Så kände hon till slut att hon måste ta steget ut ur folkpartiet, Camilla Lindberg. Det högaktar jag henne för. Inte så att jag till punkt och pricka håller med Camilla i allt. Men det går inte att i längden försvara ett parti som springer ifrån sin grundideologi. Det är något jag själv kom fram till för några år sedan. Det är inte lätt, speciellt om man varit aktiv medlem (och förtroendevald) i många decennier och intill några år före utträdet inte ens behövt reflektera över skillnaden mellan ideologi och parti.
Fram till slutet av 1900-talet var fp och socialliberalismen identiska begrepp. Men runt sekelskiftet började den socialliberala grundsynen sakta vittra sönder. Och strax efter urholkades även den allmänt liberala grunden. Trots det vill man hoppas i det längsta, hoppas på att partiet går back to basics, som Birgitta Ohlsson skrev i Liberal Debatt. Birgitta håller jag inte heller med till 100%, men hon är ändå en av de alltför få riktiga socialliberaler som finns kvar i fp.
Vi är rätt många liberaler som känner oss hemlösa numera, oavsett om vi formellt gått ur fp eller inte. Och det finns hemlösa liberaler även från andra partier. Detta får jag bekräftat snart sagt varje dag.
Camilla Lindberg var den riksdagsledamot som främst symboliserade kampen för integritet och emot FRA-lagen. Hon hade också tveklöst varit en stark motståndare i riksdagen till den av Beatrice Ask föreslagna övervakningslagen, om hon blivit invald. Hon var också en av de få i riksdagen som verkade ha någon aning om vad internet är.
Heders Camilla över ditt rakryggade beslut. Jag förutsätter att du fortsätter att kämpa för dina liberala värderingar. På ett eller annat sätt. Läs gärna intervjun med Camilla i Dalarnar Tidning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar