Jazzmix per 27 febr 2021 med blandade minnen

Den 27 febr 2021, mixade jazzminnen

Börjar med: Grattis Lina Nyberg på födelsedagen. Jag sitter här och blir nostalgisk. Tiden går ju, eller lider, som man brukar säga. Tänker på när jag såg och hörde dig ffg. Måste ha varit runt 1990.  I Piteå, dit jag kommit i början av 80-talet. Du var ung och troligen rätt nyligen omskrivits i OJ, gissningsvis var jag inte bara och lyssnade utan också skrev om ditt besök (för PT ?) , men har inget bevarat (klipp - det var ju före både datorer, fax och internet). Vi satt några med er musiker, efteråt. Undrar om det var en grupp med Lars Sjösten, och jag pratade lite, lite med dig, och en del med Lasse Sj. Har en känsla av att jag var mycket uppskattande över konserten och dig.
Du var ung, i början av din karriär. Jag var inte gammal då, men betydligt äldre än du var. Vilket betyder att jag är förfärande gammal, och sitter och försöka sortera minnen när jag istället borde ta itu med aktuella, vardagliga bekymmer runt livet i Coronans Sverige.

När jag skrev raderna ovan hörde jag samtidigt ex-vis Pete Seger och Kingston Trio, Where Have All the Flowers Gone. Samt Bom Bom med John Lee Hooker. Hinner jag står Eric Dohlpy sedan på tur.

Men minnena fladdrar vidare. När episoden med Lina Nyberg i Piteå ägde rum hade jag redan, cirka tjugo år tidigare lämnat posten som ordförande i SJR. Och ytterligare runt fem år tidigare träffade jag Lars Sjösten ffg, i Molde samtidigt som jag träffade Stuff Smith, jazzviolinisten, på ett kringarrangemang till jazzfestivalen. 

När jag i slutet av 80-talet mera bekantade mig med jazzlivet i Piteå blev jag mycket bekant med Dick Gyllander, gitarristen och jazzentusiasten, som också jobbade på Musikhögskolan i Piteå, men även med t ex Arno Gullberg, vibrafonisten. Dick fixade också jazzkonserter både i Luleå och Piteå, ex-vis under PDOL (Pite dansar och ler).
Anledningen till att jag minns detta nu är jag precis fått senast numret (1 2021) av JAZZ/OJ där Bo Sundström pryder baksidan. Jösses, annons för hans ”Det kanske händer”-skiva i finjazzmagasinet OJ för Bo Kaspers... Vilket påminner mig om en av Dick Gyllanders jazzkonserter i anslutning till PDOL en sommar runt 1990 då jag helt apropå stötte ett gäng då unga jazzmusiker ( bl a Robert Nordmark) som var i Piteå med Bo Kaspers (ngt utökade?) grupp. Lite skämtsamt frågade jag om det ändå inte var jazz-light? Tja, menade de, aningen generade, det var ju ändå ett knäck...   
Robert Nordmark hörde jag långt tidigare, förutom på jazzklubben, också på Framnäs folkhögskola i samma lokal där Kim Parker gjorde en sådan fantastisk konsert (ungefär i samma tidsmässiga sammanhang), så bra att jag följde efter till hennes Luleåspelning efter... 

Apropå senaste JAZZ-numret så innehåller det också ett alltför stort antal nekrologer, minnesnotiser över avlidna jazzmusiker. En smula eftertanke leder också till reflexionen att en alltför stor del av läsarna är samma åldersgrupp som de glesnande jazzmusikerna... Och såväl överlevande musiker som jazzlyssnare lider allvarligt av akut brist på levande musik.
Videofilmade, streamade konserter eller tusentals skivor hemma i hyllorna kan INTE ersätta levande musik. Inte i längden.

Lars-Erick Forsgren.