Tidens gång, arbetsuppgifter och mer el mindre tekniska hjälpmedel

 Jag grubblar över teknikens underbara (hm) värld. Vilken ju numera mest handlar om internet och datorer. Eller t ex att få teven att fungera ihop med DVD-spelaren. Vilket inte funkar, om det nu beror på teven eller fjärren,,, dock troligen inte på DVD-spelaren. Och inte vågar jag stoppa in en DVD (eller CD heller) i min PC. Senast jag gjorde det, för sådär ett halvår sedan, så "trillade" den loss och föll ner i datorns plåtlåda. Lyckades till slut öppna den och hitta skivan, men inte vågar jag anförtro ngt åt den rackliga, inbyggda spelaren av märket HP.

För sådär 30-35 år sedan, då öppnade jag "smärtfritt" datorhöljena, och fixade det mesta. Men det var då det, före Bill Gates MS-Windows och kompaktdisketter och DVD-spelare. Min senaste riktiga dator, dvs en PC, är en bara året gammal HP, Hewlett-Packard alltså (som inte känns såå säker).

( I slutet av 80-talet fick jag också leta fram en avancerad CAD_CAM-dator för konstruktion- projektering av specialprodukter inom en verkstadsindustri. Konstruktören som skulle använda den verkade mycket nöjd. )

Halda

Räknesnurran

Det kom mig att tänka på mitt första, nej andra, jobb, ett par decennier tidigare. Som skoladministratör. Där hade jag ansvar för "allt", inklusive att köpa in moderna städredskap. Dvs en städ/skurmaskin till lokalvården i den stora nya centralskolan. Ett av de märken som jag fick in offerter på var HP, Hewlett-Packard. Jestaligen vad modernt och påkostat och arbetsbesparande! Minns inte vilket fabrikat vi köpte. Minns inte heller hur det påverkade städområden och ackorden enl städformulären. Det var ju en helt annorlunda värld än när man (jag) skulle räkna fram statsbidragen för lärarna (som ju var statligt anställda (fastän kommunalt verksamma enl strikta avtal och enl statliga anvisningar, publicerade i tjocka häften från Håkan Olssons skolförfattningar.)

Att räkna "pinnar" för varje lärare för att få ihop den komplicerade ansökan, och noga skilja på ordinarie och e-o. Och se till att vikariers lön rymdes i de tjänstlediga ordinaries. Organisera skolskjutsar och skolmåltider och upprätta budgetar. Skriva protokoll, utredningar och ärendeberedning. Etc, etc. Men kontakterna med Länsskolnämnden skötte i huvudsak Rektor/skolchef, fastän nog kollade länsskolinspektören med mig att lärarnas tjänstematriklar var i ordning. Lönelistorna skrev jag på stora blanketter och med en speciell manuell (förstås) skrivmaskin med extremt bred vals. Listorna gick vidare till kommunalkontoret för utbetalning, via postgiro. Allt annat skrevs på en grön Halda, men med tiden inköptes en elektrisk IBM med kula. Och en elektrisk räknesnurra som ersatte den handdrivna Original-Odhner. Och telefon hade vi, en stadig televerkets, från LMEricsons, i bakelit. Detta skedde i den första halvan/mitten av 60-talet. Så tiden har gått, sedan jag först kom i kontakt med HP...

Andra kontor, andra arbetsplatser, andra maskiner och rutiner.Teknik, tidens gång