I all enkelhet vill jag tipsa om en artikel på Newsmill, där skribenten, Maria Settergren, visar hur hon själv drogs in i en extremiströrelse på 70-talet. Hon försöker också analysera varför det skedde.
Det är en allvarlig varning till oss alla.
Och artikeln visar också att extremism har likheter, vilket förtecken den än har. Och borde vara en extra varning till de som i (berättigad) upprördhet över terroristdåden i Norge nu i enögd förblindning bara ser just en sorts extremism, samtidigt som de visar stark sympati för en annan sorts extremism. Den ena lika farlig för ett öppet demokratiskt samhälle som den andra.
Läs Maria Settergrens artikel: Jag vet hur lätt det är att dras in i extremistiska grupper.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Kan man då likställa en extremist med A.B.B? Nej är mitt svar på den frågan.
SvaraRaderaDessutom har vi 80-90-taliser växt upp med krig, elände, rasism, terrorister med mera ständigt genom tidningar, internet och tv. Att skylla på musik, våldsamma filmer och tv-spel och yttrandefrihetens "glada dagar" på internet och dess forum är för mig ett sätt att sticka under stol med sitt eget ansvar inför medmänniskor och slutligen sig själv.
Dessa ting kommer alltid återkomma. Vi kan inte skylla ifrån oss.
Anonym. Hur ska man kunna beteckna ABB som annat än just extremist? Däremot är de flesta (?) extremister ändå inte lika våldsamma och i praktiken tillämpande sina extrema åsikter som ABB.
SvaraRaderaLyckligtvis.