Vad göra åt public service?

Ännu en utredning om den statliga radion och teven. En del kommentarer går ut på att förslaget är för blekt, att det mesta inte ska röras - men sponsringen kraftigt minska - vilket alla (?) utanför SVT tycker är bra.

Jag tycker det är bra att public service får fortleva som public service och det i tre bolag. Att slå ihop radio, tv och utbildningsradio till ett bolag skulle skapa en för stor jätte. Eventuella rationaliseringsvinster försvinner i den byråkrati som skapas i stora organisationer. (Har vi glömt begreppet Parkinsons lag?) Dessutom är i de flesta avseenden framför allt radion bra idag (frånsett för lite jazz och väldigt mycket skval och sport). SVT är hyfsat bra, med undantag för alltför flitig flirt med sådant som är mera kommersiellt (och som SVT finansierar med smygreklam kallad sponsring), typ Schlagerfestivaler etc. Visst ska public service ha både sport och underhållning (av hög kvalitet), men mycket av detta platsar bättre i kommersiella kanaler. En sammanslagning skulle utarma den högkvalitativa radion, där det dessutom inte finns några kommersiella alternativ av någon som helst kvalitet.

Alltså, jag anser det bra att sponsringen (smygreklamen) enl utredningen bör kraftigt begränsas. Public service ska vara public service, dvs utan kommersiella påtryckningar av något slag.
Det här med tv-avgiften är mera komplicerat. Att döpa om den har jag i och för sig inget emot. Men den är för hög idag redan, och är kopplad till apparatinnehavet. Vilket gör att betalningsvilligheten är vacklande. Skulle den dessutom höjas med 2 % per år, vilket bolagen tycker är för lite (!), så blir det än värre.

Inte heller vore det bra om licensmedlen gick in i statskassan för att sedan genom politiska beslut portioneras ut. Politikernas klåfingrighet är alltför stor.

Min (snabbt skissade) ide är att avgiften, vad den än kallas, ska göras obligatorisk. Dvs blir ett slags skatt. Men den ska inte gå via statskassan utan antingen via en fond eller direkt till bolagen. Den ska vara individuell och kan därmed minst halveras, säg max 900 kr per år och skattebetalare. Inget årligt procentpåslag, utan utvecklingen beror på antalet skattebetalare (alternativt skattebetalare med löneinkomst, dvs pensionärer undantas).

Att public service ska skapa och förmedla kultur är självklart, likaså att minst 55% ska produceras utanför Stockholm. Ca 90% av landets invånare bor ju utanför Stockholm.