Håller de inte på att taktisera sönder sig, riksdagspartierna?
Det normala i Sverige är att antingen är det det största partiet som tillsätter talmansposten, eller så den största grupperingen/blocket. I ett försök att vara hyggliga med förloraren socialdemokratin så lät visserligen vinnarna 1976, dvs de tre ickesocialistiska partierna, den socialdemokratiskt talmannen sitta kvar, i hopp om samarbete och att själva bli hyggligt behandlade. Av det blev dock intet och vid första bästa nästa tillfälle blev det majoritetblocket som tog hand om posten, oftast dessutom beslutat i enhällighet.
Det naturliga idag är därför att den kandidat som alliansen kommer överens om blir talman. Alliansen är större än både sossepartiet och den röd-gröna koalitionen. Att s/de rödgröna ställer upp en kandidat är ett taktiskt spel för att framtvinga sverigedemokraternas ställningstagande.
De rödgröna skulle ta förste vicetalmansstolen - åt s. Och riksdagens tredje största parti ta andre vice-posten.
SD gnuggar måhända händerna, men borde faktiskt avstå att rösta. Annars blir de slagpåse mellan blocken, och minskar chansen att få något inflytande. Inte för att jag hoppas det, tvärtom. Men om de tänkte lite långsiktigt...
Nu stödjer SD antingen alliansen, och då kommer de rödgröna att anklaga den för att luta sig mot SD. Eller så stöder Jimmie Åkessons gäng de rödgröna, och alliansen kan anklaga de rödgröna för att inte sky några medel för att få en viktig post.
Taktikspelet gör att hur det än slutar så får motståndarsidan fina argument för att beskylla den andra för samröre med sverigedemokraterna. Dessa kan spela inflytelserika, men spelar samtidigt bort möjligheterna på längre sett.
Och politikerföraktet ökar.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Omröstningen avlöpte ju synnerligen intressant. Särskilt på den rödgröna sidan: Bodström i USA på semester (totalt ansvarslöst i mina ögon!), en kommunist på toaletten och en svartfot som röstade på borgarnas kandidat. Summa summarum så blev SDs röster utan betydelse. Nu vidtar naturligtvis spekulationerna om detta var slumpens verk eller inte samt vem som röstade på Westerberg.
SvaraRaderaJag tror inte detta var uppgjort för då hade man gjort klart det offentligt. Därmed måste frågan ställas hur seriöst det alternativ Sahlin säger sig företräda är som inte ens kan få alla ledamöter till kammaren i nyckelomröstningar.
Med tanke på Björn von Sydows uttalanden i slutet på förra veckan ligger mina misstankar hos honom avseende svartfot. Men det får vi i så fall inte reda på fören hans memoarer kommer ut. :-)
Ja, egentligen gick det som det skulle gå. Enl sunt förnuft. Men ändå kryddat med en del dramatik pga taktiserandet från alla parter.
SvaraRaderaTalman fr Alliansens största parti. Vice till oppositionens största parti och andre vice till riksdagens tredje parti, mp. Därmed fick de rödgröna 2 av 3 poster. Det intressanta var att se hur partierna röstade betr SD:s kandidat, men alla röstade emot SD genom att rösta på mp. Inte bara mp eller bara de rödgröna och övriga nedlagda.
Bodström, ja han är ju ansvarslös. Tyckte det gjorde detsamma vem som vann. Och på sätt och vis har han rätt, men det var fel ändå. Om det nu inte var så att den "borgerliga felröstaren" var en uppgjord kvittning mellan blocken...
Som det blev kan nu ändå (S)ahlin hela tiden säga att talmannen sitter där med SD:s stöd...
Så segern måste svida lite för Reinfeldtd ändå.