Åtala Ryssland inför Krigsförbrytardomstolen

 Krigsförbrytardomstolen ICC övervakar den ryska invasionen av Ukraina. ICC har inte mandat att utreda aggressionen i sig – men kan väcka åtal om krigsbrott och brott mot mänskligheten begås på ukrainsk mark, meddelar domstolen.

Utdrag ur Di 26 febr, mot bakgrund av hur få stopp på Rysslands, dvs Putins övergrepp, invaderande aggression mot Ukraina. 

Enligt åklagare Karim Khan kan ICC ”utreda varje fall av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott som begås på ukrainskt territorium”. Ukraina står visserligen utanför ICC men har erkänt domstolens jurisdiktion, förklarar han.

”Det är nödvändigt att alla parter i konflikten respekterar sina åtaganden under internationell humanitär lag”, säger Khan.

Själva det ryska angreppet mot Ukraina ligger däremot utanför domstolens jurisdiktion, eftersom inget av länderna ingår bland domstolens 123 parter. Enda sättet för ICC att utreda angreppet som väckt avsky över världen vore om FN:s säkerhetsråd begär det – vilket inte kommer att ske då Ryssland har veto i säkerhetsrådet.

Rysslands president Vladimir Putin har försökt rättfärdiga invasionen genom att hävda att människor i de områden i östra Ukraina som kontrolleras av ryskstödda separatister riskerar att utsättas för folkmord. En hopdiktad ursäkt, enligt experten på internationell lag, Brendan Plant på universitetet i brittiska Cambridge:

”Även om hans vridna motiv till rätten till självförsvar skulle godtas är det oerhört svårt att se hur en fullskalig invasion med angrepp på flera håll i landet ... skulle ses som nödvändigt och proportionellt”, säger han.

Människorättsorganisationen Amnesty International bedömer att Rysslands invasion präglas av ”urskillningslösa attacker mot civila områden och angrepp mot skyddade platser som sjukhus.”

---
Kan inte någon "ta bort" Putin, ser det alltmer på sociala medier. Och därvid menas ofta(st), skjut honom, få död på honom. Ibland genom något slags statskupp av militären, eller andra kring honom. Nå, det kan man önska, men är inte så enkelt... 
Men hur som helst så innebär det att han kommer för lindrigt undan.
Jag skulle helst se att Putin ställdes inför rätta, för krigsbrott. Och fick stå där med skammen. 
Alltså, den/de som vet hur göra, och möjlighet:  Avsätt honom, och ställ honom inför rätta !

Tre generationer omgivna av krig och maktgalna härskare, nu rysk invation av Ukraina

Torsdagen den 24 februari 2022. 

 Så här är det. Min pappa upplevde WW1, ja höll på att bli mycket konkret eftersom han emigrerade till Amerikat, och när USA gick in i WW1 så kallades han in för militärutbildning och var precis klar för överskeppning till Europa när det blev Vapenstillestånd, så det stoppades. Efter något år återvände han till Sverige. Och hamnade i diskussioner med både nazister och kommunister, de båda extrema och odemokratiska ytterligheterna. Farligt.

Jag föddes under WW2, men var för ung för att inkallas. Dock var det världspolitik som var mitt första politiska intresse. Indokinakriget, som ledde till att Frankrike tappade sitt inflytande där och som var en orsak till Vietnamkriget, som blev ett elände för USA. Stalin dog 1953. Men Sovjet överlevde. Ungernkrisen 1956 följde jag i radion, med Kurt Anderssons rapporter. Pragvåren 1968, då jag hade ett besök av en tjeckisk vän, följdes av att Sovjets tanks tog över i augusti, vilket jag följde i skolkontorets centralradio, vilket tysta och chockade lärare också gjorde.

Till slut revs Berlinmuren och Sovjetväldet föll.

Putin vill dock återupprätta Ryssland som en stormakt och i morse hann min unga son uppfatta att Putins startat kriget emot Ukraina, genom en omfattande invasion. Framkommen till skolan berättade han detta där, och följde nyhetsrapporteringen där (genom mobilens nyhetskanaler) så att både lärare och klasskompisar blev rejält informerade.

Ska krigen förfölja oss, generation för generation? min far (född på 1800-talet), jag född på 1900-talet och min unge son, född nu på 2000-talet. När Rysslands diktator hotar med kärnvapenkrig om någon "lägger sig i" när han vill ta över Ukraina och inkludera landet i sitt Storryska välde. Ett välde som blir allt mera reglerat, diktatoriskt styrt, där oliktänkande inte tolereras. Ryssarna måste skaka av sig Putin.

Sorgsna kommentarer av en gammal jazzordförande (SJR) (Om Leif W och Aneby Jazzklubb)

 Notering 18 febr 2022.

Så kom årets första nummer av JAZZ/OJ.

Det var inte roligt. Dels en stor artikel om att trumslagaren Leif Wennerström avlidit. Han var nog den trumslagare som jag hört oftast live, inte minst p g a att han var Bernt Rosengrens favorittrummis. Och han förekommer givetvis på en hel del skivor. Första gången var nog vid en spelning på "Gretas place" (dvs Club Artibus) i Gamla stan. Där spelades också in en del av SJR´s första skiva, "Improvisationer", som också blev Gyllene skivan. Med Bernt Rosengren och Leif Wennerström bl a. Under den aktuella tiden var jag SJR-ordförande. (SJR = Svenska Jazzriksförbundet, numera Svensk Jazz - Riksjazz). Medlem i SJR blev jag 1961, fick diverse kontakter och uppdrag (Jazz-Nytt- redaktör, informatör och sekreterare) som ledde till ordförandeskap ett par intensiva år, och sedan en avtrappning under några år.

(Under pandemitiden avled f ö Också Bosse Skoglund, en annan veteran inom trumslagarskrået. ) Något märkligt att läsa i JAZZ/OJ att Leif W avled redan den 28 april ifjol. Noterar även att förutom Leif W ägnas ytterligare fem nyligen avlidna jazzpersonligheter utförliga In Memoriam-texter i JAZZ. Därtill nämns att också ett tiotal internationella jazznamn avlidit, med bara namn och födelse- och dödsår angivna.

Sorgliga, trista nyheter.

Dels ännu en trist nyhet, som också den har en koppling till min aktiva tid i SJR. Det är att Aneby , jazzklubb tar paus under detta år, 2022. Klubben bildades 1961, och drevs av ett antal personer som var aktiva och pådrivande även i SJR och dess omvandling, och som nära samarbetande mig under 1960-talet. Aneby var dessutom "stationeringsort" för SJRs första (administrativa) kansli ett antal år, vid uppbyggnaden av SJR. En del Aneby-klubbister fortsatte dessutom även något eller några ytterligare decennier, - inte minst då vännen Göran Engström, mångårig förbundssekreterare i SJR, som också var den drivande intill slutet, i jazzklubben. Där de kvarvarande nu tar paus. Jag hoppas verkligen att nya, yngre krafter tar vid så att jazzen får liv i Aneby igen.

Pausen i år, och dess orsaker, känns sorglig för mig p g a av vad AJK betytt inte bara för Aneby, utan också för SJR och jazzen i Sverige.

Jag skulle kunna skriva mycket mera om detta, men intresserade kan finna mera både om Leif Wennerström och Aneby Jazzklubb i det precis nu utkomna numret av Jazz/OJ (som också har en lång historia - men fortfarande lever!) Gör det! Jag vill också nämna att Göran Engström inför SJRs 50års-jubileum 1998 skrev en väl genomarbetad historik, som både innefattar de första 20 åren och omvandlingen 1968 och utvecklingen till 1998 , där riktlinjer och ideér drogs upp till viss del redan före 1968 av bl a de som då tog över, och som lett till att Svensk Jazz är vad det är idag... (PS. "bl a" ska tydas som förutom styrelsen som tillträdde april 1968 så hade resonemang om SJR nya inriktning förts med t ex Anders Kling (som en kort tid var ordf), och Kurt Lindgren, basisten. DS.)

För sent, men nu för tidigt. Om Covid 19.

   Nån skrev på FB nyss (10/2 fm). Vad skönt, nu slipper vi tvätta händerna och nysa i armvecken. Menade att nu är covid-19 över. 
Så fel. Det är inte över än. 
På många håll i landet är det massor av nya insjuknanden. 

Jag har i stort sett tidigare tyckt att myndigheternas åtgärder verkat vara hyfsat  OK. MEN att de oftast kommit väl sent. T ex   provtagningarna, testerna kom igång alldeles för sent. Och betr restriktionerna har det hattats fram och tillbaka väl mycket.  Vaccineringar har erbjudits så fort det funnits vaccin. Men tyvärr är det  många (relativt sett) som varit slöa att komma till skott med vaccinet, och en del tjurar än och vill inte... skandal. 

Jag har tagit alla tre sprutorna. Tyvärr hade den första inte hunnit verka fullt ut innan jag ändå fick sjukdomen, covid-19. Och det var en rejäl smäll, akut in och operationer, ut från sjukhusen först efter dryga sex veckor. Men jag tror ändå att sprutan mildrade det, så att jag ändå överlevde. Puuuh. Men så tröttsamt, jag är så less på allt. Vill bli pigg, orka komma ut, "leva". 
Men...

Efter stark ökning av insjuknanden efter nyår så beslutar regering och myndigheter plötsligt att "släppa farten fri", så tolkar tydligen många det; att nu kan vi (de) leva som förr, eller ännu festligare. Och ställer sig i långa, trånga köer, hostar och har sig,  för att dansa, dricka sprit på krogen, gå på hockey, etc.  
Men de som intervjuats låter mera skeptiska, ta det lugnt. 
För så är det. covid-19 är INTE över. Hur gärna vi än vill  den vore.   Inte än.
Vi bör allt fortsätta att vara försiktiga, tvätta händerna, hosta i armvecken, hålla avstånd, inte umgås med sköra äldre, eller låta ovaccinerade barn smitta ner äldre...  och rent allmänt bära oss åt så inte sjukvården kollapsar - igen. 
Folk smittas, smittar ner, folk dör -  och nya mutationer är på gång. 
Så ta det lugnt och försiktigt. 
"Frisläppandet" kom för tidigt. 
Och kom ihåg: Pandemin är fortfarande klassad som samhällsfarlig!     I bästa fall kan den hävas, och bli lite mera "vardaglig" om sådär ett-par tre månader. 
Ta det lugnt!