Sverige tappar i välståndståndsligan, det rapporterar Dagens Industri. Detta betr en mätning som inte bara mäter ekonomi utan även lycka.
På DN-debatt och i radions nyhetssändningar signaleras att den svenska korruptionen breder ut sig.
I båda dessa avseenden har vi tidigare legat bra till, dvs högt välstånd och frånvaro av korruption. Nu är det andra tider, vi halkar ned i välstånd - ekonomi och lycka, och korruptionen breder ut sig. OK, den kanske funnits tidigare, men den har ökat och blivit uppenbar.
Samtidigt kan vi, också det i DN, läsa hur Göran Rosenberg beskriver hur rikedomen nått ofantliga mått. Hur enskilda personer inte bara kan köpa slott utan kan köpa hela nationer. Samtidigt som en del stater blivit allt fattigare. Om de rikas nya sköna värld.
I teve såg vi igår hur socialdemokratiska (!) politiker gjort sig rika genom att starta privata friskolor och utnyttja kryphål i reglerna. Visst, det är bättre att företag går med vinst än förlust. Men att göra sig rik på skattemedel känns fel, ja omoraliskt, eftersom då dels är något fel på regelverket eller hanteringen, dels finns risken att vinsten uppstått genom en lägre kvalitet än som avsetts. Eller ren korruption. Det senaste uppmärksammade exemplet på omfattande korruption är händelserna i Göteborg.
Jag har inga problem med att folk kan bli rika på hårt arbete. Det vi ser idag är dock rikedom som inte alltid uppnåtts pga av hårt arbete, och som dessutom ibland nått nivåer som inte går att föreställa sig. Jag blir, i likhet med Rosenberg, bekymrad över sammanblandningen av privata pengar och offentlig makt.
Att det finns en gräns mellan privat och offentligt är en förutsättning för demokratin. Maktägare ska inte se det offentliga som en privat börs. Som Göran Rosenberg skriver: "I det sammanhanget är det inte betydelselöst att den blivande svenska statschefens bröllopsresa sponsras av en mångmiljardär eller att allt fler statliga verksamheter i Sverige gör sig beroende av privata pengar.
Plutokrati kallas ett styrelseskick där de rika har makten över staten.
Mera oklart då vad man ska kalla den sköna nya värld där de superrika skulle kunna köpa sig en stat och där en stat skulle kunna låta sig köpas.
Den nya medeltiden?"
Korruption kan uppstå där det inte finns en känsla för moral och där det inte finns en öppenhet i offentlig förvaltning som gör det möjligt med revision och medborgerlig kontroll. Det är inte en mänsklig rättighet att fritt kunna sno åt sig av offentliga medel! Det är tvärtom ett angrepp på demokratin. Det finns idag en benägenhet hos en del politiker att ha synpunkter på hur medborgarna ska uppföra sig, att lagstifta om privatlivet. Samtidigt finns en opinion emot "morallagstiftning".
Jag vill dock mena att det finns ett behov av moral, inte minst vad gäller hur partier och offentliga organ sköter eller missköter sig. Partifinansiering bör vara offentlig, det ska inte kunna misstänkas att partier kan köpas. Revisionen i offentliga sammanhang måste bli mera självständig och effektiv. Nå, även i bolagen. Jämför gärna med hur revision är något mycket inkomstbringande. Revisorer blir konsulter.
Folk ska inte kunna gå direkt från offentliga uppdrag till näringsliv utan karantän. Det ska inte kunna finnas misstanker för delikatessjäv, eller utnyttjande av information man fått som minister, riksdagsman eller generaldirektör för privat vinning. Ministrar blir konsulter och lobbyister.
Korruption och girighet är faktiskt ett hot mot demokratin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar