Det är märkligt hur vissa föreställningar sammanfaller hos sossar och moderater. Det gäller både gamla och nya moderater, om än inte alltid i samma frågor betr nya o gamla moderater.
Jag tänker just nu på detta att alla i Sverige är sossar eller till och med socialister. Det som man då pekar på är att "alla" människor vill ha trygghet och välfärd och att såväl sossar som moderater (numera) kallar sig arbetarpartier. För några år sedan var det populärt bland ungmoderater att kritisera sitt moderparti för att det var för mycket sosselikt. Då var det ungefär det värsta en moderat kunde säga, att m var för likt s. Idag är det en vinnande strategi. Eller var 2006.
Nu har jag svårt att se någon direkt ideologisk klarhet vare sig i sossarnas eller (nya) moderaternas praktiska politik. Det är ett velande hit och dit efter populistiska ställningstaganden, utan koppling till vare sig socialism, liberalism eller konservatism. Makten har blivit "överideologin"! Sorgligt, men sant. Så ser jag det.
Strävan efter välfärd och trygghet är inget socialistiskt, det vill nog de flesta svenskar liksom riksdagspartierna sträva efter. (Inget riksdagsparti eftersträvar den sk nattväktarstaten.) Utan att de är vare sig socialister eller sossar. Däremot så skiljer sig vägarna att nå detta mål. Utan att partierna är speciellt duktiga på att förklara hur det kan appliceras på en ideologi. Kanske därför att det inte går.
Samarbete är bra. Men nog vore det klargörande för väljarna, som ett första steg om alla partier verkligen visade var de står ideologiskt. Inte bara rapar upp diverse punkter i ett valmanifest, som har föga eller ingen ideologisk bäring. Eller där de olika punkterna kanske t o m motsäger varandra ideologiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar