Om ej det går att få dialog, vad göra?

I dagens Piteå-Tidningen (12 dec) finns en superkort debattgrej av CUFs Magnus Andersson, som går ut på att Alliansen måste lära av sina misstag. Misstaget var FRA-lagen i somras och därför får inte regeringen göra samma misstg betr IPRED.

http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4252263

Samma dag framkommer att regeringen inte alls lär, inte alls lyssat, utan lägger en lag om datalagring. Allt ska registreras och lagras. Inga fjantiga undantag eller integritetshänsyn här inte.

Att lysssna är ute. Avlyssna och registrera och genomdriva grundlagskränkande lagar är det som gäller.

Är det konstigt att Svenska Dagbladets läsare efterlyser ett nytt parti?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2187193.svd

Jag är egentligen inte så entusiastisk för demonstrationer. Jag föredrar dialog, samtal, konstruktiv debatt. Sverige ska ju vara en mogen demokrati.
Men idag lyssnar ju inte makten, den isolerar sig i sitt glastorn.

Vad gör man då?


Filippinerna har en ung och instabil demokrati med många brister. Men med tanke på situationen i Sverige så kan man fundera...

I den stad vi befinner oss just nu var det en jättedemonstration häromdagen. Myndiga poliser dirigerade trafiken så att det långa demonstationståget kunde gå ostört. En demonstration för rättvisa. Emot något slag av övergrepp. Och demonstrationen gick genom de mest centrala delarna av staden. Tusentals människor som uppenbarligen kommit från provinsen för demonstrationen.

Det kändes bra att de demonstrerade. Att folk inte finner sig i vad som helst.