Invandring och kostnader

Uppenbarligen är det skarpt främlingsfientliga Fria Tider som skapat den senaste (?) vågen av kritik emot kostnaderna för invandringen och skapat en vandringslegend kring detta. Ett internetorgan nära förknippat med Sverigedemokraterna, läser man läsarkommentarerna överflödar de av rasism och nynazism.

För det första, varför används uttrycket invandring schablonartat om varje människa som kommer till Sverige?
Den invandring som har någon volym idag är flyktinginvandringen.  Det är alltså flyktingar, som flyr från någon form av förtryck i sitt hemland, som därför ofta är i opposition och förföljs, som därför är rädda för regimen och dess hantlangare och som har svårt att få pass. De som kritiserar "invandring" efterlyser ofta att de som kommer ska ha pass, precis som om de vore något slags turister...
De som kommer och söker asyl i Sverige som flyktingar, de utreds innan de godkänns. Eller avvisas, vilket händer många. Av skäl som ibland verkar väl så hårdhänta. Men, för de som accepteras som flyktingar kan ibland uppstå anhöriginvandring. Vilket ju verkar rimligt.
Arbetskraftsinvandring förekommer knappast till Sverige, förutom de som bor i ett annat EU-land. De lär knappast orsaka några kostnader ens initialt, de arbetar ju och betalar skatt! Reglerna för icke-europeiska arbetskraftsinvandrare är mycket hårda, trots att Sverige går emot en tid då vi behöver allt fler invandrare.
Vilka andra kan komma? Tja, det är bara de som har en svensk partner, alltså ett slags anhöriginvandring som ibland med olika betoning kallas "kärleksinvandring".  Ska Sverige förhindra att människor som funnit en partner i Sverige ska kunna komma hit?  Dessutom lär dessa knappast orsaka några extra kostnader, och bara initialt, förutom SFI (svenska för invandrare).

Jag får en stark känsla av att många främlingsfientliga använder uttrycket invandrare om alla, eftersom det kan kännas snålt och omänskligt att vara emot flyktingar - och att försvåra för kärleken.

För det andra, varför dessa främlingsfientliga attityder?
Ack ja, för alltför många, men nog trots inte de flesta av de negativa är det ren och skär fientlighet. Man är emot allt främmande, värnar "svenskhet" i sig (vad nu det är), gillar ingen som inte är blond och lätt brunfärgad får man bara bli av solarium eller möjligen under en turistresa till ett exotiskt land. Man hatar alla "utlänningar".  Ibland p g a rädsla för det som man inte är van, och man har inga vänner eller bekanta som inte är födda i Sverige.  Och har man någon bekant med utomnordisk bakgrund, då gör man undantag för denne, men inte för alla andra. Rasism och nynazistiska åsikter är vanliga i denna grupp.

En annan stor grupp, som nog måste betecknas som främlingsfientliga, är de som tror - och vill tro - att invandrarna (alla kategorier) kostar enorma summor skattepengar.  Denna grupp matas oupphörligt med felaktig information från de råa hatarna, om kostnaderna och hur dessas kostnader gör att pensionerna minskar och sjukvården försämras etc.  Gruppen ser sig inte som främlingsfientlig i sig, men är negativ på grund av att de skräms av de påstådda kostnaderna. Och de kan nog ibland tycka att "Sverige", men då främst genom frivilliga bidrag, ska hjälpa presumtiva invandrare eller flyktingar där de är, så att de inte kommer till Sverige....  de rasistiska och nynazistiska elementen är färre och svagare än i den första gruppen, men de skymtar ibland fram.

För det tredje. Hur är det då?
På de hatiska negativa hjälper ju inga argument och inga sakupplysningar. Tyvärr. Men det finns faktiskt ett flertal utredningar som visar dels de faktiska kostnader som finns, i vilken mån de skiljer sig från de bidrag som alla svenskar får om de är berättigade till dem. Granskar man detta så visar det sig att de påstådda kostnadsnivåerna är överdrivna, oftast våldsamt överdrivna. Att de ofta  är förknippade med förbehåll och krav på olika slag av insatser och ibland ska betalas tillbaka.
Och något som alltid förnekas är det faktum att allt sedan åtminstone 1980-talet och hela tiden framåt så har utredningar visat att invandring av alla slag lönat sig för det svenska samhället.
(Och givetvis finns det otaliga exempel som visar både hur omfattande invandringen varit och hur positiv! Alltifrån det samerna fick "konkurrens" av andra - ok, en del samer kanske inte ser det posivitv, men ändå. Kolla gärna vad t ex Anders Johnson (finns på FB och går att googla fram) fått fram om detta. )
Alltså, självfallet uppstår en del kostnader initialt för främst flyktinginvandring, och marginellt även för en del andra. De som vill tro, eller få andra att tro, att invandringen kostar, de betonar bara de initiala kostnaderna.
De förnekar att på sikt går invandringen med vinst för Sverige, rent ekonomiskt.
Läs gärna denna DN-artikel som refererar en OECD-utredningen om detta. Självfallet grundar den sig på siffror något år tillbaka i tiden. Det måste den ju göra för att ge helhetsperspektivet. Men såvitt jag känner till så har liknande undersökningar gjorts då och då. De aktualiseras regelbundet för att visa den aktuella situationen, inte bara för nyanlända utan även hur det ser ut på några års sikt.
Några faktorer som de negativa "glömmer" bort är att flyktingar m fl oftast har gjort sin utbildning innan de kommer till Sverige, vi sparar alltså in den kostnaden. Likaså att de inte hinner tjäna ihop till full pension. De arbetar och betalar skatt, men kostar inte lika mycket som "svenskar" i pensionsutgifter. En negativ faktor är förstås att det svenska samhället inte alltid gör det möjligt för invandrarna att arbeta i det de är utbildade för, att "vi" inte alltid begriper värdet av deras utbildning eller i onödan kräver tids- och kostnadskrävande (för den enskilde) "kompletteringar" (inte bara i svenska språket). Om Sverige förstod att använda invandrarnas kunskaper skulle vinsten för Sverige bli än större.
Dessutom bör man inse att Sverige inte skulle klara sig utan den arbetskraft som invandrarna är, de som lyckas få arbeten som de infödda svenskarna inte vill ha eller inte räcker till för. Som t ex i äldreomsorgen och i sjukvården...

Så till den "aktuella" grejen som jag på FB kallat vandringsägen. Dvs  texten som cirklerar på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet. (Hämtat från bloggen Motargument, som fått fakta från  regeringskansliet alltså.)

Där bemöts punkt för punkt det som främlingsfientliga framfört som ett "exempel" .

Påståendet (som blev en vandringssägen) lyder som följer:

-”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning

4 500 kr i etableringstillägg

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning

12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Jag ger er alltså också detaljerna här. 

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon, underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, man har inte rätt till sfi-bonus utan det är något som man förtjänar. Sfi-bonus är ett engångsbelopp. 12 000 kronor är högsta bonus, som bara betalas ut om man klarar den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

---------------

Vandringssägnen "bygger" på etableringsreformen, men lägger på annat, blandar ihop och redovisar inte förutsättningarna. Betr texten som reglerar denna reform, se denna länk till SFS.  Statskontoret har f.ö. dementerat påstående att de skulle vara källa för påståendena i vandringssägnen (se ovan): 

------------

På bloggen Motargument kan man även ta del av denna intressanta länk om invandrares ev bidrag i förhållande till "svenskars" bidrag.