Var otrogen mot "ditt" parti, men trogen din ideologi.

För några år sedan hoppade jag av som folkpartist. Det var en plågsam process, men oundviklig allt eftersom fp:s ideologiska förfall fortskred. Jag kunde inte försvara en politik som svävade på målet om det sociala ansvarstagandet, som gradvis började spela på främlingsrädsla, om höll på att gå i Göran Perssons fotspår betr "social turism" etc. Fanns massor av exempel. Och senare tillkom hur FRA-frågan misshandlades inom fp på ett sätt som minst av allt kan ses som liberalt.

Jag ser det som ett friskhetstecken för demokratin att människor tänker igenom om det parti de en gång anslutit sig till, och som man dessutom arbetat aktivt för, håller fast vid sin ideologi eller ändrar sig i en riktning som inte stämmer med den egna grundövertygelsen. Problemet är dock ofta att det inte finns goda alternativ att gå till bland riksdagens partier. Avideologiseringen brer ut sig alltmer.

Igår fick vi veta hur ett par tämligen kända företrädare för s resp c deklarerade att de inte kommer att rösta på sina partier. Det var Henrik Brändén (s) Och Markus Berglund (c) som på grund av integritetsfrågan kommer att rösta på piratpartiet i st för sina gamla partier. Brändén går till och med ur sitt sosseparti.

Jag nyss noterat hur en av de gedigna socialliberaler, som jag uppskattar, nämligen Christian Dahlgren, också han nu hoppar av fp. Han hoppar av efter att lång tid ha vantrivts med fp´s allt längre fjärmande från den socialt ansvarstagande liberalismen. Han går över till sossarna. Det viktiga och riktiga är dock att han (liksom jag) anser det viktigare att vara sin ideologi trogen än att hålla fast vid ett parti som gravt ändrat sin ideologi.

Var man hamnar, om man hittar ett alternativ att rösta på eller till och med ett nytt parti att ansluta sig till, det är av sekundär betydelse kanske. Det kan ju bero på vilka frågor man prioriterar. Det intressanta är att alltfler inser att partierna blivit valapparater för röstmaximering, inte organisationer som har och diskuterar idéer om hur samhället ska utvecklas.

Jag hoppas verkligen att de gamla partierna inser att de är på fel väg. Om inte årets val blir ett uppvaknande så kan smällen bli än värre senare. Det finns ju nya partier. Det är inte obekant att jag sympatiserar med ett (pp) och starkt ogillar ett annat (sd). Poängen är att de inte hymlar med vad de vill, vad de står för.

T ex även FarmorGun är inne på dessa tankegångar. Hon är som alltid högst läsvärd.