Vilka ingrepp i friheten kan motiveras av terrorism?

Efter Säpovarningen om terrorhot häromdagen så finner jag en anledning att ge en repris av ett litet stycke som Hans Lindblad, fd fp-riksdagsman, skrev på min blogg 23 sept 2008, i samband med en längre artikel om FRA-debatten.

Hans resonemang har givetvis bäring även på dagens debatt. Här kommer texten:

"Terrorism
Ofta åberopas terrorism (för ex-vis sådant som FRA-lagen och annan övervakning av medborgarna). Den erfarenhet vi har är att sådan kan leda till förlust av människoliv men den är inget hot mot staters framtid eller demokratin.

New York, Pentagon, London och Madrid har varit föremål för attacker. Men ingen kan säga att USA, Storbritannien eller Spanien som stater försvagats av detta. Tvärtom har terroristernas dåd snarast ökat befolkningens sammanhållning.
(Det är inte konstigt, redan under de tyska bombanfallen mot London 1940 kunde alla se att effekten psykologiskt blev att motståndsviljan och uppslutningen kring demokratin och mot diktaturstater ökade.)

I den mån det förekommit integritetskränkningar under senare år så är det inte till följd av attentat utan på grund av beslut fattade av länderna själva. Sympatierna för USA steg efter 11 september.
Det är inte World Trade Center utan Guantanamo som gjort att USA:s anseende kraftigt försvagats.

Skulle någon förgifta vatten i en svensk kommun och ett stort antal människor avlider av detta så är det förluster just i människoliv, men det är inget som hotar svensk demokrati.
Att motverka sådant är en polisuppgift, men jag undrar om inte en del leds fel tankemässigt genom att bekämpningen av terrorism ibland anges som en del av säkerhetspolitiken. Det kan leda till att man tar till åtgärder som möjligen kan aktualiseras i krigstid men som går alldeles för långt i ett normalt samhälle."