Piratpartiet breddar sig?

Piratpartiet ska ställa upp i såväl riksdags, som landstings- och kommunalvalen nästa år. Bra! Under vissa förutsättningar.
S-märkte (men i grunden rätt socialliberale) Johan Westerholm har en genomgång, som jag i långa stycken kan instämma i. Och tidigare språkröret Birger Schlaug (mp) välkomnar också (pp), med vissa förbehåll.

Och visst låter det bra, (pp) ska försöka få in sitt integritetsperspektiv även i lokal politik, medborgarrätten och informationssamhället. Utomordentligt. För det är bitar som de gamla partierna inte klarat av, eller rent ut sagt misskött.

Uttalanden från Rick Falkvinge tyder på att de gör en försiktig breddning av sitt program genom att just söka integritetsvinkeln i fler än de frågor som hittills dominerat i partiets framtoning. Lyckas de så kommer stämpeln som enfrågeparti att långsamt blekna.

Den stora frågan är om de kan finna och effektivt marknadsföra tillräckligt många sansade och mogna kandidater, som har detta bredare perspektiv. Liksom att de finner kandidater i alla åldersgrupper. Som inte bara sitter av fullmäktigsammanträden, utan är aktiva.

Och, inte minst, att de hittar "rätt" brytpunkt mellan integritet och offentlighet. Vilket jag skrivit om i tidigare blogginlägg. Samt sluta att tala om att "sjukvård med mera" som skitfrågor.
Det finns integritetsaspekter på sjukvården.
Också.

En intressant aspekt blir i vilken mån (pp) kan förebygga att (sd) får större inflytande i svensk politik. Deras politik är starkt skiljande, men båda kan i någon mån attrahera människor som är missnöjda med dagens partier. Om än utifrån väldigt skilda utgångspunkter.