Överenskommelsen om flyktingpolitik, min analys

Ett försök till genomgång av den överenskommelse mellan regeringen och de fyra icke-socialistiska partierna i det som kallats "alliansen". Med mina kommentarer.
Texten in extenso finns på regeringens hemsida, men länken får ni leta fram om ni behöver. Jag numrerar punkterna. Syftet anges vara att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna.  Jag ser inte överenskommelsen som heltäckande eller som ett slutsteg. Det lär behövas mer, kompletteringar och justeringar.

1) Korta handläggningstiden för asylsökande. MIV ska göra en plan i det syftet, snabbt. Vad som behövs, t ex om man kan snabbehandla enklare och solklara ärenden. Det verkar ju vettigt. 

2) Skapa fler utrymmen på anläggningsboende för asylsökande. Den som inte fått asyl ska mista rätten till dagersättning, liksom rätten att bo kvar på boendet.  Och de som fått asyl ska ut från anläggningsboendet till ny bostad så fort det går (men det är just det ja).  Verkar rimligt.

3) Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ett svårtolkat krav som förfaller gälla nya relationer  där ena parten bor i "annan EES-stat" (än Sverige (?) eller Schweiz, att kravet tas bort efter 4 år.  Ingen åsikt tills jag orkat reda ut vad det egentligen avser och förstått ev relevans i flyktingsammanhang.

4) Tillf Uppehållstillstånd (TUT) som huvudregel under tre år. Som huvudregel alltså. Men undantag för kvotflyktingar, ensamkommande barn, och barnfamiljer, rätt brett alltså. Dessa ska som regel få PUT, permanent. Övriga TUT, om ej (speciellt ?) skyddsbehov.
När TUT upphör och personen har en hyfsad inkomst ska TUT bli PUT, även om det då inte finns skyddsskäl. Det ska alltså "löna" sig att snabbt skaffa jobb/inkomst. Det kan ju vara en morot.... kanske.
Lagen ska gälla i tre år och tillämpas så fort den har trätt i kraft. Liggande ansökningar ska behandlas efter de nya reglerna. Redan avgjorda följder hittillsvarande regler, ingen retroaktiv ändring av de besluten.
TUT som huvudregel är inte bra, men jag ser det ändå som en kompromiss som bör gå att leva med på grund av de redovisade undantagen främst framför allt för barn och barnfamiljer. 

5) Lagliga vägar. Sverige ska ta emot lite fler kvotflyktingar, upp till 5000 (per år?) och så ska det utredas om fler lagliga vägar att söka asyl i EU, se på humanitära visum.  Inga invändningar, bara det blir ngt av det.

6) Ensamkommande flyktingbarn.  Orsakerna till den stora ökningen ska analyseras. Ska ses över även betr placering o hantering av dessa barn, även ses över betr socialtjänster, MIV, gode män, tolkar etc och alternativa boenden.  Välmenande, och säkert viktigt. Den finns nog också en underliggande avsikt att hitta sätt att begränsa ökningen av antalet barn/ungdomar.  Möjligen också kostnaderna, men det är otydligt.
Jag saknar en uttalad vilja att göra det möjligt, i ordnade och trygga former, för privatpersoner ta emot ensamma flyktingbarn i sina hem, helt idéellt eller emot blygsam ersättning för faktiska merkostnader. 

7) Omfördelning av flyktingar inom EU. Det betyder att Sverige kräver att en del (kanske ca en dryg tredjedel) av de flyktingar som kan komma till Sverige omfördelas (hänvisas) till andra EU-länder. Dvs till länder som inte hittills tagit emot några eller mycket få. Men hänvisning att det blir en akut situation för Sverige om ökningstakten fortsätter. Självfallet rätt(vist) och riktigt, om man kan ordna det och att de andra ländernas mottagande kan ske i rättssäkra och hyfsade former.

8) Tidiga insatser för etablering. Snabbare beslut, svenskundervisning, och obligatorisk samhällsorientering ska göra att de nyanlända ska göra det lättare att komma in i samhället, bl a för att motverka sysslolöshet. Studieförbunden engageras.  Visst, en bra målsättning. 

9) Alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det är ett ansvar för alla. Fördelning efter hänsyn tas till arbetsmarknadsförutsättning, bef-storlek.  Rätt och riktig menar jag. Och det ska ske utan gnäll och gny från de som hittills dragit sig undan, vilket ofta är de som har goda förutsättningar ekonomiskt. Dessutom får ju kommunerna pengar från staten för att göra detta.

10) Snabbare och bättre etablering.  Avser regelförenklingar betr lagar o förordningar för ökad flexibilitet och etablering inom arbetsmarknaden. Bättre vägar för lågutbildade att få yrkesutbildning, pröva yrkesskolor, utbildningsplikt för även "äldre" som inte har grundskolekompetens. OK. 

11) Fler möjligheter till YA-jobb. Dvs att kunna kombinera utbildning med arbetslivserfarenhet (praktik), även för nyanlända.
Bör (ska) gälla även arbetsgivare som inte har kollektivavtal! Men villkoret då är att den anställdes villkor ska vara på kollektivavtalsnivå! Plus att denne ska få den utbildning och handledning som avses med YA-jobb.  Tja, det är väl OK, då avtal ska följas även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal - och man hittar ett sätt att det inte missbrukas, utan följs.

12)  Fler praktikmöjligheter. Både i privat som offentlige verksamhet. Visst, kör igång.

13 ) Utvidgning av RUT. För att sänka trösklarna till (den vita, förutsätter jag) arbetsmarknaden. Mera av trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster ska omfattas av RUT.
Visst, men även ROT bör kunna utvidgas en del för att underlätta att använda ROT för fler arbeten som kan, utöver jobb, underlätta att få fram fler och billiga bostäder. Likaså reglerna för Attefallshus.

14) Tydligare stöd för att få försörjningsstöd. Oklara skrivningar med krav om en proposition för nya bestämmelser, på en byråkratsvenska - avsett för AF? - eller?  Har inte ork och tid att söka genom genomskåda. Ingen åsikt, mer än önskemål om tydligare skrivningar ....

15) Begränsning av föräldrapeng.  Har tydligen två syften. Dels att begränsa möjligheten att kunna ta ut en "för stor" del av den totala tiden efter barnets 4-årsdag. Dels att inte man ska kunna få motsvarande förmån från sitt hemland (parallellt?).  Verkar rimligt. Överutnyttjande och sådant som ej avsetts ska ju stoppas.

16) Mer om boende. Avser t ex tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringar. Ge tillfälliga bygglov, möjliggöra att bostäder (äldre?) eller andra lokaler görs beboeliga utan krångel.  Möjligt för kommunerna att hyra ut till MIV på långa avtal.  Visst, om man fixar att få till förenklingar, och inte binder fast vare sig kommuner eller MIV i  överkostnader... fixar man det? Möjligen om bostäderna också sedan kan användas och hyras ut på den reguljära hyresmarknaden. Eller säljas.

17 ) Fler skolplatser. Ska innebära att även friskolor ska kunna ta emot asylsökande och nyanlända elever på samma villkor som kommunala.  Distansstöd och samarbete över kommungränserna.  Självklart.

18 )  Använd befintlig kompetens i skolan. Dvs använd den lärarkompetens som finns bland de som kommer som flyktingar, såväl yrkes som ämneskompetens. Använd nyanlända lärare att undervisa nya flyktingbarn/ungdomar på sina egna språk i lämplig mån. Validera snabbt nya lärares utbildning och den ev kompletterande utbildning som behövs (ex-vis i språk/svenska). Pensionerade lärare och lärarstudenter kan också tas in i mån av tillgång och behov för olika uppgifter.  Ja, visst.  Ta alla chanser. Man måste givetvis se till den specifika situationen betr både behov och tillgång, men låt inte byråkratiska regler försvåra möjligheterna att ge undervisning.

19) Ansök om EU-medel, pga flyktingsituationen. Självklart ska det ske.

20 )  Engångspengar till kommuner och civilsamhälle. Dvs avses statliga extra-pengar till kommunerna redan 2015 för att lätta trycket på kommunala ekonomin. Möjligt det kan behövas, men jag är inte säker på att det behövs (för detta) i så väldigt stor utsträckning som SKL (och enskilda kommuner menar). Jag skulle gå igenom noga detta...
Däremot är det nog angeläget att "civilsamhället" (olika hjälporganisationer mm) behöver minst de 200 milj som anges.

21) Kommunstöd för bostadsbyggande. Avser den stimulans som regeringen föreslår för att öka bostadsbyggandet. Föreslås att de ska kunna riktas till kommuner som bygger bostäder och tar emot nyanlända flyktingar. Principiellt är det väl riktigt att de som tar sitt ansvar betr både betr byggandet i sig och för nyanlända flyktingar får lite plus för det.
Sen är det en annan sak om det av regeringen förslagna generella bidraget verkligen är mest effektivt och totalekonomiskt bästa.
Kanske är en utvidgning av ROT inkl för Attefallshus mera kostnadseffektivt, för en viss volym av det som är mest akut betr flyktingboenden.

Det var överenskommelsen.
Kompletteringar behöver kommas överens om.
Två exempel, som jag vill se, är dessa.
1) Att skydda biståndet. Idag tas alltför stor del av biståndsbudgeten till att finansiera flyktingmottagande. Jag skulle gärna se att biståndet inte rördes - och åtminstone att inte mer togs än idag.
2) Över huvud taget bör det finnas en samsyn betr finansieringen. Viss kan en del lånas upp, det kan ju ses som en investering. Som dock är väldigt stor och förräntningen måste ses på lång sikt, inte minst p g a att man tänker sig TUT, tillfälliga uppehållstillstånd som regel, något som försenar och försvårar integrering och inkomstbringande jobb för de nyanlända.
Därför menar jag att det vore rimligt med en del skatter, möjligen tidsbegränsade, för en solidarisk finansiering, som i första hand läggs på de mest bäst bärkraft, dvs de med klart högre inkomst än medianinkomsten och de med höga förmögenheter. Kanske kunde man göra en omkonstruktion av "fastighetsavgiften" så att den  faller också på de dyrbaraste fastigheterna, och samtidigt minskar den för de med enklare/billigare hus.  

Nu går förstås en del välbeställa personer i taket. Men jag menar att våra gemensamma utgifter ska fördelas efter bärkraft. Och att det är en investering som gynnar hela samhället, även de rika, om vi tar väl hand om flyktingarna.