Sista chansen att riva upp FRA-lagen, försvann den nu?

Folkpartiets partiråds ställningstagande i FRA-frågan var ett viktigt beslut. Tyvärr i fel riktning.
Jag tror, nej vet, att många med mig såg det som ett tecken på om partierna insett hur illa ute demokratin är i Sverige.

Fp skall stå för demokratiska fri- och rättighetsvärden, för personlig integritet, för yttrandefrihet. Då kan man inte vara med och stifta en lag med det innehåll som FRA-lagen har. Som den fortfarande har, eftersom den bygger på felaktiga förutsättningar, och sedan lappats på för att skyla de brister den har alltfort betr integritetsskydd.

Förväntningarna på folkpartiet att hålla den liberala fanan högt är större än de är på andra partier.

Folkpartiet höll inte för det testet.

DN har ett kort referat av Jan Björklunds tal. Det var snudd på komiskt. Men det belyser ändå Björklunds motsägelser, när han ena stunden talar om behovet av en FRA-lag och hänvisar till underrättelseverksamhet och kommunism och andra stunden talar om sitt motstånd emot kameraövervakning i trafiken.

Så trafikstråk som möjliggör integritetskränkningar av vår privata sfär i kabelkommunikation, de är OK. Men att kolla om folk kör för fort genom omfattande kameraövervakning, det går inte för sig!
I första fallet ska folk kränkas. I andra fallet ska de få köra ihjäl sig som de vill. Är det dagens tolkning av liberalismen?

Det talet har Mathias Sundin (fp) i Norrköping kallat för ett bra tal. Mathias är en av personerna bakom Borgerligt Nej till FRA!
Vad jag blir trött på detta fjäskande för partiledarna inom politiken.

Så sent som igår skrev han till mig att han inte var för FRA-lagen, inte än. Han ville ha klarlägganden om det blir massavlyssning eller inte. Har han fått det? Genom Jan Björklunds tal? Mathias kunde ju inte vara på partirådet idag.

Mathias, är du nöjd med att FRA-kompromissen togs utan egentlig debatt också? Det har jag fått veta av en av deltagarna. Med en utskottsskrivning så dödade man den offentliga debatten.

Dagens politik är ett spel för gallerierna. Där man kompromissar om de viktigaste demokratiska principer - och syr in eventuella kritiker i dåliga kompromisser med glättat papper. Papper av dålig kvalitet dessutom.

Det lilla tillägg som las till bakom kulisserna - för att slippa öppen debatt - det har ju inget reellt värde. Ord, bara ord. Eftersom riksdagsledamöter och partirådsombud uppenbarligen inte kan hantera dessa viktiga frågor.

Nu återstår inte så mycket annat för de som är intresserade av en demokratisk restaurering av Sverige än att väcka en ännu bredare opinion.

Att sätta sig in en viktig fråga, som FRA-frågan, det räckte inte. De som valts att fatta besluten, de orkade inte göra samma sak. De tog byråkraternas argument, och nonchalerade sakskälen.
Så offrades integriteten, och så offras det politiska engagemang som folket har.
"Svensson" göre sig icke besvär. Det är partipolitikernas budskap.

Att påverka och upplysa politikerna gick inte, de var mera måna om sin prestige än av att fatta rätt beslut.
Vad kan få dem att ändra sig? Inte sakskäl, men möjligen en opinionsstorm som gör att de fruktar för sina omval.