DN är en märklig tidning. Internetversionen gör att datorn hänger sig, vilket leder till att man efter att ha läst lite rubriker oftast får ge upp. Papperstidningen däremot är mera lättläst, med reservationen att den är så tjock att man inte hinner läsa allt...
Politiskt säger den sig vara liberal, dvs ledarsidan och annat från den politiska redaktionen. Vilket ju sedan länge är något annat än folkpartistiskt. På gott och ont.
Kultursidan ansågs under lång tid vara närmast kommunistisk, men idag vet jag inte om man kan beteckna den så, möjligen lite allmänt "vänster".
Allmänt redaktionellt ser den sig som neutralt upplysande och rapporterande, och anser sig som mera "fördjupande" än de flesta andra. Traditionell journalistik i medborgarnas tjänst.
Ser man nu på de senaste debattfrågorna (säg FRA, Ipred, Telekompaket, TPB-rättegången) blir man något konfunderad.
DN-debatt är inte till för vanligt folk. Det är en talarstol för makthavare och namnkunniga personer. Vilket gör den tämligen förutsägbar. Intressant ibland, men ofta trist i den distans den håller till gemene man.
På nyhetsplats vill jag påstå att DN håller en hyfsad nivå. När det gäller t ex Ipred, telekom och TPB verkar de lätt nyvakna, men med en vilja att ändå spegla inte bara makten.
Ledarsidan däremot, helt vilsen i dessa frågor. Dess variant av liberalism verkar ha en rejäl missvisning. Som nu huvudledaren idag, 18 april, med rubriken "En viktig dom". Viktig, javisst, men hur? Där ser vi konstigheterna.
Huudbudskapet i ledaren är att domen betr TPB visar att domstolen anser att det inte skall få vara anarki på internet. Vilket DN med välbehag instämmer i. Men, menar DN, Ipredlagen är ännu viktigare, dvs bättre.
Alltså, för DNs "liberala" politiska redaktion är yttrandefriheten, debatten utan censur, den unika kommunikations- och utvecklingsmöjlighet som internet ger, detsamma som anarki, vilket skall bekämpas, förhindras. Och, om än något inlindat, ska kommersialiseras.
För mig är det så långt ifrån en liberal demokratisyn som man kan komma. För mig är DNs syn en konservativ, statisk och totalitär syn, som gör internet till en statlig kanal som står till tjänst för kommersiella tjänster, som ser oss som konsumenter och undersåtar som viljelöst ska tiga och köpa det som makten och de bakom den vill servera oss.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
DN drar naturligtvis som sveriges största morgontidning till sig väldigt bra journalister. Dels så har de råd att avlöna sådana, dels så vill naturligtvis en journalist med självaktning nå ut till en större läsekrets.
SvaraRaderaMen även DN lyder under ekonomiska lagar. Man får inte ekonomi i tidningen om man inte kan erbjuda annonsörer en stor läsekrets som gör att annonsörerna ser det meningsfullt att annonsera i DN istället för att exemplevis själva gå ut med reklam. Detta krav på en stor läsarskara/konsumentbas är så stort så att DN till och med erbjuder tidningen gratis för läsarna.
Denna dubbla natur är naturligtvis besvärande för vilken tidning som helst. Man vill vara till lags både för läsarna och annonsörerna. Ibland är detta en omöjlig ekvation.
En tredje roll som just DN har är att då DN ingår i en jättekoncern så stödjer benet DN de andra verksamheter som samma koncern bedriver. DN ingår i Bonnierkoncernen som har stora intressen i andra massmedier som bokbranchen, TV/Radio och även underhållningsindustrin.
Utrymmet för en granskande journalistik inom dessa områden är då begränsade. DN vill fortsätta att vara störst och samtidigt vara oberoende.
Bonniersfären kanske är för stor för att klara även rollen som oberoende och liberal.
Tja, kanske är Bonniers för stort. Men de anser sig väl små om de jämför med vissa utländska koncerner.
SvaraRaderaDN är "normalt" väl Sveriges dyraste dagstidning? Gratis har jag aldrig blivit erbjuden DN, däremot till ganska låga pris för kortare perioder.
Det som bekymrar mig är att den hyfsade bild man kan ha rent allmänt av DN numera förmörkas över att ledarsidan bara sporaiskt kan kallas liberal (om än "oberoende" dito). I många frågor, och just nu extra mycket i de för oss aktuella frågorna.
Jag anser det vara en falsk beteckning. Men vad som skulle vara den rätta, det vet jag inte dock.
Men att det är knepigt med självständig journalistik i dessa tider då ekonomerna tar befälet, det håller jag med om.
Jag skulle ju önska att ägarna gav frihet för DNs ledning att verkligen fungera som en fri, liberal opinionsbildare. Givetvis måste den gå ihop. Men utan sidoblickar till maximal vinst.
Ägde jag Bonnierkoncernen skulle jag dessutom gärna ge koncernbidrag till DN (o Expr) från andra grenar, om så skulle behövas.
Har själv med viss sorg sagt upp tidningen efter 20 års prenumeration. Det går inte att stödja dessa stolligheter ekonomiskt. Hade det varit en enstaka gång hade det varit OK, sådant händer, men deras ledarsida är, när det gäller Internet, helt otroligt dålig.
SvaraRadera