Sidor

03 februari 2011

Du är insnärjd, tro inte annat!

Det följande har inte jag skrivit. Men jag är helt övertygad om att den som skrivit det vill att så många som möjligt ska läsa det. Det handlar nämligen om hoten mot vår demokrati. Hur våra medborgerliga rättigheter stryps, bit för bit. Det börjande enl salamimetoden, tunna skivor. Men nu är det rejäla stycken som tas ifrån oss. Jag lämnar ordet till journalisternas ordförande och deras motpart, tidningsutgivarnas VD. Här är de helt överens. Jag kunde nöja mig med att ge er länken till deras artikel i PT (publicerad 29 jan), men för ovanlighetens skull kopierar jag in hela rubbet.
Skrämmande läsning. Men alltför sann.

"Stoppa datalagringsdirektivet
Regeringen vill lagra alla trafikuppgifter i dina e-postmeddelanden och telefonsamtal i minst sex månader. Regeringen vill veta vem du skrivit till, vem du pratat med, var du och den du kommunicerade med befann er. Regeringen vill kontrollera din och dina vänners kommunikation. Regeringen vill övervaka allt du gör. Detta är inte ett citat ur Georg Orwells roman 1984. Det är Sverige 2011.

Lagförslaget om lagring av trafikuppgifter är bara det senaste i raden av lagförslag som den svenska riksdagen redan röstat igenom som ökar övervakningen av medborgarna under den senaste tioårsperioden:
Telefonavlyssning av personer som inte är skäligen misstänkta.
Överskottsinformation från hemlig telefonavlyssning.
Lagring av uppgifter om telefonsamtal, e-post och Internettrafik
Lag om kvalificerad skyddsidentitet (poliser tillåts i hemlighet uppträda som journalister).
Hemlig rumsavlyssning.
Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
FRA-lagen.

Staten vill löpande samla all vår tele- och datakommunikation och lagra den i sex månader. Tyvärr vill staten inte själv visa samma öppenhet gentemot medborgarna. Det är ett demokratiskt problem när statens och myndigheters tillhandahållande av information inte håller jämna steg med vad de tycker sig kunna kräva av medborgarna.

När anhöriga, journalister och medborgare efter tsunamikatastrofen ville ta del av innehållet på de så kallade tsunamibanden, datafiler över all kommunikation som skedde i regeringskansliet i efterdyningarna av tsunamikatastrofen i Thailand annandag jul 2004, sa regeringen nej. Regeringen ville inte att uppgifterna skulle nå allmänheten och ansåg det vara rimligt att låsa in banden i 70 år. Ett beslut som dessutom fattades när det framkom misstankar om att det fanns graverande uppgifter för de inblandade på banden.

Ett annat exempel som påvisar brister gäller hur staten uppfyller reglerna för offentlighetsprincipen. Dagens Nyheters journalist Kristoffer Örstadius testade offentlighetsprincipen genom att skicka mejl till 322 myndigheter där han bad om att få ut offentliga handlingar. Slutsatsen var att hälften av myndigheterna slarvar med att uppfylla sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. De ville helt enkelt inte släppa ifrån sig offentliga handlingar trots att de enligt lag är skyldiga att göra just detta.

För journalister och deras källor är regeringens lagförslag en katastrof. Genom att lagra trafikuppgifter ges staten möjlighet att övervaka vilka källor journalister har. Källornas trygghet och journalisternas plikt att skydda dem undermineras ytterligare. Trafikuppgifter om kommunikation mellan en källa och en journalist kan avslöjas utan att det finns misstanke om ett allvarligt brott. I vårt teknikberoende samhälle är det omöjligt för journalister att arbeta utan hjälp av tekniken. Vi ger journalister och utgivare råd om vilka metoder de ska använda för att skydda sig själva och sina källor, men det bistra sanningen är att det i dag är om inte omöjligt, så näst intill.

I flera av de EU-länder som infört datalagringsdirektivet har det rapporterats om konflikten mellan direktivet och grundläggande mänskliga rättigheter. Det har medfört att EU-kommissionen aviserat en översyn av datalagringsdirektivet till mars i år. Enligt EU-kommissionär Cecilia Malmström (se Europaportalen 28 oktober 2010) kommer EU-kommissionen i slutet av 2011 troligen presentera en ny version av datalagringsdirektivet.
Sveriges regering arbetar för att lagen om lagring av trafikuppgifter ska träda i kraft 1 juli 2011. Det är bättre att skjuta upp riksdagsbeslutet och avvakta EU-kommissionens översyn av datalagringsdirektivet. Men det bästa vore att skrota lagen helt och hållet."
Undertecknare är:
Agneta Lindblom Hulthén, Ordförande Journalistförbundet; Anna Serner, Vd Tidningsutgivarna.


2 kommentarer:

  1. Det är dags att vakna!

    SvaraRadera
  2. Ja, det är obegripligt att inte folk vaknar till ordentligt!

    Om inte annat så visar exemplet Egypten hur svårt det är att skaka av sig en regim, som vilar på massiv övervakning av medborgarna. Vi är ju på god väg dit i Sverige också. Om än formellt Sverige är en demokrati.

    SvaraRadera