Idag publiceras i Gefle Dagblad Hans Lindblads minnesord över Ingrid Segerstedt Wiberg, med rubriken: Älskad och beundrad. I går hörde jag även ett kort men faktiskt riktigt bra inslag i radions P1 om hennes gärning också. Alla borde ha hört det!
Här följer Hans minnesord (Gefle Dagblad 25 maj 2010):
"Älskad och beundrad
Ingrid Segerstedt Wiberg, älskad och beundrad som få, har gått bort, strax innan 99-årsdagen. Hon inledde sitt flyktingarbete 1934, efter Hitlers makttillträde, och kom sedan livet ut att stå i första ledet i kampen för en human flyktingpolitik. Som flyktingkurator, författare, publicist och liberal politiker verkade hon för mänskliga rättigheter, FN och fred.
Civilkuraget verkade hon ha från fadern, Handelstidningens huvudredaktör Torgny Segerstedt, som hon skrivit en bok om. Han var antinazismens särklassigt främsta svenska namn. Hans legendariska formuleringar inspirerade också norsk och dansk frihetskamp. Han avskyddes i konservativa kretsar och telefonavlyssnades av Säpo, där det styrande packet sedan ljög ända in på 2000-talet för att dölja att man förstört alla dokument rörande övervakningen av demokratins främste värnare.
Ingrid visste att också hon övervakades och sökte förgäves få ut Säpos handlingar om henne. Först 2006 utdömde Europadomstolen skadestånd till Ingrid och fyra andra för hur de behandlats av Säpo.
Jag var kollega till Ingrid i första kammaren 1969-70. Justitieminister Herman Kling, med riksdagsplatsen till höger om min, lade fram en proposition om något års försöksverksamhet med telefonavlyssning rörande narkotikabrott. Ingrid motionerade om avslag. Kling bemötte henne i debatten med att frågor om principer och integritet var onödiga att ta upp, eftersom det bara gällde ett tidsbegränsat försök.
Minns tydligt Ingrids ord till mig: ”Hans, införs det här så kommer det att bli kvar. Jag har erfarenhet.”
Det blev naturligtvis som Ingrid förutsåg. Avlyssningen förlängdes och utvidgades, enligt regeringen bara justeringar i något som ju ändå redan var infört.
HANS LINDBLAD. "
---
Hans beskriver Ingrids far som demokratins främste värnare, men det är uppenbart att han anser att dottern Ingrid även var det, efter faderns död. Hans skriver också om "det styrande packet" i SÄPO. Och om hur rätt hon hade om faran av att godkänna demokratiinskränkningar, även om de betecknas som begränsade i tid eller ändamål.
Ingrid Segerstedt Wiberg finns inte längre. Vi är rätt många som minns och inspireras av hennes kamp för demokrati och människovärde. Måtte bara fler inse hur viktiga dessa principer är.
Inte minst borde dagens "ledande" politiker begrunda värdet av dessa.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Lars-Erick, jag kommer att länka till din blogg och Hans minnesord i min blogg ikväll där jag samlar några av de bloggar och artiklar som skrivits om Ingrid.
SvaraRaderaDet är ju så att ISW i dagens samhälle inte skulle definieras som liberal på grund av hennes sociala patos. Man får inte glömma att dagens "liberaler" gillar bomber och kanoner, staff och piska, övervakning och tvång.
SvaraRaderaBland politiskt aktiva så hittar man faktiskt fler vänsterpartister som har henne som förebild än vad man hittar folkpartister. Det kanske säger något om högervridningen i samhället. Särskilt nu när folkpartiet flirtar med sd både genom samarbete och genom språkbruket.
/Daniel
Agneta! Tack för det! Jag hoppas du även inspireras av Hans Lindblad, han sitter på en enorm kunskap betr liberalismen och glöd för densamma! T ex om bortglömda, men viktiga liberaler. Jag känner stor förtvivlan över hur långt ifrån de liberala idealen dagens partiledning står. Jag är tacksam för att du, och några få till, orkar kämpa inom fp.
SvaraRaderaJag hoppas du kollar in min blogg så fort jag skrivit något. Jag har t ex fått en mängd tankeväckande inspiration från Hans L, som jag ska försöka göra ngt av.
T ex anser han att dagens "nyliberaler" varken är nya eller liberaler, utan i st mera korrekt skulle betecknas som "nykonservativa"!
Anonym/David. Ditt inlägg illustrerar vad jag längre skrivit om, dvs hur dagens partier inte längre står för den ideologi de en gång uppstod ur, och som de till och från fortfarande påstår sig stå för.
SvaraRaderaEn stor del av de som i dag kallar sig liberaler (el nyliberaler) är inte liberaler enl min mening, och inte enl gängse tolkning om man går bara sådär tiotalet år tillbaka. En del finns, men inte många och de som finns är utspridda lite här och där eller har insett att inget parti idag är självklart liberalt. Givetvis inte heller vänsterpartiet, även om det finns en och annan där som anammat klassiska liberala idéer - dock i en mix med socialistisk tankegods, vilket gör det hela svårsmält.
F.ö. se min kommentar till Agneta ovan. Jag har även skrivit i tidigare inlägg om hur hela partiskalan förskjutits, delvis till höger jfrt med för sådär 30 år sedan. På 70-talet stod alla partiledningar till vänster om sina dåvarande väljare. Idag står alla till höger om sina nuvarande väljare.
Partierna har flyttat runt i den politiska geografin, medan nog inte väljarna gjort det i samma grad...
Vilket leder till förvirring.