Shoppa på FRA genom entrén eller bakdörren?

TV-Aktuellts inslag igår om FRA-oro var nästan komiskt.
Vi vet ju att förre SÄPO-chefen välkomnade senaste FRA-lagvarianten - om än ej riktigt utformad!
Men den nuvarande SÄPO-chefen klagade i inslaget över att han inte kan gå genom entrén till FRA för att köpa FRA-spaning på terrorister (om de måste vara misstänkta, det sas inget om vad jag hörde).
Enl bloggaren Farmorgun kan han i st nog gå via bakdörren och göra samma sak.

Nå, det verkade dock vara en av FRA-kramarna planterad nyhet, som Aktuellt inte riktigt hunnit behandla.

Dock hade de en intervju med W Agrell. Till synes saknade han liksom SÄPO-chefen möjligheten att använda FRA för att kabelspana på utrikes terrorister. Har SÄPO fått i uppdrag att spana utom riket? Jag trodde att det var en organisation för att hålla koll på säkerheten inom Sverige...

Vidare fick jag intrycket att FRA tidigare i sin shop haft denna vara i sitt lager. Tänkte, oj då, redan före FRA-lagen? Hur har det gått till? Var det ett lagligt sortiment?

Men nu ska vi inte vara kitsliga. Låt oss i stället grunna över vad det egentliga budskapet i inslaget med Agrell var. Jo, det var: FRA-lagen är så överlappad med olika saker att den nu är helt oöverskådlig, den saknar analys och helhetssyn! (Inte ordagrant, men så fattade jag det.)

Där satt det! FRA-lagen är ett hoprafsat hopkok som måste utredas. Och göras ordentligt denna gång. Först bör man nog se över om FRA öht behövs, sedan om signalspaning är det mest effektiva. Sedan kan man se vem som ska göra vad av det som eventuellt behövs.
Och därefter ta itu med att försöka formulera en (eller flera) lag(ar) som är grundad på en helhetssyn av såväl underrättelsebehov som integritetsskydd.

Integritetsskyddet får inte slängas in i efterskott som jäst i den degen.

Och jag menar, i likhet med Hans Lindblad, att innan man stiftar en sådan lag ska man tala om för väljarna vad man vill göra och begära mandat för det. Inte springa bakom ryggen på oss igen.