna på och gripas av Support Choirs sång tillsammans med ett par andra familjer. Nu blev det inte så.
I stället for vi ut i skogen och grillade korv tillsammans med en annan av dessa familjer.
18 juli 2008
Hoppet ökar
Man måste tillstå att nu ökar hoppet om ändring betr FRA-lagen. Och kanske i förlängningen betr liberalismens framtid.
Folkets uppror mot den instängda makten skakar om. Jag hoppas att upprorskvinnorna inom fp håller ut hela vägen - och att de får fler med sig.
Att det slutar i en helt ny eller drastiskt omarbetat FRA-lag, som inte kränker integriteten.
Det vill till att debatten fortsätter, att vi inte ger upp, att vi stöder de liberala krafterna. Märklig nog vill (hittills) inte Federly m fl inom centerna göra öppet uppror, och var är de moderater som ett tag grymtade lite? Vågar de inte visa mod?
Jag vill gärna se detta med folkets uppror mot FRA-lagen som en avstamp för en liberalismens pånyttfödelse. Helst då den socialt ansvarstagande liberalismen, må den kallas vad den vill.
Det är bara en liten delseger om FRA-lagen stoppas eller ändras. Den är ett tecken på liberalismens nedgång inom både fp och övriga allianspartier.
Därför är det viktigt att partierna nu skakar om ordentligt, inser att vi är i en ny tid. Makten kan och får inte utövas av små grupper i slutna rum. Folket vill vara med. Alliansregeringens stora fel är att den inte ser och hör vad som pågår i de djupa folkleden. Reinfeldts öron verkar inte mäkta med det. Han,partiledarna och Anders Borg kör sitt race, därför dalar opinionssiffrorna.
Resultatet kan bli en socialistisk regeringen efter nästa val. Var det det som liberalismens dödgrävare inom alliansen ville?
Folkets uppror mot den instängda makten skakar om. Jag hoppas att upprorskvinnorna inom fp håller ut hela vägen - och att de får fler med sig.
Att det slutar i en helt ny eller drastiskt omarbetat FRA-lag, som inte kränker integriteten.
Det vill till att debatten fortsätter, att vi inte ger upp, att vi stöder de liberala krafterna. Märklig nog vill (hittills) inte Federly m fl inom centerna göra öppet uppror, och var är de moderater som ett tag grymtade lite? Vågar de inte visa mod?
Jag vill gärna se detta med folkets uppror mot FRA-lagen som en avstamp för en liberalismens pånyttfödelse. Helst då den socialt ansvarstagande liberalismen, må den kallas vad den vill.
Det är bara en liten delseger om FRA-lagen stoppas eller ändras. Den är ett tecken på liberalismens nedgång inom både fp och övriga allianspartier.
Därför är det viktigt att partierna nu skakar om ordentligt, inser att vi är i en ny tid. Makten kan och får inte utövas av små grupper i slutna rum. Folket vill vara med. Alliansregeringens stora fel är att den inte ser och hör vad som pågår i de djupa folkleden. Reinfeldts öron verkar inte mäkta med det. Han,partiledarna och Anders Borg kör sitt race, därför dalar opinionssiffrorna.
Resultatet kan bli en socialistisk regeringen efter nästa val. Var det det som liberalismens dödgrävare inom alliansen ville?
Får man ändra sig i FRA-frågan?
Hör just i radio att ett par ledarskribenter är spydiga emot de riksdagsledamöter (fp)som nu ändrat sig och är emot FRA-lagen. Det är lätt att vara spydig, varför förstod de inte saken från början? Och det verkar nu finnas en spridd åsikt att regeringen måste hitta en kompromiss, som gör att motståndarna till en allmän "avlyssning" av även icke-misstänkta medborgare accepterar FRA-lagen med kraftiga ändringar.
Samtidigt låter inte Tolgfors och Reinfeldt speciellt kompromissvilliga, tvärtom.
Är det då fel att ändra sig? Jag tycker inte det. "En bra karl kan ändra sig", det sa man i min ungdom. Dvs, får man övertygande argument är det hedersamt att ändra sig, att inse att man till en början inte hade rätt, att man kanske då fattade ett alltför hastigt beslut.
Rätten att ändra sig måste gälla både för enskilda ledamöter och regeringen/partiledningarna. Vad gäller ledamöterna så var de ju utsatta för stark press från inpiskarna - och de är vana att rösta som regeringen vill. Dessutom måste man inse att riksdagsledamöter har en mängd ärenden att ta ställning till, då är det lätt att ibland inte inse vad som är stort och smått, och att i för hög grad lite på vad andra kommit fram till. Men blir det debatt och man sätter sig in i saken bättre inser man bättre frågans dimensioner och aspekter. Det gäller för övrigt regeringsledamöter också... Det ovanliga är att det leder till att de verkligen ändrar sig, och talar om det.
Heders alltså till de som ändrat sig!
Och när några visat att de ändrat sig, kanske fler vågar stiga fram. Det vore välkommet.
Dessutom är det förenklat att säga att alla av de som nu säger nej, har ändrat sig. Flera var frånvarande och utkvittade i det system som riksdagen har för att inte rubba blockbalansen. I synnerhet i frågor som denna är det ett tveksamt system. Ex-vis Solveig Hellquist ville inte bli utkvittat, men blev det.
En notering till, de som deklarerat att de är emot FRA-lagen som den nu ser ut är alla kvinnor. Vågar inte riksdagsmän ändra sig?
Samtidigt låter inte Tolgfors och Reinfeldt speciellt kompromissvilliga, tvärtom.
Är det då fel att ändra sig? Jag tycker inte det. "En bra karl kan ändra sig", det sa man i min ungdom. Dvs, får man övertygande argument är det hedersamt att ändra sig, att inse att man till en början inte hade rätt, att man kanske då fattade ett alltför hastigt beslut.
Rätten att ändra sig måste gälla både för enskilda ledamöter och regeringen/partiledningarna. Vad gäller ledamöterna så var de ju utsatta för stark press från inpiskarna - och de är vana att rösta som regeringen vill. Dessutom måste man inse att riksdagsledamöter har en mängd ärenden att ta ställning till, då är det lätt att ibland inte inse vad som är stort och smått, och att i för hög grad lite på vad andra kommit fram till. Men blir det debatt och man sätter sig in i saken bättre inser man bättre frågans dimensioner och aspekter. Det gäller för övrigt regeringsledamöter också... Det ovanliga är att det leder till att de verkligen ändrar sig, och talar om det.
Heders alltså till de som ändrat sig!
Och när några visat att de ändrat sig, kanske fler vågar stiga fram. Det vore välkommet.
Dessutom är det förenklat att säga att alla av de som nu säger nej, har ändrat sig. Flera var frånvarande och utkvittade i det system som riksdagen har för att inte rubba blockbalansen. I synnerhet i frågor som denna är det ett tveksamt system. Ex-vis Solveig Hellquist ville inte bli utkvittat, men blev det.
En notering till, de som deklarerat att de är emot FRA-lagen som den nu ser ut är alla kvinnor. Vågar inte riksdagsmän ändra sig?
17 juli 2008
Liberal är VÄNSTER!
Varför denna slöa, ogenomtänkta attityd till begreppen höger och vänster i dagens svenska politik?
DN idag t ex spekulerar på ledarplats om att FRA-lagen ska bli något som "vänstern" vinner på. Tre fjärdedelar av ungdomarna sympatiserar med oppositionen, vilket definieras som "vänster". Bara en fjärdedel med alliansens partier, vilka då anses som högern.
Vaba? Begreppen höger och vänster kommer från hur partierna satt i franska nationalförsamlingen. De samhällsbevarande konservativa satt till höger. De liberala, radikalerna satt till vänster.
Liberal står för radikal, en med fritt sinne (jfr det svenska ordet för liberal är frisinnad). En verklig liberal kan inte vara höger, inte vara konservativ!
En politiskt liberal är vänster.
En socialist kan vara vad som helst, är han/hon dogmatisk är dock konservativ en bra beteckning...
Dagens politiker, speciellt de som anser sig som liberala, borde läsa Karl Staaff, de borde forska i vad Eliel Löfgren stod för, vad Bertil Ohlins och Waldemar Svenssons fp faktiskt var. De var inga högermän. Även om de senare gärna ville bryta sossemakten i samarbete med den tidens höger. Men det gjorde dem inte till höger. De skulle aldrig accepterat högerpolitik.
OK, Alliansen har inte precis utmärkt sig för liberalism... men ändå. Flera av de ingående partierna anser sig liberala. Av tradition borde fp vara mest troget den liberala traditionen.
Därför borde de på alla sätt skaka av sig alla högerstämplar. Visa i praktisk politik att de är för den sociala liberalismen, att de är radikala och inte slår på de som redan ligger. Att de värnar den personliga integriteten. Att de inte sväljer FRA-lagen.
Det är bra att sossarna drivits från makten. Men det får inte innebära högerpolitik, det måste vara en liberal politik som präglar regeringen. Och liberal är vänster!
Om liberaler definierar sig som något annat så lär alliansens dagar vara räknade.
DN idag t ex spekulerar på ledarplats om att FRA-lagen ska bli något som "vänstern" vinner på. Tre fjärdedelar av ungdomarna sympatiserar med oppositionen, vilket definieras som "vänster". Bara en fjärdedel med alliansens partier, vilka då anses som högern.
Vaba? Begreppen höger och vänster kommer från hur partierna satt i franska nationalförsamlingen. De samhällsbevarande konservativa satt till höger. De liberala, radikalerna satt till vänster.
Liberal står för radikal, en med fritt sinne (jfr det svenska ordet för liberal är frisinnad). En verklig liberal kan inte vara höger, inte vara konservativ!
En politiskt liberal är vänster.
En socialist kan vara vad som helst, är han/hon dogmatisk är dock konservativ en bra beteckning...
Dagens politiker, speciellt de som anser sig som liberala, borde läsa Karl Staaff, de borde forska i vad Eliel Löfgren stod för, vad Bertil Ohlins och Waldemar Svenssons fp faktiskt var. De var inga högermän. Även om de senare gärna ville bryta sossemakten i samarbete med den tidens höger. Men det gjorde dem inte till höger. De skulle aldrig accepterat högerpolitik.
OK, Alliansen har inte precis utmärkt sig för liberalism... men ändå. Flera av de ingående partierna anser sig liberala. Av tradition borde fp vara mest troget den liberala traditionen.
Därför borde de på alla sätt skaka av sig alla högerstämplar. Visa i praktisk politik att de är för den sociala liberalismen, att de är radikala och inte slår på de som redan ligger. Att de värnar den personliga integriteten. Att de inte sväljer FRA-lagen.
Det är bra att sossarna drivits från makten. Men det får inte innebära högerpolitik, det måste vara en liberal politik som präglar regeringen. Och liberal är vänster!
Om liberaler definierar sig som något annat så lär alliansens dagar vara räknade.
16 juli 2008
FRA-lagen, ett sätt att förlora valet och att släppa in sd i riksdagen
Sverigedemokratena på 4% i senaste opinionsundersökningen. Och alliansen tillbaka. Vad var det jag sa... (se tidigare inlägg)
Och inom allianspartierna jäser det alltmer. I stället för att lägga sig, som Reinfeldt hoppades på.
Insåg de inte sprängkraften i denna fråga, FRA-lagen?
Inom fp rapporteras nu de flesta länsförbund vara på nej-linjen, antingen som mycket tveksamma eller att de helt vill skrota lagen. Och både inom centern och moderaterna kokar det. I stort sett är det väl bara inom kd som det är tämligen tyst.
Dags för de gamla stela partierna, som spelar om makten i riksdagen, att inse att nu vill folket lägga sig i politiken.
Nytt - men spännande!
Och inom allianspartierna jäser det alltmer. I stället för att lägga sig, som Reinfeldt hoppades på.
Insåg de inte sprängkraften i denna fråga, FRA-lagen?
Inom fp rapporteras nu de flesta länsförbund vara på nej-linjen, antingen som mycket tveksamma eller att de helt vill skrota lagen. Och både inom centern och moderaterna kokar det. I stort sett är det väl bara inom kd som det är tämligen tyst.
Dags för de gamla stela partierna, som spelar om makten i riksdagen, att inse att nu vill folket lägga sig i politiken.
Nytt - men spännande!
Något lite kan det kanske ge, fp:s referensgrupp
Så kom då reaktionen på de tre fd partiledarnas varning betr FRA-lagen. Fp har tillsatt en referensgrupp som ska se över vad som kan göras för att förstärka integrietsskyddet i lagen.
Problemet är att lagen inte stoppas och man gör ett nytt förslag, utan att tänker lappa på integrationsskyddet i det som riksdagen tog i juni. Men man kan ju hoppas tills vidare.
Gruppen ska ledas av Erik Ullenhag, partisekreteraren, och i övrigt verkar det vara 50-50 i ja och nejsägare.
Det behövs således fortsatt vaksamhet och debatt i frågan. Dels för FRA-lagen, dels betr folkpartiets framtid, om det har någon framtid.
Problemet är att lagen inte stoppas och man gör ett nytt förslag, utan att tänker lappa på integrationsskyddet i det som riksdagen tog i juni. Men man kan ju hoppas tills vidare.
Gruppen ska ledas av Erik Ullenhag, partisekreteraren, och i övrigt verkar det vara 50-50 i ja och nejsägare.
Det behövs således fortsatt vaksamhet och debatt i frågan. Dels för FRA-lagen, dels betr folkpartiets framtid, om det har någon framtid.
Personval och partipiska
I FRA-debattens kölvatten kan man grubbla över detta med personval. Jag förespråkar personval, inte minst då alla partier f n verkar mer eller mindre principlösa. Ideologierna har urvattnats till oigenkännlighet, maktsträvan går före idéer. Med ett starkare inslag av personval skulle kandidater med en klar ideologi ha större chans att bli valda.
Problemet är att det är de principlösa partierna som står för nomineringarna, och de premierar självfallet de som böjer rygg för partiledningen. Speciellt som de provval som förekommer (i vissa partier) bara engagerar ett fåtal av medlemmarna i de krympande partierna.
Extra viktigt med personval är det när partiledningarna alltmer använder partipiskan, inte bara hos sossarna. Personvalda politiker skulle kunna vara mera självständiga gentemot inpiskare. I vart fall är det vad man kan hoppas.
Idag är personvalsinslaget alltför svagt. Det krävs för hög andel personröster för att bli vald. Vilket gynnar de som satts upp enligt partiets rangordning.
Jag vet inte hur det ska lösas, men ett förslag är att väljaren måste kryssa en kandidat, alternativt rangordna t ex tre kandidater.
Dessutom måste partiorganisationerna (med sina valbudgetar) bli mera neutrala, att inte i förhand prioritera vem de skall ge sina resurser.
Dagens system är snudd på meningslöst, men det kan och bör förbättras för att stärka den enskilde kandidaten. Det skulle ge mera spänning åt valrörelser och val. Främja och bredda demokratin. Troligen även stimulera till mera ideologiska ställningstaganden.
Samt försvåra regeringsbildningar, men vem har sagt att det ska vara lätt att regera eller att bilda regering?
Att regera är inte bara att ta makten utan att tala om vad man vill göra med makten. Vilken ideologi man står för. Och sedan visa det i praktisk handling.
Problemet är att det är de principlösa partierna som står för nomineringarna, och de premierar självfallet de som böjer rygg för partiledningen. Speciellt som de provval som förekommer (i vissa partier) bara engagerar ett fåtal av medlemmarna i de krympande partierna.
Extra viktigt med personval är det när partiledningarna alltmer använder partipiskan, inte bara hos sossarna. Personvalda politiker skulle kunna vara mera självständiga gentemot inpiskare. I vart fall är det vad man kan hoppas.
Idag är personvalsinslaget alltför svagt. Det krävs för hög andel personröster för att bli vald. Vilket gynnar de som satts upp enligt partiets rangordning.
Jag vet inte hur det ska lösas, men ett förslag är att väljaren måste kryssa en kandidat, alternativt rangordna t ex tre kandidater.
Dessutom måste partiorganisationerna (med sina valbudgetar) bli mera neutrala, att inte i förhand prioritera vem de skall ge sina resurser.
Dagens system är snudd på meningslöst, men det kan och bör förbättras för att stärka den enskilde kandidaten. Det skulle ge mera spänning åt valrörelser och val. Främja och bredda demokratin. Troligen även stimulera till mera ideologiska ställningstaganden.
Samt försvåra regeringsbildningar, men vem har sagt att det ska vara lätt att regera eller att bilda regering?
Att regera är inte bara att ta makten utan att tala om vad man vill göra med makten. Vilken ideologi man står för. Och sedan visa det i praktisk handling.
Signalspanar FRA på mig?
Med växande förvåning konstaterar jag att när jag kollar besöksstatistiken på min blogg så är det ALLTID minst två online. Alltid. En av dem är ju jag själv, men den andre? Denne andra avspeglas inte i antal besökare, men finns alltid online.
Är det tre, fyra, fem eller fler online samtidigt förstår jag att det är genuina besökare, och de kommer med i summan av besökare. Vilket dock vare sig jag eller "den andre" gör. Att jag inte kommer med beror på att valt bort att ha egna besök noterade, för att inte blåsa upp siffrorna.
Men den andre, är det FRA som signalspanar och kollar min blogg? Dygnet runt? Har de redan börjat? Skulle inte FRA-lagen träda ikraft första januari nästa år? Har de sådana resurser - redan - att kolla upp åsiktsbloggare?
Vad ska man tro?
Stoppa eländet! Yttrandefriheten är viktig!
Är det tre, fyra, fem eller fler online samtidigt förstår jag att det är genuina besökare, och de kommer med i summan av besökare. Vilket dock vare sig jag eller "den andre" gör. Att jag inte kommer med beror på att valt bort att ha egna besök noterade, för att inte blåsa upp siffrorna.
Men den andre, är det FRA som signalspanar och kollar min blogg? Dygnet runt? Har de redan börjat? Skulle inte FRA-lagen träda ikraft första januari nästa år? Har de sådana resurser - redan - att kolla upp åsiktsbloggare?
Vad ska man tro?
Stoppa eländet! Yttrandefriheten är viktig!
15 juli 2008
Vi kan debattera på bloggen
Har du synunkter på det jag skriver på bloggen? Då kan du kommentera det här direkt. Skriv en kommentar, och jag lägger in den snarast. (Om den inte är rent kränkande eller "sjuk".) Jag gillar att diskutera, och självfallet kanske jag kommenterar din kommentar. På det sättet kan diskussionen gå vidare. Vilket ju är meningen.
14 juli 2008
Socialliberalismen behöver ett pånyttfött folkparti
Jag får alltfler bekymrade kommentarer från fd eller snart fd-folkpartister om folkpartiets utveckling, dvs avvecklingen av socialliberalismen. Att tre fd partiledare går ut offentligt tillsammans med fyra riksdagsledamöter med kritik i FRA-frågan är bara ett tecken. Oron, bland de som tror på den socialt ansvarstagande liberalismen, är stor och utbredd.
Dagens partiledning verkar vilsen, och alltför angelägen att göra Reinfeldts moderater till viljes.
Det kan inte vara folkpartiets uppgift.
Målet kan inte vara att ha makten. Man måste veta vad man vill.
För socialliberaler bör makten vara ett medel att förverkliga mesta möjligt av socialliberala idéer. Då kan inte integritetsfrågan nonchaleras som den gjorts av dagens fp-ledning. Då kan man inte ha en överhetsattityd till vare sig medlemmar eller andra väljare. Då måste man inse att den sociala tryggheten inte får urholkas så att sjuka och arbetslösa upplever sig som jagade djur. Inse att piskan inte är rätt metod att göra folk friska eller för att skapa jobb. Folk vill inte vara sjuka eller arbetslösa. Folk vill jobba, och ärliga småföretagare är ekonomins ryggrad. Ett socialliberalt parti måste stå på den enskildes sida gentemot både staten, myndigheternas och storföretagens sida.
En sund kapitalism på en fri marknad, som inte dödas av storföretagens monopolsträvanden, är en förutsättning för demokrati. Men kapitalism är inte demokrati per definition. Det kan vi se i dagens China, där den råaste kapitalism finns utan tillstymmelse till verklig demokrati. Tvärtom ser man alltmer av vad som kan kallas maffia-kapitalism där. Det kan jag inte se som något föredöme.
En socialliberal marknadsekonomi och politik kan aldrig stå på etablissemangets sida.
Nu när de liberala inslagen i andra partiers praktiska politik förbleknar är det dags för folkpartiet att göra en uppryckning.
Använd kritiken mot FRA-lagen som en avstamp för en radikal pånyttfödelse inom alla områden för en socialliberal politik.
Det kräver att fp-ledningen tänker om, att den lyssnar till de liberala kritikerna inom och utom partiet.
För vad ska vi med ett folkparti till, om det inte är socialliberalt?
Dagens partiledning verkar vilsen, och alltför angelägen att göra Reinfeldts moderater till viljes.
Det kan inte vara folkpartiets uppgift.
Målet kan inte vara att ha makten. Man måste veta vad man vill.
För socialliberaler bör makten vara ett medel att förverkliga mesta möjligt av socialliberala idéer. Då kan inte integritetsfrågan nonchaleras som den gjorts av dagens fp-ledning. Då kan man inte ha en överhetsattityd till vare sig medlemmar eller andra väljare. Då måste man inse att den sociala tryggheten inte får urholkas så att sjuka och arbetslösa upplever sig som jagade djur. Inse att piskan inte är rätt metod att göra folk friska eller för att skapa jobb. Folk vill inte vara sjuka eller arbetslösa. Folk vill jobba, och ärliga småföretagare är ekonomins ryggrad. Ett socialliberalt parti måste stå på den enskildes sida gentemot både staten, myndigheternas och storföretagens sida.
En sund kapitalism på en fri marknad, som inte dödas av storföretagens monopolsträvanden, är en förutsättning för demokrati. Men kapitalism är inte demokrati per definition. Det kan vi se i dagens China, där den råaste kapitalism finns utan tillstymmelse till verklig demokrati. Tvärtom ser man alltmer av vad som kan kallas maffia-kapitalism där. Det kan jag inte se som något föredöme.
En socialliberal marknadsekonomi och politik kan aldrig stå på etablissemangets sida.
Nu när de liberala inslagen i andra partiers praktiska politik förbleknar är det dags för folkpartiet att göra en uppryckning.
Använd kritiken mot FRA-lagen som en avstamp för en radikal pånyttfödelse inom alla områden för en socialliberal politik.
Det kräver att fp-ledningen tänker om, att den lyssnar till de liberala kritikerna inom och utom partiet.
För vad ska vi med ett folkparti till, om det inte är socialliberalt?
Oerhört stark markering emot dagens fp-ledning
Detta är oerhört! Väldigt bra! Att de tre f.d. fp-ledarna går ut och offentligt markerar så kraftfullt att de är emot FRA-lagen, som redovisas i DN-debatt idag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=804272 Den analys de tre fp-ledarna gör tillsammans med fyra nuvarande riksdagsledamöter är så bra att jag ville citera allt. Istället, gå till länken eller läs det i papperstidningen.
Kutymen är att avgångna partiledare sitter still i båten och inte gör det svårt för efterträdare, samtidigt blir de hyllade på det sätt som tillkommer ärrade veteraner. Skulle de tycka annorlunda än dagens partiledning så sker det oftast i diskreta interna viskningar. Att nu de tre senaste fp-ledarna (förutom Leijonborg som ju fortfarande är aktiv som minister) inte anser det tillräckligt att mumla lite internt visar hur oerhört allvarligt de ser på frågan!
De konstaterar, helt riktigt, att "det grundläggande problemet med FRA-lagen är att även icke brottsmisstänkta enskilda individer kommer att få telefonsamtal, mejl, och sms analyserade av en myndighet vars verksamhet inte går att granska. Därmed strider den mot grundläggande liberala värderingar."
Maria Leissner var partiledare 1995-97 innan hon av personliga skäl avgick. Bengt Westerberg var partiledare 1983-95 och dessutom vice statsminister och socialminister. Ola Ullsten var partiledare 1978-83 och dessutom statsminister och utrikesminister. Man kan ha lite annan åsikt i någon fråga än vad dessa haft, men i och med detta visar de att de vad gäller det väsentliga har en betydligt mera gedigen liberal grundval än dagens partiledning.
Förutom dessa tre tungviktare så står också fyra riksdagsledamöter (alla kvinnor!) bakom skrivelsen. De är Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson som röstade nej resp avstod, och Cecilia Wikström (Uppsala)som var frånvarande och Maria Lundqvist-Brömster (Västerbotten) som tubbades att rösta ja, men som nu uppenbarligen tänkt om.
Den argumentation som dagens partiledning fört har varit svag, och förts i en ton som om alla andra är idioter eller barnrumpor. Pressen på partigruppen har varit oerhört stark. Nu är det dags för partiledningen att backa och ödmjukt tänka om!
Att ta intryck av goda argument från engagerade människor är inte en svaghet - det är en styrka!
Jag skrev igår att jag inte kan sörja om fp ramlar ur riksdagen, om nuvarande politik fortsätter. Till min glädje och lättnad ser jag nu att det är fler som har samma oro för partiets framtid. Att denna oro också finns hos flera inom riksdagsgruppen och av tre tidigare partiledare. Lyssna på dem - och på oss andra som är den socialt ansvarstagande liberalismens bästa vänner!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=804272 Den analys de tre fp-ledarna gör tillsammans med fyra nuvarande riksdagsledamöter är så bra att jag ville citera allt. Istället, gå till länken eller läs det i papperstidningen.
Kutymen är att avgångna partiledare sitter still i båten och inte gör det svårt för efterträdare, samtidigt blir de hyllade på det sätt som tillkommer ärrade veteraner. Skulle de tycka annorlunda än dagens partiledning så sker det oftast i diskreta interna viskningar. Att nu de tre senaste fp-ledarna (förutom Leijonborg som ju fortfarande är aktiv som minister) inte anser det tillräckligt att mumla lite internt visar hur oerhört allvarligt de ser på frågan!
De konstaterar, helt riktigt, att "det grundläggande problemet med FRA-lagen är att även icke brottsmisstänkta enskilda individer kommer att få telefonsamtal, mejl, och sms analyserade av en myndighet vars verksamhet inte går att granska. Därmed strider den mot grundläggande liberala värderingar."
Maria Leissner var partiledare 1995-97 innan hon av personliga skäl avgick. Bengt Westerberg var partiledare 1983-95 och dessutom vice statsminister och socialminister. Ola Ullsten var partiledare 1978-83 och dessutom statsminister och utrikesminister. Man kan ha lite annan åsikt i någon fråga än vad dessa haft, men i och med detta visar de att de vad gäller det väsentliga har en betydligt mera gedigen liberal grundval än dagens partiledning.
Förutom dessa tre tungviktare så står också fyra riksdagsledamöter (alla kvinnor!) bakom skrivelsen. De är Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson som röstade nej resp avstod, och Cecilia Wikström (Uppsala)som var frånvarande och Maria Lundqvist-Brömster (Västerbotten) som tubbades att rösta ja, men som nu uppenbarligen tänkt om.
Den argumentation som dagens partiledning fört har varit svag, och förts i en ton som om alla andra är idioter eller barnrumpor. Pressen på partigruppen har varit oerhört stark. Nu är det dags för partiledningen att backa och ödmjukt tänka om!
Att ta intryck av goda argument från engagerade människor är inte en svaghet - det är en styrka!
Jag skrev igår att jag inte kan sörja om fp ramlar ur riksdagen, om nuvarande politik fortsätter. Till min glädje och lättnad ser jag nu att det är fler som har samma oro för partiets framtid. Att denna oro också finns hos flera inom riksdagsgruppen och av tre tidigare partiledare. Lyssna på dem - och på oss andra som är den socialt ansvarstagande liberalismens bästa vänner!
13 juli 2008
Är det någon förlust om fp ramlar ur riksdagen?
Brutal rubrik? Kanske det, men i den ligger ett allvarligt konstaterande, allvarligt i vart fall för den som värnar den socialt ansvarstagande liberalismen inom svensk politik.
Liberalismen i vid mening ansågs för några år sedan ha tagit över flera partier. Moderaterna var närmast nyliberala (dvs gammelliberala men med Milton Friedman som icon), centern knaprade i sig lite liberalism och Maud Olofsson sa sig vara socialliberal. Kd anammade stora delar av fps biståndspolitik. T o m enstaka socialdemokrater ansåg sig vara liberala, och anammade i vart fall marknadsekonomin.
Men på senare tid har detta förändrats. Moderaterna har blivit nya moderaterna, vars främsta kännetecken är strävan efter makt utan speciell ideologi kombinerad med viss återgång till socialkonservatism ("den gode brukspatronen"), centern har alltmer slagit över till högerliberalism med viss återgång till bondekonservativ egoism (etanolfrossan). De socialliberala inslag som finns inom miljöpartiet förmörkas av deras samarbete med sossarna och vänstern.
Och fp, tja, hemska öde, där används etiketten, men den har berövats allt innehåll i praktisk politik. Även om det finns ett fåtal företrädare som alltjämt är socialliberaler, men de lider i tysthet (i stort sett) och är lojala till döds med partiledningen och alliansen (= Reinfeldt och Anders Borg). Samtidigt är sossarna till förvillelse lika nya moderaterna, dvs ingen ideologi utöver strävan att komma till makten (igen).
Under de senaste månaderna har dock debatten om signalspaning och FRA:s roll väckt de liberala tankegodset till liv igen. Måtte det bli en fortsatt livlig och seriös debatt som inte "bara" handlar om FRA-lagen utan om liberala värden i stort, sådant som integritet, socialt ansvar utan socialism, om en fri marknad som behöver regler för att inte ta död på sig själv, om den enskildes rätt gentemot både staten och storkapitalismen. Vi behöver en renässans av den folkliga socialliberalism som också betecknas som frisinne (ett fritt sinne, emot auktoriteter, men för den enskilda lilla människan - frisk som sjuk), som ger utrymme för den enskildes initiativförmåga.
Jag fick också nyss mig tillsänt en länk som visar hur inte bara löntagare utan även småföretagare, som blir sjuka, drabbas av den nya sjukförsäkringslagen. http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=53665&a=1193058
De "liberaler" som styr regeringen verkar inte ha minsta kontakt med verkligheten.
Jag kan inte sörja om fp åker ur riksdagen, om fp fortsätter sin högerpolitik. Det jag sörjer är frånvaron av socialliberalism inom svensk politik. Ett vaccum som inget annat parti förmått att fylla.
Liberalismen i vid mening ansågs för några år sedan ha tagit över flera partier. Moderaterna var närmast nyliberala (dvs gammelliberala men med Milton Friedman som icon), centern knaprade i sig lite liberalism och Maud Olofsson sa sig vara socialliberal. Kd anammade stora delar av fps biståndspolitik. T o m enstaka socialdemokrater ansåg sig vara liberala, och anammade i vart fall marknadsekonomin.
Men på senare tid har detta förändrats. Moderaterna har blivit nya moderaterna, vars främsta kännetecken är strävan efter makt utan speciell ideologi kombinerad med viss återgång till socialkonservatism ("den gode brukspatronen"), centern har alltmer slagit över till högerliberalism med viss återgång till bondekonservativ egoism (etanolfrossan). De socialliberala inslag som finns inom miljöpartiet förmörkas av deras samarbete med sossarna och vänstern.
Och fp, tja, hemska öde, där används etiketten, men den har berövats allt innehåll i praktisk politik. Även om det finns ett fåtal företrädare som alltjämt är socialliberaler, men de lider i tysthet (i stort sett) och är lojala till döds med partiledningen och alliansen (= Reinfeldt och Anders Borg). Samtidigt är sossarna till förvillelse lika nya moderaterna, dvs ingen ideologi utöver strävan att komma till makten (igen).
Under de senaste månaderna har dock debatten om signalspaning och FRA:s roll väckt de liberala tankegodset till liv igen. Måtte det bli en fortsatt livlig och seriös debatt som inte "bara" handlar om FRA-lagen utan om liberala värden i stort, sådant som integritet, socialt ansvar utan socialism, om en fri marknad som behöver regler för att inte ta död på sig själv, om den enskildes rätt gentemot både staten och storkapitalismen. Vi behöver en renässans av den folkliga socialliberalism som också betecknas som frisinne (ett fritt sinne, emot auktoriteter, men för den enskilda lilla människan - frisk som sjuk), som ger utrymme för den enskildes initiativförmåga.
Jag fick också nyss mig tillsänt en länk som visar hur inte bara löntagare utan även småföretagare, som blir sjuka, drabbas av den nya sjukförsäkringslagen. http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=53665&a=1193058
De "liberaler" som styr regeringen verkar inte ha minsta kontakt med verkligheten.
Jag kan inte sörja om fp åker ur riksdagen, om fp fortsätter sin högerpolitik. Det jag sörjer är frånvaron av socialliberalism inom svensk politik. Ett vaccum som inget annat parti förmått att fylla.
11 juli 2008
Copycats?
Skrev igår att vi måste hata inflationen. Att det måste till konkurrens för att stoppa den. Och så kommer alliansregeringen strax efter och säger att man ska bekämpa inflationen genom att låta konkurrensverket utreda...
OK, det är ju i rätt linje, känns nästan som de låtit någon assistent googla runt lite för att få idéer. Så de härmas lite, copycats
Men jag vill se mera kraftfulla åtgärder. Just nu tänker jag dock inte servera lösningar, något måste de komma på själva också. Eller ?
Som huvudpunkt på alliansens dag var utredningsuppdraget dock ingen höjdare. Det kan knappt klassas som semesterlir ens.
OK, det är ju i rätt linje, känns nästan som de låtit någon assistent googla runt lite för att få idéer. Så de härmas lite, copycats
Men jag vill se mera kraftfulla åtgärder. Just nu tänker jag dock inte servera lösningar, något måste de komma på själva också. Eller ?
Som huvudpunkt på alliansens dag var utredningsuppdraget dock ingen höjdare. Det kan knappt klassas som semesterlir ens.
10 juli 2008
Hata inflationen!
Nu kommer alltfler nyhetsinslag om inflationen. Jag tycker nog mig ha märkt den ett bra tag. Inte bara pga skyhögt bensinpris och saftigt höjt pris på osten. Jag frågar mig vad det är som ligger stilla i pris, då inflationstakten bara (sic!) sägs vara 4,3% just nu. I och för sig en våldsam ökning sett bara på ett års sikt.
När jag går i butiken verkar det mesta jag handlar (och det är de billigast möjliga alternativen!) ha stigit med 40-50% på ett år. Ofta mycket mera och bara på någon månad. Billiga varor försvinner och ersätts av dyrare. Spannmålsprodukter och mejeriprodukter började ju klättra uppåt mer än marginellt redan ifjol, nu rusar de upp. Riset ökar i de risberoende delarna av vår värld med 60-80%, men även här hemma stiger det - och än mer (+ 120% på det jag kan köpa). Exemplen kan mångfaldigas.
Och energipriset (elen), förutom bensinen, sticker upp i skyn. Spannmål bränns upp för att ge etanol, medan livsmedelspriserna stiger så hundratals miljoner inte har råd att köpa mat.
Det verkar som att allt fler handlare och producenter nu passar på att ta för sig, i skydd av inflationsförväntningarna! Vart tog konkurrensen vägen?
Samtidigt som inkomsterna ökar ytterst blygsamt, eller som i mitt fall, står stilla.
Allt medan strejkbenägenheten ökar, vilket naturligtvis eldar på inflationsbrasan.
Detta visar det riktiga i att vi måste hata inflationen. Vanligt folk kan inte kompensera sig för en inflation i galopp. Inflation innebär ökande klyftor i samhället och därmed ökad oro - som ger grogrund för populistiska och odemokratiska rörelser.
Riksbanker och regeringar måste agera med kraft för att stoppa inflationen. Några av grundorsakerna är ju bolånekrisen i USA och de pga spekulation uppblåsta oljepriserna.
När jag går i butiken verkar det mesta jag handlar (och det är de billigast möjliga alternativen!) ha stigit med 40-50% på ett år. Ofta mycket mera och bara på någon månad. Billiga varor försvinner och ersätts av dyrare. Spannmålsprodukter och mejeriprodukter började ju klättra uppåt mer än marginellt redan ifjol, nu rusar de upp. Riset ökar i de risberoende delarna av vår värld med 60-80%, men även här hemma stiger det - och än mer (+ 120% på det jag kan köpa). Exemplen kan mångfaldigas.
Och energipriset (elen), förutom bensinen, sticker upp i skyn. Spannmål bränns upp för att ge etanol, medan livsmedelspriserna stiger så hundratals miljoner inte har råd att köpa mat.
Det verkar som att allt fler handlare och producenter nu passar på att ta för sig, i skydd av inflationsförväntningarna! Vart tog konkurrensen vägen?
Samtidigt som inkomsterna ökar ytterst blygsamt, eller som i mitt fall, står stilla.
Allt medan strejkbenägenheten ökar, vilket naturligtvis eldar på inflationsbrasan.
Detta visar det riktiga i att vi måste hata inflationen. Vanligt folk kan inte kompensera sig för en inflation i galopp. Inflation innebär ökande klyftor i samhället och därmed ökad oro - som ger grogrund för populistiska och odemokratiska rörelser.
Riksbanker och regeringar måste agera med kraft för att stoppa inflationen. Några av grundorsakerna är ju bolånekrisen i USA och de pga spekulation uppblåsta oljepriserna.
Bloggeri, bloggera
Den intensiva, och fortgående debatten om FRA-lagen har tydligt visat att genom bloggandet så har gräsrötterna fått röst. Vi har fått en mera levande demokrati. Inte med direktdemokrati, men med fler röster som artikulerar sig.
Bloggandet har blivit en maktfaktor, efter en tids tillbakagång (i vart fall som modetrend).
Måste då bloggare alltid uttrycka sig balanserat och välformulerat? Självfallet inte. Att ställa sådana krav, som en del makthavare uppenbarligen gör, visar att de fastnar mera för formen än innehållet.
Däremot kan det nog många gånger vara taktiskt lämpligt att försöka uttrycka sig utan att gå till personangrepp eller svära alltför ohejdat. Därmed inte sagt att demokratin segrade en gång genom endast välformulerade debattartiklar.
Måste en bloggare veta allt om alla detaljer, för att få yttra sig? Naturligtvis inte! Då skulle all debatt avstanna. Debattens syfte är, bland annat, att lära sig mera. Däremot verkar det i det aktuella fallet inte vara så att FRA-lagens förespråkare och försvarare är de mest kunniga i sakfrågan eller beträffande integritetsfrågans värde för ett demokratiskt samhälle.
Bloggandet har blivit en maktfaktor, efter en tids tillbakagång (i vart fall som modetrend).
Måste då bloggare alltid uttrycka sig balanserat och välformulerat? Självfallet inte. Att ställa sådana krav, som en del makthavare uppenbarligen gör, visar att de fastnar mera för formen än innehållet.
Däremot kan det nog många gånger vara taktiskt lämpligt att försöka uttrycka sig utan att gå till personangrepp eller svära alltför ohejdat. Därmed inte sagt att demokratin segrade en gång genom endast välformulerade debattartiklar.
Måste en bloggare veta allt om alla detaljer, för att få yttra sig? Naturligtvis inte! Då skulle all debatt avstanna. Debattens syfte är, bland annat, att lära sig mera. Däremot verkar det i det aktuella fallet inte vara så att FRA-lagens förespråkare och försvarare är de mest kunniga i sakfrågan eller beträffande integritetsfrågans värde för ett demokratiskt samhälle.
Vem älskar sverigedemokraterna?
Mona Sahlin gör i DN-debatt idag ett utspel tillsammans med miljöpartiets båda språkrör. De vägrar att samarbeta med sverigedemokraterna. Samt kräver att "de borgerliga" gör detsamma.
Ett berättigat krav. För, vem älskar sverigedemokraterna?
Alla röster har lika värde. Det innebär dock inte att man måste samarbeta med de som har extrema och odemokratiska åsikter, vare sig de ligger till "höger" eller "vänster".
Däremot bör det vara varje demokratiskt partis plikt att både i debatt och i uppträdande i övrigt (t ex i riksdagen) bekämpa odemokratiska åsikter och hävda de liberala friheter, inklusive personlig integritet och lika människovärde, som vi kallar för demokrati.
Ett berättigat krav. För, vem älskar sverigedemokraterna?
Alla röster har lika värde. Det innebär dock inte att man måste samarbeta med de som har extrema och odemokratiska åsikter, vare sig de ligger till "höger" eller "vänster".
Däremot bör det vara varje demokratiskt partis plikt att både i debatt och i uppträdande i övrigt (t ex i riksdagen) bekämpa odemokratiska åsikter och hävda de liberala friheter, inklusive personlig integritet och lika människovärde, som vi kallar för demokrati.
09 juli 2008
FN och FRA-lagen
Det verkar kännas obekvämt för regeringen att de främsta kritikerna emot den FRA-lag som den trumfat igenom i riksdagen det är fotfolket i deras partier liksom de väljare som normalt stöder allianspartierna. Men varför denna sura förvåning?
Nu när "alla" kallar sig liberaler, i vart fall storhopen inom regeringspartierna, kunde man ju förväntat sig ett helt annat förslag. Och dessutom så har FRA-lagen gjort yngre människor politiskt intresserade, de inser att det är viktigt med politik. Då borde liberaler oavsett parti jubla över gräsrötternas engagemang. Men nej, Reinfeldt och hans kollegor surar och anser sig missförstådda. De är inte alls glada över gräsrötter och ett nyvaknat liberalt intresse bland vanliga människor.
Är det kanske så att folket har förstått vad FRA-lagen innebär, men att ministrarna missförstått kritiken. Och kanske lagen också.
Det finns knappt någon som förnekar att Sverige måste ha en signalspaning och på olika sätt spionera på tänkbara inkräktare och fiender. Ändå påstår regeringens megafoner att så är fallet. Det regeringen inte förstår är att vi kritiserar att FRA (och därmed regeringen) ska ha rätt att avlyssna oss oskyldiga. Var det inte vi som skulle skyddas?
Är det inte så att ett övermått av oväsentlig information är/blir ett hinder för att analysera verkliga hot? Hela svenska folket ska väl inte anställas av FRA för att kolla varandra?
Har inte regeringspartierna någon som läser och förstår FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?
Den som säger: "ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens."
En extra olycka är att oppositionen i form av socialdemokraterna inte förstår frågans sprängkraft bättre än regeringen. Mona Sahlins lilla utspel till trots. Ingen tror henne ju.
Däremot har alla politiska ungdomsförbund - samfällt - underkänt lagen och allt vad den innebär. Det bådar i alla fall gott!
Nu när "alla" kallar sig liberaler, i vart fall storhopen inom regeringspartierna, kunde man ju förväntat sig ett helt annat förslag. Och dessutom så har FRA-lagen gjort yngre människor politiskt intresserade, de inser att det är viktigt med politik. Då borde liberaler oavsett parti jubla över gräsrötternas engagemang. Men nej, Reinfeldt och hans kollegor surar och anser sig missförstådda. De är inte alls glada över gräsrötter och ett nyvaknat liberalt intresse bland vanliga människor.
Är det kanske så att folket har förstått vad FRA-lagen innebär, men att ministrarna missförstått kritiken. Och kanske lagen också.
Det finns knappt någon som förnekar att Sverige måste ha en signalspaning och på olika sätt spionera på tänkbara inkräktare och fiender. Ändå påstår regeringens megafoner att så är fallet. Det regeringen inte förstår är att vi kritiserar att FRA (och därmed regeringen) ska ha rätt att avlyssna oss oskyldiga. Var det inte vi som skulle skyddas?
Är det inte så att ett övermått av oväsentlig information är/blir ett hinder för att analysera verkliga hot? Hela svenska folket ska väl inte anställas av FRA för att kolla varandra?
Har inte regeringspartierna någon som läser och förstår FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?
Den som säger: "ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens."
En extra olycka är att oppositionen i form av socialdemokraterna inte förstår frågans sprängkraft bättre än regeringen. Mona Sahlins lilla utspel till trots. Ingen tror henne ju.
Däremot har alla politiska ungdomsförbund - samfällt - underkänt lagen och allt vad den innebär. Det bådar i alla fall gott!
Ny BO Fredrik Malmberg
Hörde att Fredrik Malmberg ska bli ny barnombudsman. Först kunde jag inte placera honom, sedan när jag kom på det tänkte jag: va bra, vilket gott val!
Fredrik är inte en kändis, han har arbetat med låg personlig profil (som LU-ordförande och inom Rädda Barnen) men effektivt och med hög kompetens inom sina områden.
Det tycker jag är bra. Alltför många prioriterar det egna kändisskapet mera än sina kunskaper. Inte Fredrik Malmberg, för honom verkar innehållet i det han gör vara viktigare. Det låter bra.
Fredrik är inte en kändis, han har arbetat med låg personlig profil (som LU-ordförande och inom Rädda Barnen) men effektivt och med hög kompetens inom sina områden.
Det tycker jag är bra. Alltför många prioriterar det egna kändisskapet mera än sina kunskaper. Inte Fredrik Malmberg, för honom verkar innehållet i det han gör vara viktigare. Det låter bra.
08 juli 2008
Maud i Bush knä?
Hoppsan, nu har Maud Olofsson, den pratglada centerledaren, lierat sig med Bush rådgivare betr miljöpoliltiken. Är det verkligen ett lämpligt sällskap för henne?
Bush, den avskydde konservative motståndaren till en aktiv miljöpolitik.
Eller är det så att egenintresset talar? Att det är naturligt för det gamla bondeförbundet att vilja gynna sina väljare genom att låtsas tala om miljön.
För det Maud föreslår är - utan att precisera sig - mera satsning på etanolbilar. Dvs bilar som går på bränsle framställt av livsmedel, bondeproducerat alltså. Livsmedel i tanken då hundratals miljoner människor svälter pga för höga priser.
Och så att "miljöbilar" - utan definition - ska befrias från bilskatten. Ajabaja.
Alltså, mera etanol, och att den som har gott om pengar och kan byta till en ny bil, den ska gynnas medan den som pga av låg inkomst får hålla tillgodo med en bättre begagnad bil, den ska i st få höjd bilskatt.
Bush, den avskydde konservative motståndaren till en aktiv miljöpolitik.
Eller är det så att egenintresset talar? Att det är naturligt för det gamla bondeförbundet att vilja gynna sina väljare genom att låtsas tala om miljön.
För det Maud föreslår är - utan att precisera sig - mera satsning på etanolbilar. Dvs bilar som går på bränsle framställt av livsmedel, bondeproducerat alltså. Livsmedel i tanken då hundratals miljoner människor svälter pga för höga priser.
Och så att "miljöbilar" - utan definition - ska befrias från bilskatten. Ajabaja.
Alltså, mera etanol, och att den som har gott om pengar och kan byta till en ny bil, den ska gynnas medan den som pga av låg inkomst får hålla tillgodo med en bättre begagnad bil, den ska i st få höjd bilskatt.
Fri marknad är inte demokrati
Fri marknad är en förutsättning för demokrati. Men inte detsamma som demokrati.
Vad än mer - den fria marknaden kan vara självdestruktiv, dvs tenderar att arbeta sig till monopol. Dvs, en fri marknad som inte genom lagar, tillkomna i demokratisk ordning, regleras för att konkurrensen skall bibehållas, den förgör sig själv.
Och när den fria marknaden blivit ett storbolagens monopolparadis, då hotas demokratin också.
Det är sådana tankar som kommer till mig när jag läser om hur sponsorer vid stora idrottsevenemang vill - och lyckas! - stänga ute konkurrenter. Hur t ex McDonalds stoppar Max, etc.
Det är märkligt att idrottsarrangörerna accepterar detta. Eller kanske inte, de kanske tror på läggmatcher? De är naiva när de ska leka följa John till storkapitalet. De fattar inte att de därmed inte bara går emot idrottens grundläggande principer, utan även indirekt undergräver demokratin.
Vad än mer - den fria marknaden kan vara självdestruktiv, dvs tenderar att arbeta sig till monopol. Dvs, en fri marknad som inte genom lagar, tillkomna i demokratisk ordning, regleras för att konkurrensen skall bibehållas, den förgör sig själv.
Och när den fria marknaden blivit ett storbolagens monopolparadis, då hotas demokratin också.
Det är sådana tankar som kommer till mig när jag läser om hur sponsorer vid stora idrottsevenemang vill - och lyckas! - stänga ute konkurrenter. Hur t ex McDonalds stoppar Max, etc.
Det är märkligt att idrottsarrangörerna accepterar detta. Eller kanske inte, de kanske tror på läggmatcher? De är naiva när de ska leka följa John till storkapitalet. De fattar inte att de därmed inte bara går emot idrottens grundläggande principer, utan även indirekt undergräver demokratin.
06 juli 2008
Hyllning till LOUIS,the Great
För 2 dgr sedan fyllde Louis Armstrong år. Dvs 4 juli var den dag han - och länge alla hans beundrare också - firade som sin födelsedag. OK, enl födelsebeviset ska det ha varit 4 augusti (1901, och inte 1900), men det glömmer vi nu.
Alltså, lite försenat, en hyllning till the one and only Louis Armstrong. Cirka tio minuter från the Great Satchmos konsert, som den redovisats i Jazz on a summers day, 1958.
Lyssna och njut!
http://www.youtube.com/watch?v=TVMTwxLY7b4&eurl=http://dippermouth.blogspot.com/
Hoppas att länken funkar. Ja, det gör den.
Och vilken musik! Det sprakar av liv, fantasi, kraft, genialitet.
Alltså, lite försenat, en hyllning till the one and only Louis Armstrong. Cirka tio minuter från the Great Satchmos konsert, som den redovisats i Jazz on a summers day, 1958.
Lyssna och njut!
http://www.youtube.com/watch?v=TVMTwxLY7b4&eurl=http://dippermouth.blogspot.com/
Hoppas att länken funkar. Ja, det gör den.
Och vilken musik! Det sprakar av liv, fantasi, kraft, genialitet.
Ska krogägaren låna av bryggaren?
Att krog- och pubägare lånar av bryggeriet verkar vara vanligt. Tja, det tycker jag inte känns bra. Restaurangbranschen har ju inte bästa rykte, om man säger så.
Och att låna av sin leverantör, nej det kan inte vara bra.
Då blir de ju beroende av en speciell bryggare. Vare sig det nu gäller pengar, krediter, eller att de "får" utrustning.
Nej, sanera branschen. Rensa ut allt som luktar fel, öka renhårig konkurrens. Med blanka vapen.
Och att låna av sin leverantör, nej det kan inte vara bra.
Då blir de ju beroende av en speciell bryggare. Vare sig det nu gäller pengar, krediter, eller att de "får" utrustning.
Nej, sanera branschen. Rensa ut allt som luktar fel, öka renhårig konkurrens. Med blanka vapen.
Mobilprat farligare än sprit
OK, jag erkänner, jag är ingen mobil-fan. Kära hustrun har i och för sig tvingat på mig en mobiltelefon sedan någon tid, men jag älskar den inte. Mobilen alltså. Jag glömmer ofta att slå på den. Tycker jag kan leva utan att alltid vara anträffbar, i vart fall om jag ändå är med familjen. Normalt sett behöver vi ingen mobil när vi är inom syn- och hörhåll för varandra. Även om det kan vara kul att ha en liten enkel kamera inbyggd i pratmojängen. Men digitalkameran tar bättre bilder.
Ändå, jag vill inte undanhålla mina läsare att en dansk undersökning säger att mobilprat när man kör bil är farligare än att ha tagit tre supar. Man kör sämre när man använder mobilen. Självklart. Undvik mobilprat, och kör inte heller med sprit i kroppen.
Med sprit; kör inte alls. Om du absolut måste prata i mobilen, stanna bilen först!
Ändå, jag vill inte undanhålla mina läsare att en dansk undersökning säger att mobilprat när man kör bil är farligare än att ha tagit tre supar. Man kör sämre när man använder mobilen. Självklart. Undvik mobilprat, och kör inte heller med sprit i kroppen.
Med sprit; kör inte alls. Om du absolut måste prata i mobilen, stanna bilen först!
Bidragsfusk och integritet
Ännu en utredning av bidragsfusk har presenterats. Denna gång av Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Än en gång visar det sig att den allmänna bilden av fusket är våldsamt överdriven. Att hälften av de felaktiga utbetalningarna inte är fusk utan misstag, främst av myndigheterna. Att felen är ca 4% av de totala utbetalningarna. I andra sammanhang betraktats som försumbart, som felräkningspengar.
Självfallet ska fusk stävjas. Det är framför allt en attitydfråga. Att en anmärkningsvärt stor andel av 70-talisterna (födda under 70-talet) nolltaxerar trots ekonomisk aktivitet är en varningssignal.
Samtidigt ska man inte jaga mygg med kanon. Det finns en gräns för hur långt kontrollsystem ska få gå, nu ligger de snubblande nära den gräns som tangerar alltför stort intrång i den personliga integriteten. Läs och hör hur myndighetspersoner energiskt pratar om mera kontroll och mera samkörningar av olika register. Jfr debatten om FRA-lagen.
Är vi inte bra nära den gräns när kontrollerandet inte längre är lönsamt? Att det kostar mer än det smakar! Borde inte de främsta insatserna sättas in för att stoppa misstag inom de olika myndigheterna och i att göra reglerna enklare?
Detta inte minst för att stoppa jakten på människor som faktiskt ÄR sjuka, är arbetslösa etc.
Ska man göra mera i detta - förutom information - bör det inriktas på sådana områden där det verkar finnas belägg för onormalt utnyttjande av välfärdssystemen, ex-vis taxinäringen (sjuka taxiförare) och byggbranschen ("arbetslösa" byggjobbare).
Vårt samhälle förlorar på att skuldbelägga de som redan ligger! Skapa inte onödiga klyftor med denna hets. Dags för sans och måtta.
Självfallet ska fusk stävjas. Det är framför allt en attitydfråga. Att en anmärkningsvärt stor andel av 70-talisterna (födda under 70-talet) nolltaxerar trots ekonomisk aktivitet är en varningssignal.
Samtidigt ska man inte jaga mygg med kanon. Det finns en gräns för hur långt kontrollsystem ska få gå, nu ligger de snubblande nära den gräns som tangerar alltför stort intrång i den personliga integriteten. Läs och hör hur myndighetspersoner energiskt pratar om mera kontroll och mera samkörningar av olika register. Jfr debatten om FRA-lagen.
Är vi inte bra nära den gräns när kontrollerandet inte längre är lönsamt? Att det kostar mer än det smakar! Borde inte de främsta insatserna sättas in för att stoppa misstag inom de olika myndigheterna och i att göra reglerna enklare?
Detta inte minst för att stoppa jakten på människor som faktiskt ÄR sjuka, är arbetslösa etc.
Ska man göra mera i detta - förutom information - bör det inriktas på sådana områden där det verkar finnas belägg för onormalt utnyttjande av välfärdssystemen, ex-vis taxinäringen (sjuka taxiförare) och byggbranschen ("arbetslösa" byggjobbare).
Vårt samhälle förlorar på att skuldbelägga de som redan ligger! Skapa inte onödiga klyftor med denna hets. Dags för sans och måtta.
Att bränna mat
Mat är något närmast "heligt", sa alltid min pappa. Man leker inte med maten. Beter man sig bortskämd kan matkorgen hissas upp en vacker dag, sa han också.
Kan det vara detta, som gör att jag har svårt att acceptera att numera odlar många bönder grödor som de låter göra etanol av för att bränna upp som bränsle i bilarna.
Läser att en rapport från Världsbanken säger att hundra miljoner människor nu hamnat under fattigdomsgränsen på grund av stigande livsmedelspriser. Priser som stiger på grund av så mycket grödor av skilda slag används som biobränsle.
Att bränna upp maten i stället för att äta den. När folk svälter. Vidrigt!
Kan det vara detta, som gör att jag har svårt att acceptera att numera odlar många bönder grödor som de låter göra etanol av för att bränna upp som bränsle i bilarna.
Läser att en rapport från Världsbanken säger att hundra miljoner människor nu hamnat under fattigdomsgränsen på grund av stigande livsmedelspriser. Priser som stiger på grund av så mycket grödor av skilda slag används som biobränsle.
Att bränna upp maten i stället för att äta den. När folk svälter. Vidrigt!
05 juli 2008
Tema: integritet
Läser att f.d. riksdageledamoten och numera ledamoten av säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Linnéa Darnell (fp) vill ha integriteten som landsmötestema på folkpartiets nästa landsmöte (partikongress). Detta som en kommentar till den senaste tidens FRA-debatt.
Det förefaller mig vara ett både lämpligt och självklart krav! I bästa fall kan det bli starten till en återgång till den klassiska socialliberalism som en gång präglade partiet, men som numera är våldsamt anfrätt, speciellt i de ledande kretsarna.
Det förefaller mig vara ett både lämpligt och självklart krav! I bästa fall kan det bli starten till en återgång till den klassiska socialliberalism som en gång präglade partiet, men som numera är våldsamt anfrätt, speciellt i de ledande kretsarna.
02 juli 2008
Kommentarer till bloggen
Glädjande nog har det börjat droppa in en och annan kommentar till mina bloggtexter.
Ett problem är att jag måste klicka på ett speciellt kommando för att se att de finns där och väntar på mitt godkännande/kommentar. Så det kan dröja någon dag innan jag uppmärksammar dem. Just idag såg jag några kommentarer om FRA-lagen och sd, samt om Support Choir, den fantastiska gospelkören.
Ett problem är att jag måste klicka på ett speciellt kommando för att se att de finns där och väntar på mitt godkännande/kommentar. Så det kan dröja någon dag innan jag uppmärksammar dem. Just idag såg jag några kommentarer om FRA-lagen och sd, samt om Support Choir, den fantastiska gospelkören.
Måste pensionsfrågor vara obegripliga?
Unionens ordf Mari-Ann Krantz anser att många lever i okunnighet om vilken pension de får. Så rätt hon har.
Unga bryr sig inte, eller anser det är för svårt. En massa information, som dock är svårbegriplig och skriven utifrån olika system och mycket är ren reklamtext från banker eller försäkringsbolag.
När man är runt 40 eller äldre så är det svårt att reparera de missar som gjorts tidigare.
Jobbar man i ett företag utan kollektivavtal, så är risken stor att det inte finns någon tjänstepension.
- Jag skulle vilja ha ett papper på allt som rör min pension, en aktör som samlar ihop allting om hur det ser ut för mig.
Visst är det en rimlig målsättning! Alltså, utan gissningar, utan att något faller utanför, utan att det ges reservationer som gör att man får ett falskt hopp om att det blir mer.
Unga bryr sig inte, eller anser det är för svårt. En massa information, som dock är svårbegriplig och skriven utifrån olika system och mycket är ren reklamtext från banker eller försäkringsbolag.
När man är runt 40 eller äldre så är det svårt att reparera de missar som gjorts tidigare.
Jobbar man i ett företag utan kollektivavtal, så är risken stor att det inte finns någon tjänstepension.
- Jag skulle vilja ha ett papper på allt som rör min pension, en aktör som samlar ihop allting om hur det ser ut för mig.
Visst är det en rimlig målsättning! Alltså, utan gissningar, utan att något faller utanför, utan att det ges reservationer som gör att man får ett falskt hopp om att det blir mer.
F.d. partiledare emot FRA-lagen.
Läser i DN (2/7) att flera fd partiledare i allianspartierna är emot FRA-lagen. Vare sig Alf Svensson (kd), Olof Johansson (c) eller Maria Leisnner (fp) verkar vara nöjda med hur frågan skötts.
- Jag har själv skickat protestmejl via Expressen, säger Maria Leissner.
Skönt att höra. Och nu förstår jag varför mitt mejl till henne i denna fråga under adress liberal.se inte kom fram. Kanske borde hon uppmärksamma bloggen liberal 2010 för att diskutera liberalismens framtid.
- Jag har själv skickat protestmejl via Expressen, säger Maria Leissner.
Skönt att höra. Och nu förstår jag varför mitt mejl till henne i denna fråga under adress liberal.se inte kom fram. Kanske borde hon uppmärksamma bloggen liberal 2010 för att diskutera liberalismens framtid.
Bussförarnas strejk i Stockholm
Visst kan man tycka att bussförarstrejken i Stockholm är en liten lokal grej. Där bor ju bara 10-20% av landets befolkning, beroende på hur man drar gränsen. Däremot så skriver ju "riksmedia" om saker som händer i Stockholmsregionen som om de vore snudd på världsnyheter.
Bortsett från det så kan man ha ett par principiella synpunkter. Strejker är oftast (alltid) ett misslyckande. De ger sällan något, men drabbar nästan alltid tredje man, och det mer än de dirket inblandade.
Man kan också undra om det berättigade i en del strejker. Nu uppges att bussförarna i Stockholmstrakten, med aktuellt avtal, i snitt tjänar 20 500 per månad, plus ca 1000 kr i ob-tillägg. Är det en orimligt låg lön för det jobbet? Jämför gärna med sjuksköterskorna... Efter sin strejk fick de senare ett avtal på den nivå som nu bussförarna sagt nej till.
Men nog kan man gissa att en del höjdares oblyga löner och förmåner är en orsak till missnöje och strejker även bland "vanligt folk".
Bortsett från det så kan man ha ett par principiella synpunkter. Strejker är oftast (alltid) ett misslyckande. De ger sällan något, men drabbar nästan alltid tredje man, och det mer än de dirket inblandade.
Man kan också undra om det berättigade i en del strejker. Nu uppges att bussförarna i Stockholmstrakten, med aktuellt avtal, i snitt tjänar 20 500 per månad, plus ca 1000 kr i ob-tillägg. Är det en orimligt låg lön för det jobbet? Jämför gärna med sjuksköterskorna... Efter sin strejk fick de senare ett avtal på den nivå som nu bussförarna sagt nej till.
Men nog kan man gissa att en del höjdares oblyga löner och förmåner är en orsak till missnöje och strejker även bland "vanligt folk".
01 juli 2008
Bidrags-moderaterna
Måste faktist ge ett svalt beröm åt fps arbetsgrupp som föreslår att miljöbilssubventionen tas bort och att stödet till etanol fasas ut. Folk köper miljöbilar ändå, utan subvention och troligen höjer subventionen priset.
Och etanol tillverkas av olika grödor, en del tar maten ur munnen på fattiga människor. Vilket inte är bra.
Moderaterna går i motsatt riktning. De har tydligen svalt de inskränkta och kortsiktiga "miljöskälen" till 200%. De vill fortsätta med att ge bidrag till de som köper en "miljöbil" (vilket är ett diskutabelt och inte helt entydigt begrepp) och satsa än mera på etanol. Med skattepengar.
Tänka sig, moderaterna har blivit ett parti som förespråkar bidrag!
- Nya bidragsmoderaterna! Hm.
Det både fp och moderaterna "glömt" är att bensinpriset är för högt. Vi behöver bilen - och än väntar vi på det drivmedel som kan ersätta bensinen utan att vara miljöstörande i sin tur - eller för dyrt det med!
Och när ska politikerna inse att bilar och bensin inte är den största boven betr miljö och klimatpåverkan? Är biffen helig?
Miljöpolitik - det är svårt det! För vi måste ju leva också. Eller?
Och etanol tillverkas av olika grödor, en del tar maten ur munnen på fattiga människor. Vilket inte är bra.
Moderaterna går i motsatt riktning. De har tydligen svalt de inskränkta och kortsiktiga "miljöskälen" till 200%. De vill fortsätta med att ge bidrag till de som köper en "miljöbil" (vilket är ett diskutabelt och inte helt entydigt begrepp) och satsa än mera på etanol. Med skattepengar.
Tänka sig, moderaterna har blivit ett parti som förespråkar bidrag!
- Nya bidragsmoderaterna! Hm.
Det både fp och moderaterna "glömt" är att bensinpriset är för högt. Vi behöver bilen - och än väntar vi på det drivmedel som kan ersätta bensinen utan att vara miljöstörande i sin tur - eller för dyrt det med!
Och när ska politikerna inse att bilar och bensin inte är den största boven betr miljö och klimatpåverkan? Är biffen helig?
Miljöpolitik - det är svårt det! För vi måste ju leva också. Eller?
Vad göra åt public service?
Ännu en utredning om den statliga radion och teven. En del kommentarer går ut på att förslaget är för blekt, att det mesta inte ska röras - men sponsringen kraftigt minska - vilket alla (?) utanför SVT tycker är bra.
Jag tycker det är bra att public service får fortleva som public service och det i tre bolag. Att slå ihop radio, tv och utbildningsradio till ett bolag skulle skapa en för stor jätte. Eventuella rationaliseringsvinster försvinner i den byråkrati som skapas i stora organisationer. (Har vi glömt begreppet Parkinsons lag?) Dessutom är i de flesta avseenden framför allt radion bra idag (frånsett för lite jazz och väldigt mycket skval och sport). SVT är hyfsat bra, med undantag för alltför flitig flirt med sådant som är mera kommersiellt (och som SVT finansierar med smygreklam kallad sponsring), typ Schlagerfestivaler etc. Visst ska public service ha både sport och underhållning (av hög kvalitet), men mycket av detta platsar bättre i kommersiella kanaler. En sammanslagning skulle utarma den högkvalitativa radion, där det dessutom inte finns några kommersiella alternativ av någon som helst kvalitet.
Alltså, jag anser det bra att sponsringen (smygreklamen) enl utredningen bör kraftigt begränsas. Public service ska vara public service, dvs utan kommersiella påtryckningar av något slag.
Det här med tv-avgiften är mera komplicerat. Att döpa om den har jag i och för sig inget emot. Men den är för hög idag redan, och är kopplad till apparatinnehavet. Vilket gör att betalningsvilligheten är vacklande. Skulle den dessutom höjas med 2 % per år, vilket bolagen tycker är för lite (!), så blir det än värre.
Inte heller vore det bra om licensmedlen gick in i statskassan för att sedan genom politiska beslut portioneras ut. Politikernas klåfingrighet är alltför stor.
Min (snabbt skissade) ide är att avgiften, vad den än kallas, ska göras obligatorisk. Dvs blir ett slags skatt. Men den ska inte gå via statskassan utan antingen via en fond eller direkt till bolagen. Den ska vara individuell och kan därmed minst halveras, säg max 900 kr per år och skattebetalare. Inget årligt procentpåslag, utan utvecklingen beror på antalet skattebetalare (alternativt skattebetalare med löneinkomst, dvs pensionärer undantas).
Att public service ska skapa och förmedla kultur är självklart, likaså att minst 55% ska produceras utanför Stockholm. Ca 90% av landets invånare bor ju utanför Stockholm.
Jag tycker det är bra att public service får fortleva som public service och det i tre bolag. Att slå ihop radio, tv och utbildningsradio till ett bolag skulle skapa en för stor jätte. Eventuella rationaliseringsvinster försvinner i den byråkrati som skapas i stora organisationer. (Har vi glömt begreppet Parkinsons lag?) Dessutom är i de flesta avseenden framför allt radion bra idag (frånsett för lite jazz och väldigt mycket skval och sport). SVT är hyfsat bra, med undantag för alltför flitig flirt med sådant som är mera kommersiellt (och som SVT finansierar med smygreklam kallad sponsring), typ Schlagerfestivaler etc. Visst ska public service ha både sport och underhållning (av hög kvalitet), men mycket av detta platsar bättre i kommersiella kanaler. En sammanslagning skulle utarma den högkvalitativa radion, där det dessutom inte finns några kommersiella alternativ av någon som helst kvalitet.
Alltså, jag anser det bra att sponsringen (smygreklamen) enl utredningen bör kraftigt begränsas. Public service ska vara public service, dvs utan kommersiella påtryckningar av något slag.
Det här med tv-avgiften är mera komplicerat. Att döpa om den har jag i och för sig inget emot. Men den är för hög idag redan, och är kopplad till apparatinnehavet. Vilket gör att betalningsvilligheten är vacklande. Skulle den dessutom höjas med 2 % per år, vilket bolagen tycker är för lite (!), så blir det än värre.
Inte heller vore det bra om licensmedlen gick in i statskassan för att sedan genom politiska beslut portioneras ut. Politikernas klåfingrighet är alltför stor.
Min (snabbt skissade) ide är att avgiften, vad den än kallas, ska göras obligatorisk. Dvs blir ett slags skatt. Men den ska inte gå via statskassan utan antingen via en fond eller direkt till bolagen. Den ska vara individuell och kan därmed minst halveras, säg max 900 kr per år och skattebetalare. Inget årligt procentpåslag, utan utvecklingen beror på antalet skattebetalare (alternativt skattebetalare med löneinkomst, dvs pensionärer undantas).
Att public service ska skapa och förmedla kultur är självklart, likaså att minst 55% ska produceras utanför Stockholm. Ca 90% av landets invånare bor ju utanför Stockholm.