Sött i skoluniform

I Sverige så vill många, bestämmande, inte ha det vi kallar skoluniform, dvs en kläder som är lika för alla elever.  De menar att uniform låter illa och/eller att personligheten sitter i kläderna. Det tycker inte jag, personligheten sitter i människan, inte hur han/hon är klädd.

I bl a Filippinerna har man skoluniform. Gissningsvis för att inte det ska synas för skarpt på barnen om de har rika eller fattiga föräldrar.  Flickorna har vit blus och en enfärgad eller diskret mönstrad  kjol. Pojkarna en vit kortärmad skjorta och kortbyxor. Plus en ryggsäck för skolböcker/läxor.

Det ser mycket prydligt ut, oftast är de väldigt söta, ungarna. Och - märkligt (?) nog,  - "skoluniformen" är alltid ren och nytvättad. Trots att fattigdom är mera vanligt än rikedom, och att de flesta handtvättar kläderna.  Men, givetvis, när de kommer hem efter skoldagens slut så får de byta om till vanliga hemmakläder, som regel enklare och ibland väldigt slitna. Men i skolan ser alla lika prydliga ut.

Här en bild av en skolflicka., som just kommit hem, i sin "skoluniform". Visst är det sött!