När är en skola bra, och när ska den läggas ner? Principfrågor inte bara för pitebor, även om avstampen är där.
Piteå halkade ner ett snäpp i rankingen av skolkommunerna. Den som lärarförbundet gör. Och det utan att skolnedläggningarna är med i mätningen. Undrar stillsamt vad som sker när det genomförts - om nu väljarna godkänner dem.
Rankningen av de bästa skolkommunerna baseras främst på kriterierna andel utbildade lärare och lärartäthet i för- och grundskola samt elevernas resultat, resurser till skolan och lärarlöner. Däremot är inte politiska beslut med, dvs nedläggningsplanerna finns inte med. Det är i första hand frågor som rör lärarna och deras förhållanden.
Kritiken från oppositionen är inte nådig. Och lärarförbundet påpekar att lärarlönerna etc halkat efter i Piteå. Och man kan konstatera att Piteå inte är bäst eller ens ganska bra i många "delgrenar", trots summeringen. Och som sagt, att socialdemokraterna med sjuttio år vid makten, avser att lägga ner flera mindre skolor i byarna kommer väl att synas så småningom. Om lärarförbundet vågar lägga in sådana känsliga politiska beslut i mätningen...
Jag frågar mig, hur kan man (= sossarna) lägga ner de aktuella skolorna? Urbaniseringen verkar ju ha avstannat. Folk vill bo kvar i, eller flytta till mindre orter. Den ekonomiska motiveringen verkar ju inte vara hållbar. De "pedagogiska skäl" som anförs är rena påhitten. Det är inte sämre kvalitet i mindre skolor än i stora. Tvärtom, och dessutom trivs eleverna bättre i små skolor, och det är mindre mobbning och är lättare att ta itu med mobbning.
Jag menar att de flesta nedläggningar som skedde intill säg 90-talet nog kunde vara motiverade, men inte nu längre. Vill man ha en god skolmiljö, kvalitet samtidigt som ge förutsättningar för en bygds överlevnad så bör byaskolorna vara kvar. Helt säkert i de aktuella fallen, och troligen i många andra fall runtom i landet också.
Härom dagen luftade ett par tidigare s-kommunalråd oro inför hur dagens s-ledning i Piteå hanterar skolnedläggningarna, de befarar ett rösttapp för sossarna.
Skolskjutsar kostar pengar, varför då lägga ner och skjutsa barn emot föräldrarnas vilja? Kvalitet i undervisningen når man bl a genom att ge lärarna bättre löner, där måste Piteå bättra sig. Likaså färre elever per lärare sägs ge bättre kvalitet, det är ju enklare då i mindre skolor. Varför skjutsa dem till större enheter, som dessutom kräver vissa investeringar för att kunna ta emot eleverna från de mindre orterna?
Vi vet ju också att föräldrarna kommer att vilja att friskolor startas i byarna och kommunen drar undan fötterna för "sina" skolor. Är det det som s-ledningen vill?
Nej, säg nej till skolnedläggningarna genom att inte rösta på sossarna. Rösta på ett oppositionsparti som klart och tydligt kräver skolornas bevarande. NS och framför allt V verkar ha varit för vaga och kanske fogar in sig under s-styret. Mig förefaller det därför mest effektivt att då rösta på det nybildade Skolpartiet i Piteå. Så undviker vi att maktens arrogans segrar än en gång i Piteå.
Det anser jag, som fd skolpolitiker i Piteå och med lång annan skolerfarenhet i skilda positioner på olika håll.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Sveriges bästa skola?
SvaraRaderaS+ v, som försöker lägga ner byaskolorna, lutar sig mot Lärarförbundets skolrankningslista där Piteå i årets mätning kom tvåa i Sverige. Resultatet: bra lärare, tillräckligt med lärare, bra pedagogik. Och det inte är av pengaskäl man vill lägga ner. De enda argument man nu har kvar för att lägga ner byaskolorna är sin egen oduglighet att administrera och sin löjliga prestige.
Lärarförbundets skolrankningslista är en metod för att lobba för högre löner åt sina medlemmar. Inget annat. Vilket man påpekar gäller just Piteå. Att komma trea 2011 och sedan nästa år falla ner till 13e plats och sedan upp som etta och därefter två. Att åka jo-jo är knappast seriöst. Ge oss högre lön säger Lärarförbundet; annars åker ni ner!
Det är helt absurt att måtten ”utbildade lärare” och ”lärartäthet” räknas dubbelt i rankningen! Att lärartätheten viktas som två gånger så viktig som elevernas resultat! Eller att kommunerna också rangordnas efter hur poppis kommunen är som avtalspart hos de lokala fackföreningarna!
Vi kan jämföra med Stockholmskommunen Sollentuna från förra året. Här har barnen högre betyg än i segrarkommunen Piteå, men eftersom lärartätheten och andelen behöriga lärare är lägre i Sollentuna, så hamnade Sollentuna på plats 42. Vilket var bäst i Stockholmsområdet.
Man har tex inte tagit med alla fall av kränkning och mobbing. Eller andelen av elever som brukar/missbrukar narkotiska preparat. Här är siffrorna inte till Piteås fördel. Man kan också jämföra hur stor andel som inte kan läsa och skriva fullgott efter årskurs 9 om nu ska ranka. Och det finns många andra sätt att jämföra elevers möjligheter till yrke i vuxenlivet. Att klara sig bra efter skolperioden är väl syftet med skolan?
Kommunen har det juridiska ansvaret för att kompetenta lärare finns. Och det har Piteå struntat rejält i med den befarade brist som kommer att uppstå. Fram med plånboken så kommer de kvalificerade lärarna till Piteå och Lärarförbundet kommer älska er!
Anders Nordin
Ja Anders. Det finns en del brister och konstiga viktningar i Lärarförbundets rankning. Och man får komma ihåg att det är inte en opartisk undersökning, och att en del av underlagen tas in från den andra parten (kommunen).
SvaraRaderaÄndå visar den, om man orkar titta lite närmre på den, att den inte är så positiv som (S) i Piteå vill påskina.
Som t ex låga lärarlöner, sjuka lärare (= dålig arbetsmiljö), smårisiga betyg (trots den totalt höga placeringen), för få som går vidare till högre studier i förhållande till de som är behöriga. Etc.
Samtidigt visar rankingen att sossarnas "motiv" till nedläggningar faller platt till marken.
Och kom i håg. S vill också ge kommunerna veto mot friskolor. Vilket torde innebära att med s i ledningen i Piteå försvinner den utvägen att rädda skolorna också.