Så blev det i sista stund en återremiss av FRA-lagen. I vart fall till synes en seger för lagens motståndare! Grattis till motståndarna i och utanför riksdagen (tack!).
Det nya förslaget kan komma väldigt snabbt. Ännu osäkert om det innebär mer än marginella förbättringar (av integritetsskyddet, för att lugna tillräckligt många tidigare tveksamma) eller om det blir något mera substansiellt i rätt riktning.
Den principiellt viktigaste invändningen är givetvis det övergrepp mot den personliga integriteten som lagförslaget innebär (innebar?). Det som kallas FRA-lagen är ett uppseendeväckande avsteg från liberala och demokratiska ideal, ett sätt att "skydda" demokratin med odemokratiska medel. Meddelarskydd liksom fri debatt råkar i fara.
Dessutom lär, enligt säkerhetsexperter, lagen vara onödig och ineffektiv. Presumtiva terrorister lär inte använda de vägar som FRA-lagen ska kontrollera. Och dagspressen har ju varit full av råd över hur vanliga människor ska slippa undan det obehag som en "Storebrorslag" innebär.
Och så kommer det att kosta ofantliga summor att hantera den oformliga informationsmängd som hamnar i FRA:s nät.
FRA-lagen behöver en mycket kraftfull genom- och omarbetning, som beaktar allt detta. Annars vore det bättre att den skrotas helt.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar