Sidor

18 maj 2023

Kungen med familj, Sveriges största socialbidragstagare , ej behovsprövade dessutom. (UG 17 maj 2023)

Värre än jag trodde - trots att jag ändå trodde att jag visste det mesta... 

Det är min sammanfattande kommentar till UG:s granskning igår kväll 17/5 2023). 
Jag önskar att alla sett det. Kungen (dvs kungafamiljen) har inte bara ett väldigt saftigt tilltaget "apanage" (som fickpengar), de har därtill i princip betalt allt vad gäller ev kostnader "hovet". Och det inkluderande inte bara att kunna disponera några slott (Stockholm slott och Drottningholms slott, trodde jag det var. Nej dessutom ett antal andra slott och herresäten  och ett stort antal lägenheter  som trots märkliga skrivningar från förrförra seklets början är statens, men som kungen bestämmer över, men där  vi som skattebetalare står för kostnaderna, drift, renoveringar och upprustningar etc.  Bl a genom Statens (!) fastighetsverk, i kombination med  en servil underdånighet hos de som är satta att sköta om detta. Där besittningsskydd saknas. 
Det är sååå illa,  verkligen illa. Kungen har ytterst lite av reell politisk makt, däremot visst reellt inflytande över näringslivet, och över det som "anses" (av honom och "tradition")  vara hans i egenskap av kung. Slott, herresäten, fastigheter, lägenheter och annat. Det är så illa att så många fjäskar och snällt ger honom allt detta, av våra skattepengar.  Sveriges främste, störste socialbidragstagare! Ej behovsprövad.

Den svenska monarkin är en märklig institution, som verkligen inte är  förenad med demokratin.  Bara en tradition, för att ge glans och tillgångar till en person (familj) att leva flott på, utan krav, utan  ansvar. 
Självklart borde Sverige ha en statschef, med vald och ansvarig president. Demokratiskt vald, och inte genom arv (gener).  Exakt utformning kan diskuteras, men statschefen ska vara demokratiskt vald, sitta för en bestämd tid.  
(En randanmärkning. En gång i tiden så utsågs kungarna i val - av "stormän", men inte för att deras  arvtagare också skulle vara kung.)
   Nå, jag tror inte att vi hux flux kan få republik. Opinionen verkar inte mogen. Och risken är ju då, i nuvarande läge att vi får se att hr Åkesson blir president. Genom oheliga allianser av maktsugna nollor.  Då skulle vi hamn ur askan i elden...

Jag har haft funderingar att man skulle låta kungen  abdikera - vilket han inte vill - till förmån för Viktoria. Men då, genom demokratiska beslut ändra "förmånsreglerna"  betydligt snävare än de är (tillämpas) idag. För henne och hovet etc. 

Samt att givetvis ska inte den avgående kungen få ta med sig något "på köpet", varken av slott och herresäten  jordbruk. 350 lägenheter...   Abdikering ska gälla allt han åtnjutit som kung. Bostäder och förmåner, allt. 
  OK den förmögenhet i aktier som han har, måste han väl få behålla. Utdelningarna på aktierna lär vara  avsevärda. Men inget "pensionsapanage", eller krimskrams - juveler och byggnader etc är ju statens. Möjligen få en "garantipension" enl vanliga regler.
 Viktoria ska, om hon vill ta över som "regerande" Drottning, få nöja sig med rimliga , enklare förmåner och villkor än vad kungen har haft. 
Vad sägs? 

Dock, jag inser att detta inte är genomförbart, inte än. Inget parti vågar göra ens en partiell demokratisering av monarkin. Och än mindre att avskaffa den, på ett "avskalat" sätt... 
Republik skulle dock  "rensa bordet."   

 Men  UG-programmet var en viktig information om hur illa det är ställt. Sverige är inte ett samhälle med Rättvisa, eller full demokrati ... Vår statschef är inte vald. 


16 maj 2023

Bernt Rosengren, jazzgiganten och "Improvisationer"

Fick igår, den 15 maj 2023, fick jag veta att Bernt Rosengren avlidit.  Sorgsna kommentarer, varvades med minnesord , korta som längre. Ett av de längre publicerades av Lyra, ... se: https://www.lira.se/den-svenska-jazzens-gentleman/?fbclid=IwAR1dFj9eURwH8c4IOeQ4s2bCvJTE76vzix3jB0_R0M5fk1r0GrQccQ2vlZ4. Läs  den. 
Så många ord har yttrats om sorg och saknad, och om Bernts betydelse,  storhet. Och om hur vänlig han var, trevlig. Men ofta fåordig, samtidigt som han kunde debattera, ta ställning. 
Så, vad ska jag säga? det kom som en chock, just nu. Inte helt oväntat, men ändå plötsligt. Bernt har alltid funnits, troligen den som främst, av svenska musiker som gjorde att jag också lyssnade på , diggade modern jazz, svensk modern jazz. Det fanns och kom många andra också, men Bernt var först, han var ju några år äldre än mig. Han spelade i Newport redan 1958,  och träffade bl a min andra idole Louis Armstrong. 1958 var hade jag i o f sig börjat prenumerera på OJ, och hade hört på jazz i radion några år, men kom sen i SJR  något år senare, och jag blev SJR-ordf  1968 (efter Armstrongdyrkaren Gösta Hägglöf - absolut inget fel att gilla Armstrong - det gjorde ju även jag.)  Men 1969 så såg jag till (delvis på distans) att Bernt fick göra "Improvisationer", som blev Gyllene Skivan. Jag bodde i Hälsingland och Bernt var inte spec nära, men ändå...,  och mentalt var vi nära. Han var inte alltid fåordig, minns "jazzprogram" där han talade och talade, mycket och engagerat, med många synpunkter på jazzen och dess villkor.
Och decennierna efteråt har han alltid varit den viktiga jazzmusikern, om än inte hela tiden den som mest stod i rampljuset. Och han varit den som betytt mycket för yngre musiker.  
Mycket har skrivits om hans många skivor, om hans många samarbeten med andra musiker i varierande konstellationer. 

Jag vill dock påminna om en skiva, LPn "Improvisationer", inspelad och utgiven 1969.  Slutet av 1960-talet hade jazzen det svårt, rocken tog den "naturliga" publikens intresse. Och speltillfällena minskade drastiskt, när den nya,  moderna jazzen tog över. Ytterst få nya jazzskivor spelades in.  Då beslöt SJR styrelse (med mig som ordförande) att vi skulle spela in en skiva. Valet föll på Bernt Rosengren och hans grupp. Han hade redan varit en framstående musiker i ett tiotal år.
Sagt och gjort. 
Här några 
fakta om "Improvisationer", SJR LPS-1. inspelad och utgiven 1969. (Den första skiva som SJR gav ut. Ytterligare  några utgåvor följde senare.) 

Bernt skrev baksidestexten, med kommentar om musiken och  medmusikanterna. Och nämner att låtarna har valts ut balnd ett stort antal inspelningar under våren 1969. (med Göran Freese som tekniker.)




Albumets framsida av Ragna Rosengren.

 Ljudtekniker Göran Freese.
Musiker: Bernt Rosengren ts, Tommy Koverhult ts, Claes-Göran Fagerstedt p, Torbjörn Hultcrantz bas, Leif Wennerström trummor. På ett spår tillkommer även Maffy Falay tp.
IRKÅ-Tryck, Sthlm tryckte omslaget. Har för mig att SIB-tryck tryckte (den gula) etiketten. Jag har ett minne av att det var svårt hitta någon som tryckte etiketten... varför minns jag inte..
Vi hade tänkt en upplaga om 1000 st, men gjorde först en 500 ex, men efter en tid lät vi pressa 2-300 ex till.. Vi betalade STIM-avgifter etc exemplariskt. Och musikerna fick arvoden, plus att Bernt R fick ett antal att själv sälja (eller ge bort?).
Det var en dyr produktion, men LPn blev Gyllene Skivan.!
Det blev alltså en stor grej på flera sätt För Bernt Rosengren. Och för SJR. 

 Låtarna då? 
Sida A: 
1.Milestones + Evidence  (av Miles resp Monk)
2, The End + Assymetric (av Bernt R) 
    Ballad + Birds (av Ornette Coleman)

Sida B: 
1. Congeniality  (av Ornette C)
2. Seuda Love (av Maffy Falay) 
   Arabim (av Maffy Falay.) 

Speltid sid A ca 22 min, Sid B 20 min. 

(ps, har för mig att jag skrivit om Bernt R och skivan Improvisationer tidigare i en blogg . hittar det inte  just nu. men ni kan ju söka/leta ds. )






13 maj 2023

If Beale Street Could Talk - film - James Baldwin - och Satchmo

James Baldwin "Beale Street"


 "If Beale Street Could Talk" - Jag såg filmen på SVT igår kväll. (12 maj 2023). Titeln är en rad ur Beale Street Blues", som omedelbart för mig till Louis Armstrong, som gjort flera inspelade versioner av den, och som ju växte upp i New Orleans fattiga slumkvarter, visste vad han sjöng, och spelade om. Men filmen utspelar sig i ca 1960-talets USA. Då jag var ung, och Louis Armstrong fortfarande levde och var väldigt populär, världen över.

Louis Armstrong
Unge Louis A med mor och syster, fattig ungdom i New Orleans "värsta kvarter"

Filmen som vilar på en text (roman) som James Baldwin skrivit, var väldigt stark. Skildrar den rasdiskriminerade miljö som de färgade levde i (USA, medio 1900-talet) . Bra skådespelare, rätt så romantisk, trots sin realism i eländet, där en färgad inte hade en chans att få rättvis rättegång.
James Baldwin var en av de mest kända färgade författarna under min ungdomstid. Filmen gjorde att jag letade fram de böcker av honom som jag har i mina bokhyllor. Det var två stycken, troligen har jag också läst någon till, bibliotekslån.
"Ingen känner mitt namn" resp "Nästa gång elden", en snabb-bläddring i böckerna nu, befäste min uppfattning om James Baldwins storhet som författare. (Och Louis Armstrongs, som musiker, och hans sätt att protestera mot orättvisorna. Minns hur han sa ifrån på starken till president Eisenhower!)
Och - diskriminering är något som ställer till stora skador ännu i dagens samhälle. Även i Sverige.

09 maj 2023

Ingen mer LÅNGFIL - men vet nån vad det var?

Läste en liten notis i (pappers)tidningen (PT). Slut för långfil, den görs inte längre. Dvs inte på Arlas mejeri i Sundsvall, vilket flyttas till Kallhäll, Stockholm. Dock ej långfilstillverkningen. Långfilet efterfrågas inte längre, enligt mejerichefen.
   Trist, men väcker minnen. 

Vanlig mjölk köpte man, i min barn- och ungdom, i mjölkhämtare, i mjölkaffären. Efter det vi flyttat söderut, till Vallsta i hjärtat av Hälsingland, så köptes mjölken i mjölkflaskor, en-liters, tror jag, förslutna med lock av stanniol. Inhandlades i den lilla mjölkaffären i det lokala mejeriet. 

Det dracks rätt mycket mjölk 
   Men åts också med sked på en djuptallrik, i form av långfil. Underbart gott, den hade en "fast" dallrig konsistens, aningen lättsockrad, skulle vara kall (men inte frusen och inte varm).
   Minns bara att vi åt långfil sommartid. Ibland kunde vi ha lite brutet tunnbröd i också. Men inte att förväxla med "bryta", där var det vanlig mjölk som tunnbrödsbitarna molades ner i. Pappa älskade det också. Kunde även uttalas "bruta".
   Dock, långfil köpte vi inte i mjölkbutik, gjordes inte då, i mejeri.
Nej, nej, långfil satte man (dvs mamma) själv. Minns jag rätt så gick det till så att man tog en skvätt färdig, mogen långfil (som innehöll "bakterier" från tätört) och hällde på en lämplig mängd vanlig, standardmjölk och lät den stå i ett svalt utrymme någon/ra dagar, tills den var tjock, lång och färdig, ätklar. Låter enkelt, men krävde viss fingertoppskänsla... 
   Nå, åren gick, vi flyttade till stan, dvs Bollnäs., en bit in på 60-talet.  Nog fortsatte ätandet av långfil, men köptes nu i affär. Och mamma förvärvsarbetade.     Decennier gick, ... och  man åt inte långfil på sina nya adresser. Flyttade, mina föräldrar avled. MEN vid några resor till mina barn-  och ungdomsplatser, så kunde vi köpa långfil i de "stora" varuhusens matavdelningar,  i enlitersförpackningar märkta Bollnäsfil. 
   Det smakade rätt OK, påminde om barndomen. Långfil. 
   Men det är redan länge sedan nu.  Och det mejeriet är väl sedan länge nedlagt.      (Googlar jag idag på Bollnäsfil och mejeri i Bollnäs, då blir jag bara förvirrad . Får upp en massa ICA-affärer. :(   men inte ser jag något mejeri.  )
   Dock verkar  mejeriet i Sundvall ha hållit igång. Tills nu. 

Min stilla undring är nu, finns det  något mejeri i landet som gör långfil? ? ?
Och - finns det någon människa som sätter långfil själv, med tätört,  och därmed håller liv i traditionen? 

OBS, det som  kallas filmjölk numera, och funnits länge, är något helt annat än Långfil!  Men visst konsumerar jag lite filmjölk (av den "korta" sorten), än idag, företrädesvis då under de något varmare, korta månader som vi kallar sommar. 

Men  filmjölk är inte som den "riktiga" filen, är inte långfil.  Vi är nog inte många som vet vad långfil är och hur den smakar/smakat.  
---
Betr min far, som gillade både långfil och bryta.  Se föregående inlägg, där han var ung,  snygg och i uniform. I USA.
--- 
Ser nu idag att Norrmejerier har "långfil" som produkt,  dock under sortering  "fil"... hmm. 
Och jag undrar vilket mejeri som gör långfilen?  
https://www.norrmejerier.se/produkter/fil/langfil/763