Nu far ministrar runt som skållade råttor och konfererar om hur de bäst ska minimera skadorna av lågkonjunkturen. Mitt råd är inte originellt, men kan sägas ändå.
Räntesänkningar i all ära, men pengar i handen är också något.
T ex betala ut en femhundring per barn i engångbidrag i januari. Efter julen kommer det nog att kännas skönt och bidra till att man kan se lite ljusare på tillvaron - och ha råd att köpa det där vinterplagget som man inte annars har råd med.
Vore jag finansminister skulle jag nog planera för en "vanlig", men alltför sällan förekommande, barnbidragshöjning också. Säg en 150 kr per barn/månad, med start någon gång under våren.
Visst finns det annat att göra - också. Men i detta sammanhang är de summor, som dessa höjningar skulle innebära, ganska små. Men jag tror att de rent psykologiskt har mångdubbla effekter!
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar