Sidor

22 januari 2010

Arbetslinje, välfärd och integritet

Sent omsider ramlar jag över "Sagor från livbåtens" bloggpost om Varför arbetslinjen. Underligt nog har jag missat den tidigare, men nu var det Anders Widéns utmärkta inlägg "Framtidens syn på integritet i det civiliserade välfärdsbygget" som ledde mig till livbåten.

Jag kände viss sympati för Alliansens tal om arbetslinjen, men kände viss tveksamhet inför ordval och hur argumenten framfördes redan i valrörelsen för fyra år sedan. När sedan projektet skulle sjösättas växte snabbt tveksamheten till en övertygelse om att de var fel ute. Inte i målet, men i metoderna man använde och ännu använder. Att ta ansvar innebär att ompröva, ungefär så beskriver livbåten sin motivering till den kritik de framför. Det är en grundlig, balanserad och intelligent gjord genomgång av problematiken, jag rekommenderar varmt en genomläsning, och glöm inte kommentarsdebatten heller. Den ger än fler belysande infallsvinklar och förtydliganden.

Och faktiskt, både inlägget och den följande debatten visar att de inblandade är seriösa och tar ansvar för sina ställningstaganden och att debatten förs med respekt för människornas integritet.

En sak jag efterlyser i den debatt som förs av piratpartister i bloggvärlden är att där sätter man inte in sina viktiga principer om integritet och rättssäkerhet i ett större sammanhang. Jag menar att frågor som arbetslinje, sjukförsäkringssystem, vård och andra välfärdsfrågor inte (inte bara) är en fråga om procent hit och dit. Nej, de är i hög grad en fråga om att människor ska behandlas med integritet, respekt och med rättssäkerhet. FRA-lagar och IPRED är goda exempel på hur dessa aspekter misshandlats av dagens etablerade partier, men ingalunda unika.

Livbåtens besättning är dock ett undantag, som piratpartister och intelligenta liberaler inser de betydelsen av ordet "ansvar".

En annan intelligent och medkännande debattör är Anders Widén. I hjärtat, liksom jag, starkt sympatiskt inställd till piratpartiet men med insikt om att livet innebär fler aspekter på detta med respekt och integritet än vad piratpartiets ledning (hittills?) vågat (eller velat?) inse.

Jag, liksom Anders, tror oss förstå att för de flesta människor är de avgörande frågorna i detta val sådana som har att göra med hur man bygger ett civiliserat välfärdssamhälle. Där är sjukförsäkringssystemets uppbyggnad en viktig fråga - och ett typexempel på vilken syn man har på välfärd, och på integritet och rättssäkerhet!

Vill piratpartiet in i riksdagen så måste det inse att deras frågor är större än de hittills definierat dem.
Vill de vinna förtroende, måste de ta ansvar för att ta ställning i ett bredare spektrum än idag.

9 kommentarer:

  1. Troligen är det här en svår fråga för Piratpartiet. De har så in i norden hamrat fast hur de ska vara smala och spela sin vågmästarroll.

    Men sådana som du och jag har väl bara ett val, antar jag. Det är att fortsätta hamra på för en respektabel socialliberal linje?!

    tyvärr är ju både FP och C körda i botten av sina respektive ledningar...

    Det finns en 'kärring' som får mycket stryk, internt men också utifrån. Mona Sahlin. Jag fattar inte hur hon orkar. Internt står hon upp mot gamla ruttna delar av LO-pamperiet och säger, nej kräver: "Vi behöver förnyelse. Vi måste fatta att det är företagare och entreprenörer som bygger välfärden."

    Upp och nedvända världen!
    Det är helt sjukt, delar av "sossepacket" är just nu mer liberala än liberalerna.

    Men för att återknyta detta till Piratpartiets roll. Blev de ytterligare ett grand mer salongsfäiga skulle de möjligen kunna väcka liv i de snart av sina ledare likviderade rörelserna FP och C.

    Även givet sätta mer sprutt på S.

    MP är de enda som någorlunda är med i matchen i samlad skock.

    * * *
    (som du ser är det en komplex snurr i skallen nu, men för att restaurera demokratin behöver vi, som jag ser det, goda liberala partier där. Jag saknar det nu.)

    SvaraRadera
  2. Ja Anders, vi får försöka. Helt ensamma är vi inte, trots att vi "kommer in" i kampen från olika håll.
    Jag har svårt få grepp om Mååna. Och därmed svårt att tro riktigt på henne. Men det finns ju både värre och bättre personer inom SAP.
    MP har ju fortf en massa konstig bråte att dras med, men i denna samling av partier verkar de ändå som ett lysande undantag. Vilket i o f sig inte betyder så mycket.

    Och båda tror vi på pp. Men det verkar som att många inom pp inte riktigt tror på sin "ideologi" själva när de inte vågar ta ett vidare grepp!!! Visst finns det gedigna personer som kandiderar där, inte bara FarmorGun, men jag saknar flera toppennamn på deras listor. Sådana som skulle innebära både tyngd och bredd!
    Verkar som att p-ledningen föredrar att få lojala eftersägare kring sig. Blir ju enklare då.
    Men det kan ju visa sig snabbt att det ändå inte blir så...
    F.ö. måste pp bestämma sig snart, både om vad de vill, hur mycket. Samt ta ton i debatten. Det räcker ju inte att ha några tusen sympatisörer bland bloggarna. Inte heller att bara Rick uttalar sig. Fler (och tyngre) personer måste fram.

    Men jag är rädd att det krävs ett katastrofval , med sd in i rixdag i st f pp. Och att sd blir vågmästare.
    Innan "de gamle" vaknar.
    Det är dystra utsikter.

    SvaraRadera
  3. PS till dig, Anders. Noterar att Cecilia Wikström (fp) från sin eu-parlamentsplats uttalar sig mycket uppskattande om Christian Engström och hans medhjälpare i Bryssel.

    SvaraRadera
  4. Hej Lars-Erick, jag håller i mångt och mycket med om att PP skulle kunna utöka sin agenda till andra aspekter av integritet och rättssäkerhet. Rent strategiskt är jag dock inte säker på att det är dags att väcka den frågan än.

    Partiet spänner som du vet från yttersta vänster till höger, och vi enas i att vi står på den frihetliga och demokratiska sidan. Just nu är våra sakfrågor väl förankrade hos medlemmarna, och vi får vara varsamma så att det fortsätter vara så.

    SvaraRadera
  5. Tack för notis om Cecilia W.
    **
    Jag är inte någon beundrare av Mona. Har aldrig varit och jag tyckte det var på tok att hon blev ledare.

    Ändå. Hon har gett sig den på att förnya S. Somt av förnyelsen bejakar jag till 100%, bland annat detta att S-politiker måste börja fatta att det är företagande som skapar välfärd, inte skattefinansierade transaktioner...

    Samtidigt fattar faktiskt varje tung och betydande sosse vad som är basen i ekonomin = företag.

    En kamp som måste föras inom S, och som nu lyfts till diskussion, är den tidigare övertron att "Staten" det är vi och den ska fixa allt.

    Svårigheten just nu är att många ser bakåt och klamrar sig fast vid ideologiska dogmer som inte längre passar in, om de någonsin gjort det...

    En glädjande sak jag upptäckt sen jag blev medlem i SAP. Man kan skita i Mona om man nu inte tycker om henne! Man kan skita i allt!

    Vart efter hittar man kompisar, att till exempel skriva motioner tillsammans med till kongressen.

    Man hittar vänner i sin egen kommun att driva lokala frågor med.

    Jag känner att jag är med och demokratiskt påverkar, i det lilla, denna enorma gigant till rörelse, som fått en del olater efter långa regeringsinnehav.

    Men ännu så länge står jag mer utanför än innanför.
    För att kunna påverka mer måste jag troligen gå in mer.
    Jag har ännu inte bestämt vad jag vill. Eller snarare, om mitt samhällsengagemang kan ta sig annat och ännu bättre uttryck.

    SvaraRadera
  6. Marcus. Jo jag vet att både pp´s partiledning och en del (frf allt) yngre aktivister har en väldigt snäv syn o verkar livrädda för att bredda sig.
    Men, som jag ser det är höger-vänster idag mest att betrakta som ett ekonomiskt perspektiv, dvs kapitalism elller socialism.
    En viktig, men ändå ytterst begränsad del av hur vi ser på livet och politiken.

    Därför anser jag att värnande av integritet, rättssäkerhet och medborgerliga fri- o rättigheter kan vara en utgångspunkt när pp tar ställning till snart sagt alla politiska frågor! Eller i vart fall till åtskilligt fler än FRA-lag och frågan om fri nedladdning eller inte...

    Visst kan pp tappa några röster på att preciseras sig. MEN om det hanteras rätt tror jag väldigt många fler kan vinnas genom att det blir ett vuxet parti.

    Äldreomsorg och sjukvård, handlar inte det mycket om integritet och rättssäkerhet. (Och kopplar till kommunal- o landstingspolitik, vilket ju pp oxå lär vilja ge sig på.)
    Sjukförsäkringen, integritet och rättssäkerhet.
    Etc.

    SvaraRadera
  7. Anders W. Jag tyckte för ca 20 år sedan att Mona verkade intressant. Men idag, nej...
    Sen har du väl rätt i att det finns massor av folk i s som kör egna race. Av olika anledningar. Din (och t ex Johans) anledning är ju synnerligen vällovlig. Andras mindre bra.

    Betr olater efter orimligt långa regeringsinnehav. Just det. De är en anledning till att jag har så svårt för s. Både på riks- och lokalplan.
    Funnes det ngt dussin som du i varje arbetarkommun så skulle både s och Sverige se annorlunda ut. Dvs bättre.

    SvaraRadera
  8. Anonym11:56

    Jag håller med delvis men på vissa sätt inte alls. Det är väl klart att det är bra om folk jobbar, vi måste ju jobba för att samhället ska fungera men det vill ju alla partier. Frågan är ju om det inte är bättre att samtidigt ha en sund människosyn och vilja hjälpa folk tillbaka, och de som verkligen blir mycket sjukare av att arbeta de måste väl ändå få vara ifred. Har de det inte tillräckligt dåligt ändå? Den här regeringen gör ju inget för att hjälpa utan bara sparka på stackarna så mycket de orkar, det kan väl inte vara mänskligt? Fast alla allvarligt sjuka måste väl jobba för att de ska kunna få ut sina höga politikerlöner, näringslivslöner och bonusar eller vad tror du?

    Angående integritet, varför ska försäkringskassans uppgifter vara offentliga? Ska inte sjuka få vara ifred med sin sjukdom? Det gör det ju också omöjligt för dem att hitta arbete när och om de blir friska? Detta skulle väl vara en alldeles utomordentlig fråga för PP - att hemligstämpla sjukregistren menar jag?

    Vad gäller sossarna så håller jag inte alls med, de behöver komma tillbaka till sina ideologiska rötter av reformistisk socialism och marginalisera liberalerna då skulle sverige se mycket bättre ut. Liberalsossarnas ursprungsförslag till ny sjukförsäkring var ju tex värre än alliansens, vi kan nog tacka rödsossarna och vänstern för att det ändå blev så bra som det blev.

    Tror du verkligen att liberalismen har någon framtid med tanke på alla världsproblem, se bara på inkomstklyftor, svält, miljöförstöring, klimatkatastrof osv som löper i dess spår. För att komma tillrätta med detta så behövs mer regleringar och mer röd politik vad gäller inkomster och fördelning och mer grön politik vad gäller miljön, haha ser du, det blev rödgrön...

    Mvh Curre

    SvaraRadera
  9. Anonym/Curre. Om du, förutom mitt inlägg, läst en del av mig tidigare, så finner du att du i mycket slår in öppna dörrar.
    Och betr integritet och Fk så ser jag som du att detta är en sak för pp att ta tag i.
    Däremot har jag inte samma romantiska syn som du på sossepartiet. De var de som påbörjade nedrustningen av de sociala systemen. Idag försöker de slå i folk att de vill bättre, vilket jag inte tror på.
    Jag vet inte vad du avser med "liberalsossar", inte heller deras "ursprungliga förslag", så det kan jag inte kommentera mer än ovan gjort.

    Men visst anser jag att den socialt ansvarskännande liberalismen (socialliberalismen) vore bra för världen. INte minst för de expempel du har. Självfallet.

    SvaraRadera